Sök i arkiven
Genvägar MENY

GÖTEBORGS HAMNSTYRELSE  (1898 – 1984)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (TEKNISK VERKSAMHET)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET)
Alternativa namn
Hamnstyrelsen
Fortsätter från: STYRELSEN ÖFVER GÖTEBORGS HAMN- OCH ELFARBETEN
Fortsätter i: GÖTEBORGS HAMN AB
GÖTEBORGS KOMMUN. GÖTEBORGS HAMNSTYRELSE
HistorikARKIVBILDARE (verksamhetstider)
1824-1838 Kongl Directionen öfver Segelfarten emellan Wenern och Hafvet (ej arkivbildare)
1838-1876 Kongl. Direktionen öfver Göteborgs Hamn- och Elfarbeten (ej arkivbildare)
1876-1897 (1824-1897) Styrelsen öfver Göteborgs hamn- och elfarbeten (arkivbildare) [Ovanstående två arkiv ingår i detta arkiv] [20 hyllmeter. Förtecknat.]
1834-1911 Bogseringsanstalten Ström-Ivarslund (arkivbildare)
1874-1897 Styrelsen för Göteborgs stads isbrytare (arkivbildare)
1890 Qvillebäckens broaktiebolag (arkivbildare) [Endast ett (1) dokument som återfinns lagt i Styrelsen öfver Göteborgs hamn- och elfarbeten.]
1898-1894 Göteborgs hamnstyrelse (arkivbildare) [502 hyllmeter. Under förteckningsarbete.]
1903-1959 Delegerade för ärenden angående gatunämndens samt styrelsens över vattenverket gemensamma kontorspersonal (ej arkivbildare) [Uppgift i kommunalkalendern att hamnstyrelsetjänstemän ingick före år 1921) [Eventuellt byråarkiv/delarkiv läggs bäst under Gatukontoret]
(ca 1906-1955) Hamnens fotografier [= K-serier i Göteborgs hamnstyrelse] (ej arkivbildare) [Även några 1800-talsfotografier.]
1908-1981 Göteborgs hamnarbetskontor (arkivbildare)
1910-1970(?) Göteborgs fiskhamn (arkivbildare) [Eget byråarkiv (under Göteborgs hamnstyrelse). Såvida vi inte får in Göteborgs fiskhamnsförening/fiskauktionsförening Ek För, som bildades 1970-10-01.]
1915-1976 Göteborgs Hamnarbetskontor (arkivbildare) [Personalorganisation till Göteborgs Stuveri AB]
1920- Göteborgs Frihamns AB (arkivbildare)
1922-1976(?) Göteborgs Stuveri AB (arkivbildare) [Numera vilande]
1922-19__ AB Godsemottagning i Göteborgs hamn (arkivbildare?)
1985- Göteborgs Hamn AB (arkivbildare)
[Observera att på detta papper står arkivbildarna 100%-igt rätt stavade. Det gäller även stor och liten bokstav/1997-09-04/TM.]
............................................................................................................................
HISTORIK
ur Göteborgs Kommunalkalender 1965
Före 1824 fanns ingen särskild styrelse för frågor angående Göteborgs hamn. Den 20 januari detta år förordnades av Kongl. Maj:t Kongl. Directionen öfver segelfarten mellan Wenern och Hafvet för ordnande av gemensamma frågor rörande segelfarten i Trollhätte och Göta Kanaler samt i Göteborgs och Vänersborgs hamnar. I directionen utsåg Göteborgs stad en av dess fem ledamöter. Denna direction upplöstes jämlikt Kongl. Maj:ts beslut den 23 juni 1838 och ersattes för Göteborgs del med Kongl. Directionen öfver Göteborgs Hamn- och Elfarbeten, vars arbetsuppgifter omfattade arbeten i Göta älv från älvmynningen till 300 alnar nedom Ströms kanal samt i Göteborgs hamn. I enlighet med Kongl. Maj:ts beslut den 17 mars 1876 överflyttades sistnämnda directions åligganden på en ny styrelse benämnd Styrelsen öfver Göteborgs Hamn- och Elfarbeten. Dess verksamhet fastställdes i reglemente att omfatta alla för sjötrafiken erforderliga arbeten i Göteborgs hamn och revier samt Göta elf från hamnen till Ivarslund. Styrelsen utgjordes av fyra ledamöter, av vilka en utsågs av Kongl. Maj:t och tre valdes av stadsfullmäktige. En ledamot utsedd av Nya Trollhätte Kanalbolag hade endast rätt att deltaga i förhandlingar, då ärenden förekom, som berörde Göta älvs farled. Hamnbevakningen, stadens båk- och ledfyrar, bryggor och kanaler samt utgifter för hamnens och rörelsens behov och främjande sköttes huvudsakligen av drätselkammaren. Gatu- och vägförvaltningen hade hand om hand om hamnbanan. I reglemente fastställt den 30 november 1882 förordnades, att en styrelse bestående av hamnkaptenen i Göteborg och fyra ur stadsfullmäktige valda ledamöter skulle sörja för att förbindelsen mellan Göteborgs hamn och havet skulle hållas öppen, då det var ishinder. Genom Kungl. brev den 30 juli 1897 inrättades en särskild styrelse, Hamnstyrelsen, som övertog de sysslor ifråga om stadens hamnar, revier och kanaler, som förut tillhörde styrelsen över Göteborgs hamn- och älvarbeten, drätselkammmaren samt gatu- och vägförvaltningen.
