Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stadsvågen i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01363
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/i5rJimofm4Qyg3zyFXbz85
ExtraIDKMN
Omfång
3,12 Hyllmeter 
Datering
1700–1969(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Stadsvågen i Malmö
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Stadsvågen i Malmö

Stadsvågar eller "stadens vikt" förekom redan under medeltiden och utgjorde en del av städernas privilegier. För Malmös del tillerkände kung Kristoffer i sitt privilegiebrev av 1446 stadens borgmästare och råd rätten till intäkterna av stadsvågen. Administrationen av vågen kom i sinom tid att ligga under borgerskapets äldste, men var periodvis också utarrenderad. Under sent 1500-tal utgjorde vågavgifterna jämte accisen Malmö stads viktigaste inkomstkälla.

I Sverige var förekomsten av våg i varje stad föreskriven sedan 1619. Sedan Skåne tillfallit Sverige tillkom genom kunglig resolution 1723 även föreskrift om obligatorisk viktualievåg samt genom 1776 års lanttull och accisstadga förnyat krav på att våg och mätarebord skulle finnas i städerna. Alla inrikes förda lantvaror skulle fram till 1810 vägas och mätas vid införsel till staden. Med lanttullens avskaffande sistnämnda år följde krav på slopat vägningstvång och Kungl Maj:t instämde häri 1819 dock med undantag för de fall där städerna kunde åberopa uttryckliga privilegier. För många städer innebar detta att vågavgifterna minskade i betydelse. Malmö synes dock ha haft fortsatt betydande inkomster härav (av vilka vågmästaren dock uppbar hälften i lön), rimligen inte minst på grund av sjöfarten. För den sistnämnda stadgades genom kungligt brev 1836 att vågavgiften fick uttagas med 2 skilling banco (6 öre) per skeppspund för alla de varor som i tulltaxan var upptagna efter vikt, detta oavsett om vägning verkligen skedd. 1870 ändrades reglerna så att vågavgiften endast fick uttagas för varor som verkligen vägdes. 1880 avskaffade stadsfullmäktige dessa avgifter och stadsvågen synes ha övergått till en ren service för personer och företag som önskade få sina varor vägda.

Stadsvågens placering har skiftat. 1564 förvarades våg och vikter i stadskällaren. I moderna tid uppfördes 1835-1836 en ny kombinerad tullkammare, tolagskammare och stadsvåg i korsningen Norra Vallgatan-Strandgatan (nuvarande Frans Suellsgatan). I det försäkrningsbrev som bevarats i drätselkammarens arkiv beskrivs byggnaden som en ett frisstående tvåvåningshus i tegel med fyra kopparbeklädda vindskappor. Det renoverades 1865 och revs 1897. Stadsvågen hade dock redan innan dess flyttat ut härur till en ny byggnad på andra sidan kanalen. Härifrån fick man dock flytta redan 1875 i samband med uppförandet av det nya tullhuset (nuvarande börshuset). Efter en kortare vistelse i lokaler på Oscarsgatan uppfördes en ny stadsvåg i kvarteret Östersjön 1889. Denna var ett envånings tegelhus med plåttak. Exakt hur länge denna var i bruk har ej kunnat utrönas och fastigheten är numera riven.

Av arkivhandlingar framgår att det senast från 1910 funnits två parallella vågar: den östra och den västra. Var den östra ursprungligen varit belägen har ej kunnat fastställas, men av försäkringsbrev framgår att den 1924 fått nya lokaler i kvarteret Hafvet i form av en envånings tegelbyggnad med tegeltak. Den östra vågen tycks snabbt ha blivit den betydelsefullaste av de två (periodvis omnämns den endast som "stadsvågen" utan närmare benämning) och också den som befattade sig med vägning av flest olika varutyper allt i från livsmedel och levande djur till lump och metaller. Västra vågen användes däremot nästan uteslutande för vägning av kol, koks och järn.

Administrativt synes stadsvågen fram till 1863 ha sorterat under borgerskapets äldste samt därefter troligen under hamnförvaltningen. Det egna arkivmaterialet ger dock inga upplysningar härom utan utgöres nästan uteslutande av så kallade journaler, en blandning av liggare över vägda varor och bokföring över vågens intäkter. Vid arkivets förteckande har dessa journaler hänförts till räkneskaper, särsilt som de vid sitt upphörande 1927 direkt följs av konventionell huvud- och kassaboksföring.

Arkivet reviderades i januari 2002 av Fredrik Tersmeden.

Litteratur:
Bjurling, Oscar (red): Malmö stads historia, bd 1-2, Malmö 1971-1977
Falkman, J (utg) : Om staden Malmö, underdåning berättelse den 10 maj 1855, Stockholm 1861
Herlitz, Nils: Svensk stadsfövaltning på 1830-talet, Stockholm 1924
Regnéll, Axel: Om Malmö hamn, dess ekonomiska utveckling och funktioner, Malmö 1915

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-02-22 00:00:00
Senast ändrad2019-09-25 14:12:19