bild
Arkiv

Malmö räddningsnämnd


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00253
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zmT9Z2VHhINVrDJqs9yC0F
ExtraIDKMN
Omfång
94,95 Hyllmeter  (Text)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Malmö räddningsnämnd (1813 – 2005)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikHISTORIK

Malmös första brandordning tillkom år 1666 med efterföljare bl.a. åren 1701, 1806, 1821, 1828, 1868,
1875, 1893 och 1903. Högsta ledningen av stadens brand-
väsende utövades ursprungligen av borgmästare och magistrat, som från senare delen av 1700-talet hade en person betitlad brandfogde till sitt förfogande för att
organisera brandväsendet. Denne hade åtminstone från början av 1830-talet till uppgift att fördela borgerskapets arbetsinsatser i händelse av eldsvåda.
För detta ändamål indelades staden i olika sprutlag med en fast genomförd arbetsfördelning. Vidare fanns vid denna tid en frivillig s.k. bärgningscorps, som var indelad i tre avdelningar eller kompanier, varav ett svarade för räddningstjänsten, ett för transporterna och ett för förvaringen. Med 1875 års brandordning infördes en delvis ny organisation. Redan 1868 hade en brandchef anställts. Nu minskades kåren till en arbetsstyrka på 200 man, som var arvodesanställda.
Genom 1893 års brandordning gick man ytterligare ett steg på vägen mot en yrkesbrandkår, i det att kärnan då kom att utgöras av en fast kasernerad mindre styrka och en större arvodesanställd reservtrupp. År 1903 togs steget fullt ut och Malmö fick en alltigenom heltidsanställd kasernerad kår.
Brandchefen var fram t.o.m. 1915 direkt underställd
drätselkammaren men fr.o.m. 1916 inrättades en särskild brandstyrelse.
Inkorporeringar som mera påtagligt påverkat brandkårens organisation är Sofielunds municipal-
samhälle 1911 och Limhamn 1915.
En speciell uppgift, när det gällde det förebyggande arbetet, var huvudmannaskapet för stadens sotningsväsende. Detta hade skötts av fast anställda
skorstensfejarmästare ända sedan tidigt 1700-tal.
Under 1800-talet får man en fast distriktsindelning,
som givetvis ändras från tid till annan, och för varje distrikt skall finnas en sotningsliggare, där förrättningarna är antecknade. I dessa liggare kan man i viss utsträckning följa uppvärmningsteknikens förändringar i staden.
I förteckningen uppförda handlingar har, om ej annat särskilt anges, överlämnats till stadsarkivet från brandkårsexpeditionen i Malmö i oktober 1964.

Malmö i stadsarkivet i april 1965
Kjell Olsson


Litteratur: Malmö stads brandkår 50 år, Malmö 1944
Allmän anmärkning92 hm.
Inledning (äldre form)

Tillgänglighet

SpråkSvenska

Kontroll

Skapad2010-10-26 12:47:38
Senast ändrad2023-11-20 10:48:52