ur Göteborgs Kommunalkalender 1965
En genomgående omorganisation av hamnförvaltningen genomfördes år 1920. Bland de därvid genomförda organisatoriska förändringarna märkes särskilt överförande av byggnadskontorets hamnavdelning till hamnstyrelsen under benämning hamnbyggnadsavdelning samt inrättande av en ledande befattning i spetsen för hamnförvaltningen, hamndirektören. //...// Hamnstyrelsen svarar för skötseln av stadens hamn-, farleds- och fyrväsende med vad därtill hör samt broarna, färjtrafiken och de inre vattenvägarna.
[sedan kan man läsa uppgifter om hamnutbyggnad]
Styrelse:
Hamnstyrelsen /.../ består av nio ledamöter, som utses en av Kungl. Maj:t varje gång för en tid av fyra år, sex av stadsfullmäktige med tre suppleanter samt två av handelskammaren, varav den ene representerar handelns och den andre sjöfartens intressen. Dessutom tillsättes en ledamot av kungl. vattenfallstyrelsen att deltaga i behandling av ärenden, som rör Göta älvs farled.
Övriga informationer (ej ifrån kommunalkalendern):
Göteborgs hamnstyrelse konstituerade sig 5 januari 1898.
En viktig omorganisation gjordes 1920. Då överfördes Byggnadskontorets hamnavdelning till hamnstyrelsen. Posten som hamndirektör inrättades.
[Under 1900-talets två första decennier var samarbetet organisatoriskt stort med övriga tekniska förvaltningar, som t ex Vattenledningsverket.]
............................................................................................................................
RÅD TILL FORSKARE
Observera att när det står "med register" eller "med innehållsförteckning" i volymanmärkningarna så är volymen mycket lättare att forska i.
Troligen är det följande slags forskningar som besökarna har tänkt bedriva i hamnarkiven.
ÄRENDEN/ÄMNEN
Om man har ett eller flera substantiv eller platsnamn som utgångspunkt för sin forskning är det som vanligt lämpligt att söka i protokollen i serie A 1 a. Det finns register i dem i allmänhet (använd annars föredragningslistorna i serie A 1 b). Protokollens paragrafnummer bildar ingång till Inneliggande handlingar till protokoll, serie E 1, åren 1900-1959 (serie C 1 har register 1914-1925).
I Sökregister till diarieförda handlingar 1956-1984, serie C 2, är det lätt att hitta substantiv och namn. Serien hänvisar till mycket omfångsrika Diarieförda handlingar, serie E 2. Själva diariet, serien C 4, fungerar sedan huvudsakligen som en innehållsförteckning över E 2-mapparna.
Flera B-serier har register [tyvärr verkar inte B 1 ha ett register].
Serie E 3, Direktionskorrespondens [Axelsons], är ämnesordnad och innehåller mycket som är intressant.
Serie E 4 a, Allmän korrespondens 1898-1930, är en utmärkt serie. Det finns register över ämnesord i varje kartong.
Serie F 14, Korrespondens med Svenska hamnförbundet, är ämnesordnad.
