bild
Arkiv

Enskilda arkiv i KA Robert Lichton (1631-1692)


Grunddata

ReferenskodSE/RA/54311
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/DKcNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
1,5 Hyllmeter 
18 Volymer 
Datering
16671693(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
Brevskrivarregister: BrF, F-exp/i förteckning
Brevskrivarregister: Brevförteckning. Brev (mest i avskrift) från Robert Lichton till diverse myndigheter och personer, ordnade efter brevskrivare (pdf)
Brevskrivarregister: Brevförteckning. Brev till Robert Lichton (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Lichton, Robert (1631 – 1692)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)Robert Lichton föddes den 7 juli 1631 på Hummelsund i Finland. Hans föräldrar voro de från Skottland invandrade Johan Lichton, baron till Ullishavn, och Catharina (Karin) Guthrie, dotter av majoren Robert Guthrie till Hummelsund i Finland. Hans far, Johan Lichton, stupade i slaget vid Wittstock den 24 september 1636. Johan Lichtons änka, Catharina Guthrie, som efter år 1642 ingått ett nytt äktenskap med överstelöjtnanten Edward Johnston, även han en skotsk adelsman, dog i juni 1653. 1)

Robert Lichton var under sitt liv verksam i kronans tjänst både på det militära och civila området. Den militära tjänsten tycks han ha börjat mycket tidigt. Redan år 1646 var han musketerare i svenska armén i Tyskland. År 1676 blev han överste för nya och år 1677 för gamla adelsfanan. År 1679 utnämndes han till generalmajor av kavalleriet.2) Ett par år senare började hans verksamhet i civil tjänst. Den 4 januari 1681 utnämnde konungen honom till president för den snart därefter (20/1 1681) tillsatta livländska reduktionskommissionen med säte i Riga. Från början av juni 1681 till slutet av april 1682 vistades han i Riga. Återkommen till Stockholm blev han hösten 1682 president även i den andra livländska reduktionskommissionen (med säte i Stockholm), som tillsattes den 1 september 1682. Som president i denna kommission ledde han behandlingen av den livländska reduktionsfrågan ända till sommaren 1684.3)

Samtidigt med sin verksamhet i de ovannämnda kommissionerna hade Lichton fått även andra civila tjänsteuppdrag. Redan den 31 maj 1681 hade han blivit utnämnd till guvernör i Estland. Han behöll denna tjänst ända till år 1687, men synes ha vistats i sin residensstad Reval endast under tiden från mars 1685 till augusti 1686.4) Dessutom utnämndes han 1685 till generallöjtnant och guvernör över Kronobergs och Jönköpings län. Den 30 januari 1687 blev han president i Åbo hovrätt, den 7 augusti 1687 kungligt råd och den 10 december 1687 greve.5)

Den 23 maj 1662 gifte sig Robert Lichton med Beata Rosenstierna (+1684), som var dotter av den kände riksräntmästaren Mårten Wewitzer, adl. Rosenstierna och dennes första fru Beata Böckelman. Genom detta sitt äktenskap kom Robert Lichton i släktskapsförhållande med familjerna Kaulbars, Leuhusen, Rosenstierna, Crusebjörn m.fl., vilket förklarar de långvariga arvstvister, som Robert Lichton sedan 1660-talet hade med Reinhold Leuhusens och Mårten Rosenstiernas arvingar. Robert Lichtons äktenskap blev barnlöst och med hans död utslocknade släkten. Han dog den 8 januari 1692 på Rörstrand vid Stockholm.6)

Efter Robert Lichtons död ställdes hans kvarlåtenskap på begäran av advokatfiskalen i kammarkollegiet Henrik Schaefer (adl. Heerdhielm) under sekvester. Orsaken var kronans stora fordringar hos den bortgångne. Till kurator för sterbhuset utsåg Svea hovrätt den 6 april 1692 kommissarierna Petter Komstad och Johan Eneman. Tillsammans med en assessor i Svea hovrätt skulle dessa kommissarier handhava dispositionen och förvaltningen av Robert Lichtons sterbhus, bringa i behörig ordning och riktighet dess handlingar samt verkställa en utredning om sterbhusets beskaffenhet m.m.7) Sterbhuset förblev i Komstads och Enemans kuratel ända till våren 1694. Den 2 februari 1694 befallde konungen Executionskommissionen att överta ärendet och slutbehandla det skyndsammast. Den skulle även infordra av Komstad och Eneman "det arbete de härvid hava haft under händer".8) Kuratorerna inkommo i exekutionskommissionen den 9 mars 1694 med sin relation jämte en verifikationsbok.9)

