Search the collections
Shortcuts MENU

Wolgers, Bertil "Beppe"  (1928 – 1986)

Person

CategoryPerson (släkt)
HistoryWolgers debuterade som poet 1953 med diktsamlingen Jag sjunger i skon. Under 1950-talet umgicks han i en konstnärskrets med generationskamrater som Lars Forssell, Pär Rådström, Olle Adolphson och Carl Fredrik Reuterswärd. Sitt publika genombrott fick han med visan Okända djur, tonsatt och framförd av Olle Adolphson, när den litterära kabarén startades på Hamburger Börs i Stockholm, hösten 1956. Denna tid skildrar Beppe Wolgers i den självbiografiska och postumt utgivna Cabaret – Mina memoarer del 5 (1986).

Vid sidan av författarskapet och visdiktandet medarbetade Beppe Wolgers i underhållningsprogram i radio och television. Han blev rikskänd som ett av de så kallade Skäggen i en serie uppmärksammade och omdebatterade TV-program hösten 1963.

Han blev hela Sveriges godnattfarbror i barnprogramserien Beppes godnattstund, som sändes i fem omgångar åren 1968–1974. Klädd i nattskjorta och nattmössa låg han i en jättelik säng och talade med sina dockor. Scenografen och dockmakaren Bernt Franckie gjorde Hungrans röst, Kerstin Wolgers gjorde Gäspan, producenten Ulla Berglund tog sig an Kraman och Sigrid på pottan. Busan, som inte var med från början, fick röst av Beppe, och kallade honom "jättebabyn i knasluvan".

Andra minnesvärda barnprogram med Beppe Wolgers är Beppes världshus (1969) och Där är du, här är jag (1971–1973). Han spelade även Pippi Långstrumps pappa Efraim Långstrump på film och i TV och gjorde björnen Baloos röst (dock ej i sångnumren, vilka utfördes av Roffe Bengtson) till filmen Djungelboken (1967). Han medverkade även i den svenska versionen av radioföljetongen Dickie Dick Dickens som gangsterbossen Jim Cooper.

Wolgers var en produktiv kabaréförfattare, och han skrev sångtexter till åtskilliga svenska artister, främst Monica Zetterlund (Sakta vi gå genom stan, Monicas vals med flera) och Gals and Pals (Det är vårt öde att dooa, Kära båt med flera). Som revyförfattare samarbetade Beppe Wolgers med Povel Ramel i Ryck mig i snöret (1964), Ta av dej skorna (1965) och De sista entusiasterna (1968). I "Ridåöverhalningen" som ingick i revyn Vi älskar er blir Beppe verbalt trakasserad av Lars Ekborg. Beppe blir svarslös och ser verkligen ut att lida. Upphovsmannen till elakheterna var dock Beppe själv.

Wolgers skrev åtta diktsamlingar, fem prosaböcker, sju barnböcker och kanske tusen sångtexter. För sina diktsamlingar med motiv från norra Jämtland erhöll han 1975 Jamtamots hederspris.[2]

Den 6 augusti 1986 avled Beppe Wolgers av ett magsår, och begravdes den 25 september 1987 i Strömsunds nya kyrkogårds minneslund.[3][4][1] Wolgers änka Kerstin Dunér öppnade 1999 ett Beppemuseum på Öhn strax utanför Strömsund i norra Jämtland där Beppe Wolgers bodde och verkade från 1968. Museet skildrar hans liv och verk, och drivs sedan 2003 inklusive café[5] (sommartid) av dottern Camilla Wolgers. Strömsunds kommun delar årligen ut ett kulturpris, Beppepriset, till hans minne.

Beppes personifierande mössa, "Beppemössan", har givit namn till en starkt förankrad tradition i Nyköping. Då studenterna på Valborgsmässoafton låter alla vänner skriva lyckhälsningar på sin vita fiskarhatt. "Beppemössedagen" är för många studenter i Nyköping en större tradition än själva Valborgsmässoafton.
Reference codeSE/ARKIS/68908
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/cQkiWCnV94QykikAW7cPG0
Main sourceAnnan källa
Source year20131126