Det finns ett register i början av (den preliminära) serien F 17 b, vilken innehåller hamntjänstemännens föredrag 1938-1983.
I rum 856 finns registerkopior av s k portföljärenden K 1 - K 655. Huvudsakligen tekniska byggnadsärenden. Dessa är i fullt bruk hos Göteborgs Hamn AB (förvaras i Amerikaskjulet/september 1997/TM). De har dock lämnat in en del äldre stora blåbruna papportföljer till GSA (se separata inventeringslistor).
Observera att man måste fundera över sökordet! Betongskjulet/Amerikaskjulet står t ex hellre på S som i Stigbergskajen eller V som i varuskjul (inte M som i magasin) än på B eller A.
ANLÄGGNINGAR OCH BYGGNADER
Detta arkiv är det bästa som finns för forskning om kajanläggningar, broar o dyl. Som vanligt är det bra att börja med protokollserien A 1 a och dess register. Se även serien Sökregister till diarieförda handlingar 1956-1984, serie C 2. Se därefter de tryckta redogörelserna (signa B 1 och L 1) samt korrespondensserier som exempelvis E 4 a. Inköpssektionens fullevererade leveranskontrakt, serie F 3, har nedvikta blåkopior. Detta är serien med de stora inköpen! I serien med Egna arkivförteckningar (preliminärt D 23) kan det också finns ingångar.
Observera att hamnens byggnadsavdelning byggt broar långt upp i åarna (jag såg t ex en fotovy mot Kallebäck år 1955 i fotovolymen C:2).
EMIGRANTER
Varje kapten skulle skriva en passrulla över alla passagerare, vilka sedan lämnades till Poliskammaren. Det arkivet (och andra statliga arkiv, som t ex de för sjömanshus) finns på Landsarkivet i Göteborg (GLA) (se boken "Arkiv i väst 2" samt inledningen i GSA:s hamnpärm). På Landsarkivet och även på Sjöfartsmuseet finns uppgifter om Svenska Amerikalinjens resenärer från 1869 och framåt.
Gamla mikrofilmade dagstidningar finns på Kurs- och tidningsbibliotekets (KTB är en avdelning av UB) öppna hyllor, Haga Kyrkoplan 2.
Vad forskaren kan göra på Göteborgs stadsarkiv (GSA) är att gå in i diverse liggare och fartygslängder (se nedan) och se vilken dag ett visst fartyg avgick eller vilka fartyg som avgick en viss dag. I serie G 12, Debiteringslängder över fartyg i fjärrtrafik 1929-1960, står antalet passagerare angivet.
INKOMMANDE OCH UTGÅENDE FARTYG
En hel del forskare vet fartygets namn. Då börjar man med de alfabetiskt ordnade serierna: D 2 (utrikes 1899-1923), D 1 b (1929-1935), D 3 a (1936-1967), D 3 b (1968-1982). De tre senare serierna ligger i buntar [delvis med gummiband, ge forskarna snöre och sax och be dem göra nya buntar].
Andra forskare vill veta vad som låg inne vid en viss tid. Samma fartyg återfinns i flera serier. Man kan välja en av fyra möjliga angreppsvägar:
D 1 a (inkommande 1898-1935);
D 4 - D 5 (inkommande och utgående 1900-1980) (lättanvändbara men slitna lotsliggare):
D 7 a (inkommande och utgående 1931-1961) (mycket prydliga lösblad);
G 8 - G 15 (inkommande och utgående1898-1960) (lättanvändbara men stora debiteringslängder, med uppgifter om destination och skeppare t o m 1926).
Lämpliga hjälpserier är:
D 6, D 7 b, D 8 och D 11 (serier med diverse specialuppgifter) samt G 17 (Journalblad avseende hamnavgifter för varor (HV) 1927-1956).
[Observera att ovanstående signa är preliminära. I vetenskapliga källförteckningar bör man bara återge serierubriken.]
[Se även STYRELSEN ÖFVER GÖTEBORGS HAMN- OCH ELFARBETEN. De första uppgifterna är från år 1871.]
I Drätselkammarens årliga inkomstverifikationer, som förvaras på Göteborgs landsarkiv, finns uppgifter om tolag (tillägg till tullavgift) för inkommande och utgående fartyg från/till utländska hamnar 1649-1856 och för inkommande och utgående fartyg från/till inhemska hamnar 1660-1856.
