bild
Arkiv

Malmö lokaltrafik


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00597
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Oi5VmdzA0ILOuqVX3fG1j7
ExtraIDKMN
Omfång
91,85 Hyllmeter  (Text)
Datering
18791993(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretesslagen 7 kap 11 § för uppgifter i personalhandlingar i högst 50 år.
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Malmö lokaltrafik
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00597


















Förteckning

över

Malmö lokaltrafiks arkiv

1879-1993
Allmän anmärkningFotomaterialet har flyttats till Fotoarkivet.
Inledning (äldre form)Malmö lokaltrafik

1879: Det första konkreta förslaget till en spårvägsanläggning lämnas till Stadsfullmäktige av Köpenhamnske
kaptenen C Juell.

1880: Inkom ytterligare en ansökan om koncession till spårvägsdrift av engelska ingenjörerna Milne och Rich.

Efter långa diskussioner beslöt man att den som inom en viss tid kunde deponera 10000 kronor skulle erhålla det
begärda tillståndet. Juell saknade resurser till detta, Milne och Gardner hade tappat lusten och därmed var diskussionerna över denna gång.

1884: Inkom W Werner i Köpenhamn och ingenjör N K Rygaard i Malmö med en ny ansökan om att få anlägga spårvägar i Malmö.

1885: Överfördes tillståndet att bygga och trafikera hästspårvagn i Malmö till det nybildade Malmö Spårvägs AB. Spårvidden bestämdes till 1425 mm d v s normalspårvidd.

Ingenjörsfirman Werner A Gluud fick i uppdrag att anlägga spåren Södervärns station-Hans Michelsensgatan
(via Södra landsvägen-Södergatan-Stortorget-Frans Suellsgatan-Mälarebron-Östra Kajgatan).

1887: Anställningsnummer 1 tilldelades den blivande spårvägskusken Måns Ingvarsson, som även kom att bli den förste som kom att köra elektrisk spårvagn. Totalt fem generationer kom att få sin inkomst genom detta företag.

Premiärturen avgick den 28 augusti kl 12.00. Företaget hade tillgång till 9 spårvagnar, 31 hästar, och 12
kuskar. Alla spårvagnar var gulmålade.

1905: Blir Malmö Spårvägs AB ändrat till Malmö Stads Spårvägar. Kommunen tar över ägandet och driften. Friherre Bror Cederström blir direktör Nr 1. Antal anställda 62.

1907: Eldrivna spårvagnar tar över och hästarna säljs på auktion. Personalstyrkan utökas till 266 personer.

1914: Baltiska utställningen invigs, stor succe för staden inkl. spårvägen.

1915: Spårvägen byggs ut till Limhamn.

1919: Koltåget börjar sin verksamhet att köra kol från nyhamnen till gasverket, varje transport omfattar ca 30
ton kol. 1963 upphörde verksamheten.

1929: Första busslinjen, Malmö-Virentofta, Malmö-Kulladal.

1936: Innerstadsbussarna försågs med konduktörer s k bussapågar i åldern 17-18 år.

1939-45: Andra världskriget med allt vad det innebar för företaget, speciellt för busstrafiken. Gengasaggre-
gat monterades på, svårigheter att få fram bussdäck.

1957: Den sista större omläggningen för vänstertrafik genomfördes, anledningen var huvudsakligen ombyggnaden av Lundavägen och de södra stadsdelarnas begynnande expansion.

1967: Högertrafiken genomfördes. Vagnparken byttes ut eller byggdes om. Nytt linjenät, samt betalsystem infördes.

1971: Namnet Malmö Stads Spårvägar ändras till Malmö lokaltrafik.

1973: Sista spårvagnen Nr 4 ur trafik.

1991: Upphörde Malmö lokaltrafik som kommunalt bolag.

1993: Malmö lokaltrafik såldes till Linjebuss.

Litteratur:
Malmö Stads Spårvägar, 1908
Vi och Vårt Verk Arnold Sönnerdahl, Got Sjölander 1950.
Historik för åren 1887-1974. Malmö Stads Spårvägar-
Malmö Lokaltrafik.
Linje 100. Lokaltrafiken i Malmö under 100 år.
1887-1987.

Till Malmö lokaltrafiks arkiv hör även fotografier samt ritningar. Dessa förtecknades i MSA:s fotosamling resp.
kart- och ritningssamling.

Arkivet ordnades och förtecknades i februari 1998 av Cecilia Jansson och Karl Osterman.

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad1996-10-03 00:00:00
Senast ändrad2024-03-27 15:09:49