För utredningsarbetets i sterbhuset hade kuratorerna även tagit hand om Lichtons ganska rikhaltiga privata arkiv. Vid utredningsarbetets slut lågo handlingarna inpackade i tvenne kistor och tvenne koffertar i kommissarien Johan Enemans kontor, vilket han hyrde hos en änka efter Alexander Buchan, Katharina Zetritz.10) Redan ett par dagar efter inlämnandet av den nyssnämnda relationen förfrågade sig Eneman i exekutionskommissionen "hwart han skall giöra af" sterbhusets handlingar.11) I saknad av förhandlingarnas förvaring nödvändigt rum ansåg kommissionen sig icke vara i stånd att emottaga dem. Den begärde därför den 16 mars 1694 hos advokatfiskalen i kammarkollegiet Henrik Heerdhielm, att denne skulle vilja bereda plats för handlingarna i samma rum, där Magnus Gabriel De la Gardies sterbhus handlingar lågo under aktuarien Holmgren förvar.12) Oaktat advokatfiskalen till sist syns ha samtyckt till detta förslag, och trots Enemans och Komstads upprepade påminnelser i ärendet till exekutionskommissionen, justitierevisionen och advokatfiskalen dröjde det dock närapå tre år, innan kommissarierna kunde bli kvitt handlingarna i fråga. Sedan Eneman våren 1695 flyttat till ett nytt kontor, där det icke fanns utrymme för sterbhusets akter, stannade dessa kvar i det gamla och förflyttades av hyresvärdinnan Katharina Zedritz, då även hennes begäran hos advokatfiskalen att få akterna avhämtade blivit resultatlösa, så småningom till farstun.13) Först efter en ny hänvändelse 14) från Enemans och Komstads sida till exekutionskommissionen i november 1696 löstes frågan på ett för kommissarierna tillfredsställande sätt. Den 18 februari 1697 avhämtades sterbhusets handlingar äntligen till exekutionskommissionen.15) Samtidigt emottog kommissionen ett av kommissarierna Eneman och Komstad redan år 1693 upprättat inventarium över dessa akter.16) Enligt detta inventarium innehöll Lichtons arkiv vid inventerandet även en mängd av Mårten Rosenstiernas handlingar. Dessa behöllos nu av advokatfiskalen och kommo icke till exekutionskommissionen.17) Det syns vara en mycket liten bråkdel av 1697 års leverans till exekutionskommissionen, som numera är kvar i kammararkivet. De i den följande förteckningen förtecknade handlingarna ha hittills legat i serien Adeln och dess gods (under Lichton, en liten del även under Rosenstierna), i Blå nummerserien (vol. 684, 691, 697, 702 och 778), i riksarkivet Livonicaserien (II:710-713), bland oordnade reduktionshandlingar (vol. 57) samt bland oordnade handlingar.

E. Blumfeldt.

_______________________________
1) Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor IV (Stockholm 1928), s. 629, anger att hon dött "omkr. 1653". Den här givna närmare dödstiden av Catharina Guthrie framgår ur Hebla Grönfelts fordran hos Edward Johnstons arvingar 1662. Se Robert Lichtons arkiv, vol. 4, fasc. 1.

2) Elgenstierna, a.a. 629.

3) J. Vasar, Die grosse livländische Güterreduktion (Dorpat 1931), s. 126, 301 och passim.

4) Katalog des estländischen generalgouverneursarchivs aus der schwedischer Zeit (Tartu 1936), s. 45-46 (A. Perandi).

5) Elgenstierna, a.a. 629.

6) Ibidem, se även, vederbörande rättegångshandlingar i Lichtons arkiv.

7) Svea hovrätts konstitutorial till P. Komstad och J. Eneman 1692 6/4 KA. Verifikationsbok till Komstad/Enemans relation om Robert Lichtons sterbhus; se även S. Hedar, Enskilda arkiv under karolinska enväldet (Stockholm 1935), s. 286.

8) KA. Sterbhusakter 43: Johan Lichtons sterbhus 1, fol. 1: K. Maj:t till Exekutionskommissionen 1694 3/2; Hedar, 1.c., s. 286.

9) Ibidem, sid. 9-12.

10) Sterbhusakter 43:1, s. 146 f., 153; Inventarium över Robert Lichtons arkiv 1693; R. Lichtons arkiv, vol. 2; Hedar, 1.c., s. 287.

11) Sterbhusakter 43:1, s. 12; Hedar, 1.c. s. 287.

12) Sterbhusakter 43:1, s. 14.

13) Sterbhusakter 43:1, s. 152: Eneman och Komstad till Exekutionskommissionen 1695 18/4; s. 153 Katharina Zetritz attest 1696 10/11; Hedar, 1.c., s. 287.

14) Ibidem, s. 145-148.

15) Exekutionskommissionen. Protokoll ang. graverade sterbhus 1697, 2. 116-117; Hedar, 1.s., s. 287.

16) Robert Lichtons arkiv, vol. 2.

17) Exekutionskommissionen. Protokoll ang. graverade sterbhus 1697, s. 117 (18/2); Hedar, 1.c., s. 287-288.

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2010-03-18 12:39:40