FARTYG
I ovanstående liggare och debiteringslängder finns det kolumner för bl a fartygstyp (t ex "ångf") och tontal. All egentlig fartygsforskning görs på Sjöfartsmuseet i Göteborg. De har ett register över 400 000 fartyg med fotografier, modeller och kaptenstavlor. Göteborgs landsarkiv kompletterar Sjöfartsmuseet med att ha rederiernas och varvens arkiv.
I hamnens arkiv finns många handlingar om hamnfärjor och hamnens egna (små) isbrytare och inspektionsfartyg.
RITNINGAR
Förutom i de stora serierna E 1 och E 2 så finns det gott om nedvikta blåkopior i serie F 3. Serierna
J 1 - J 3 innehåller uppvikta kartor m m som senare skall placeras i ritningsarkivet (plan 9).
[Till expeditionspersonalen: vidarebefordra forskarnas bedömningar och synpunkter på dessa råd, tack/TM.]
............................................................................................................................
LEVERANSNUMMER (enligt liggare)
109/66 Handlingar som troligen överlämnats till Landsarkivet i Göteborg och sedan levererats till GSA.
Någon del kom in till landsarkivet redan år 1913.
39/68 29 januari 1968. Rivna broar (K-mappar).
2/69 9 januari 1969. Diverse broar (K-mappar).
98/77 Leverans 18 november 1977 (se även pärm 6 i rum 856). Då levererades protokoll 1898-1940
samt i övrigt närmast samtliga handlingar 1898-1950 som förvarades i hamnkontoret. De var
delvis fint förtecknade (gjort c:a 1960), delvis oförtecknade (från vindsvåningen).
63/78 Leveranser 6-9 juni 1978 (se även pärm 6 i rum 856). De kom huvudsakligen från
Krankontoret i Frihamnen. De var fint förtecknade (gjort c:a 1960). Ca 250 hm.
47/82 Med ritningsleverens 30 september 1982. Oljehandlingar, K 476 m m. Står på 8A:13:1
(september 1999).
26/83 Med ritningsleverans 7 april 1983. Diabilder, diskussion m m.
43/84 29 augusti 1984. Diverse trycksaker och statistik (5 hm). Reversal förefaller saknas.
67/84 25 oktober - 18 november (enligt leveransliggaren 13 december) 1984. Den stora leveransen;
reversal finns i flera kopior. C:a 70 hm. En del kom från krankontorsarkivet i Frihamnen.
24/85 Handlingar från Ernst Jungens tjänsterum. En volym om internationellt hamnsamarbete.
Okänd plats i mars 1995 (den finns knappast i hans arkiv (5A:12)).
37/87 11 augusti 1987. Bokföringslistor (6 hm). Reversal?
53/87 22 oktober 1987. Handl ang anställda (1 hm).
2/90 5 januari 1990. Diariehandlingar samt handl enl reversal (55 hm).
70/90 12 november 1990. Personalavd (15 hm).
76/90 22 november 1990. Tillägg till ovan - fyra packboxar personalkort (2 hm).
35/95 12 april 1995. Från Gatukontoret (K-mappar som de lånat av hamnen). Se pärm 5 till vänster i
rum 856. 2,4 hm. Även bygget av Göta Älvbron och broöppningsrapporter. 8A:28.
36/99 11 februari 1999. Diverse pärmar och filmer (2 hm). Står på 8A:20:3 och 4A:54:3. [juli 99]
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ÖVRIGA INFORMATIONER
Skred skedde:
1900 Masthugget
1911-04-07 Sannegårdshamnen
1914 Fiskhamnen
1916-03-05 Stigbergskajen
För litteratur om skred, pålningar, mätningar m m se "Göteborgs geotekniska historia" (Sveriges geotekniska förening Väst, 1997).
Arkivbildarnas tidsperioder och namnändringar avspeglar västsvensk ekonomisk historia.
Sannegårdshamnen invigdes 1913 och slutstädades från kol 1977.
Den förste hamndirektören Gotthard Dieden tillsattes 1921.
Hamndirektörer:
Dieden, Gotthard 1921-1944
Osvald, Gunnar 1944-1947
Dellborg, Evald 1947-1949
Axelson, Stig 1950-1970
Ullman, Sven 1970-1981 (tidigare hamndirektör i Helsingborg, och en del handlingar av allmän karaktär följde med)
Bjurström, Per 1982-1984 (sedan VD)
(ovanstående data kan slå fel på ett år hit eller dit)
Fem lotsar finns på fotografi i arkivet för GAMLA MAJPOJKARS FÖRBUND (GSAF), volym K 1: 4, bild nr 535.
Även privata företag har varit/är verksamma i hamnen. AB KLIPPANS BÅTMANSSTATION arbetar med förtöjningstjänst, skeppsförsörjning m m sedan år 1911. Se historik i Hemmahamn (Nytt från Sjömanskyrkorna ...) nr 4/2000 (årgång 41).
............................................................................................................................
HISTORISKA DATUM
(Källor: iHamn 4/1999 m m)
1904. Svensk transocean linjetrafik startar med Transatlantics m/s Kratos till Kapstaden.
1908. Göteborgs hamnarbetskontor startar.
1915. Svenska Amerika Linien startar.
1936. Kronprinsessan Ingrid är världens första moderna ro/ro-färja.
1945. Bananbåten som fredsymbol.
1951. Ringökanalen lades igen
1966. Älvsborgsbron invigs 8 september.
1967. Transocean containertrafik inleds.
1968. Tingstadstunneln öppnas.
(För hamnar/pirar (byggnads- och/eller invigningsår) se historiken för Styrelsen över Göteborgs hamn- och elfarbeten)
Krigsfångeutväxling skedde 19 oktober 1943 (Drottningholm gick till Storbritannien).
Ännu en krigsfångeutväxling skedde 8 september 1944.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
TITLAR
[Vanligt förekommande titlar kommer att skrivas in här. Observera att stuveriarbetare (ofta kallade hamnarbetare) inte ingår, däremot de kommunalanställda kranförarna.]
Avdelningschef
Arbetschef
Konstruktör
Kraningenjör
Byråingenjör
Maskiningenjör
Verkmästare
Byggnadsinspektor
Mudderverksbefälhavare
Inspektor
Vaktmästare
Hamnmästare
Hamnfogde
Hamnservis
Hamnbokhållare
Hamnlots
Hamninspektör
Överkonstapel
Inspektionskonstapel
Konstapel
Förste maskinist
Tillsyningsman vid stadens lyftkranar
Slussvakt
Hamnuppbördskassör
Bokhållare
Skrivbiträde
Broinspektör
Broförare
Verkstadsförman
Materialutlämnare
Kontorsskrivare
Färjefogde
[ovanstående är befattningshavare ca 1919-1920]
Avgiftsemottagare
Bergsprängare
Besättningsman
Biljettförsäljare
Båtbyggare
Dykare
Eldare
Grovarbetare
Hantlangare
Kranförare
Kusk
Lokförare
Maskinarbetare
Maskinist
Modellsnickare
Målare
Sadelmakare
Saxkranskötare
Skomakare
Springpojke
Stenarbetare
Montör
Muddringsarbetare
Timmerman
Snickare
Vagnmakare
Vakt
Nattvakt
Verkstadsarbetare
Chaufför
Förman
Motorvältsförare
Maskinskötare
[ovanstående arbetareyrken är från 1920]
............................................................................................................................
ARBETARNAS ARKIV
Se GSAF (GSA, Folkrörelsernas arkiv)
Arkivnr
514 Christianssons handlingar, Sjömannen och stuveriarbetaren Karl Emil (litet)
1181 Hamnarbetarnas kommunistiska fackklubb (litet)
1182 Hamnarbetarnas socialdemokratiska klubb (litet
1933 Kommunalarbetareförbundet avd 62, hamnstyrelsens personal, Svenska (två hyllmeter)
2291 SAC, Göteborgs lokala samorganisations hamnarbetarsektion (litet)
3394 Stuveriförmäns förening, Göteborgs (litet)
3713 Transportarbetareförbundet avd 2, hamnarbetare, Svenska (16 hyllmeter)
ReferenskodSE/O258/GS_102
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ft24ebezuQRNbC3SriEY24
SpråkSvenska
ExtraIDGS_102