Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sidsjöns sjukhus. Överläkarens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1260073
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/y8b2psSNiI80OH5AmMSzMC
ExtraID1260073
Omfång
40,8 Hyllmeter  (-)
Datering
1943–1966(Huvudsaklig tid)
1933–1966(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmDe handlingar i arkivet som rör patienter omfattas av sekretess i enlighet med bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om hälso- och sjukvård m.m. (25 kap).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning dnr HLA 51-2011/44077
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Sidsjöns sjukhus. Överläkaren (1943 – 1966)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)SIDSJÖNS SJUKHUS. ÖVERLÄKAREN (1943-1966)

Enligt sinnessjuklagen (1929:321) skulle vård av sinnessjuka ske på särskild anstalt som drevs av staten under överinseende av Medicinalstyrelsen. Sådana anstalter kallades fram till 1958 för sinnessjukhus och därefter för mentalsjukhus. Sidsjöns sjukhus strax utanför Sundsvall invigdes år 1943 och ansågs då vara ett föredömme för den psykiatriska vården.

De byggnader som utgjorde hela sjukhuskomplexet var nio paviljonger och ett par mindre byggnader för sjukhusets administration. Det fanns fyra paviljoner vardera för manliga respektive kvinnliga patienter, avdelningarna M och K, och en paviljong för kriminalpatienter, specialavdelningen. Indelningen av patienter i olika paviljonger avspeglade hur verksamheten var organiserad vid Sidsjöns sjukhus.

Sinnessjuklagen innehåller allmänna bestämmelser om sinnessjukvård samt bestämmelser om intagning på mentalsjukhus, om utskrivning från mentalsjukhus och om vård på mentalsjukhus. Vid sidan om sinnesjuklagen finns stadgan (1929:328) angående sinnessjukvården i riket som innehåller närmare bestämmelser om hur verksamheten skulle bedrivas.

Enligt stadgan om sinnessjukvården skulle det vid varje mentalsjukhus finnas en anställd överläkare som även var sjukhuschef. Den förste sjukhuschefen vid Sidsjöns sjukhus var läkaren Einar Osterman som bl.a. tjänstgjort vid sinnessjukhusen i Strängnäs, Säter och Umeå. Förutom chefssysslan var Osterman förordnad som överläkare för sjukhusets kvinnliga patienter. Överläkare för mansavdelningen var Ivan Blomqvist som tidigare tjänstgjort vid sinnessjukhusen i Långbro, Ryhov och Säter.

Sidsjöns sjukhus bestod av två överläkaravdelningar, en manlig respektive kvinnlig. Till varje avdelning hörde två underläkare. Sjukhusets upptagningsområde omfattade Medelpad och Gästrikland samt delar av Ångermanland och Hälsingland. När patienterna kom till sjukhuset placerades de på olika avdelningar utifrån de uppvisade symptomen. Kriminalpatienter placerades på Specialavdelningen vars upptagningsområde omfattade hela landet. På Sidsjöns sjukhus fanns också en rättspsykiatrisk station där en överläkare årligen utförde mellan 40 och 60 undersökningar (se Statens rättspsykiatriska stations i Sundsvall arkiv).

1930- och 1940-talen innebar genombrottet för en medicinskt orienterad psykiatri och införandet av mer aktiva behandlingsmetoder. Ett uttryck för det var psykokirurgin som kom att nå sin största omfattning under 1950-talet. Läkarna vid Sidsjöns sjukhus med Einar Osterman i spetsen visade prov på en utpräglat aktiv inställning till de nya behandlingsmetoderna såsom insulin- och elterapi (chockbehandling). De första lobotomierna vid Sidsjöns sjukhus utfördes våren 1946 och under perioden 1947-1952 utfördes årligen 55 till 100 operationer. Vid sidan av lobotomierna var steriliseringsoperationerna det mest radikala av de medicinska ingreppen. Vid Sidsjöns sjukhus steriliserades 140 patienter åren 1943-1950 av vilka två tredjedelar var kvinnor. Under 1950-talet minskade steriliseringarnas antal avsevärt och i början av 1960-talet utfördes endast enstaka ingrepp.

Förutom den psykiatriska vården på Sidsjöns sjukhus bedrevs även en uppsökande vård, den så kallade hjälpverksamheten. Denna verksamhet ansågs så viktig att den förlänades en överläkartjänst 1948, vilket gav den samma status som avdelningarna K och M. Vid sjukhuset bedrevs också olika arbetsterapeutiska verksamheter för patienterna såsom bokbinderi, korgtillverkning, skrädderi och sömnad.

Vid Sidsjöns sjukhus bedrevs en framskjuten medicinsk forskning som resulterade i en mängd artiklar som skrevs av sjukhusets läkare och som publicerades i fackpressen, både nationellt och internationellt. Sjukhuset intensiva forskningsverksamhet innbar goda kontakter med läkemdelsindustrin. Einar Osterman hade täta personliga kontakter med såväl Leo och Kabi i Sverige som Lundbeck i Danmark, något som avspeglas i Ostermans bevarade korrespondens.

Varje överläkare skulle i enlighet med fastställda formulär föra diarium över inkomna ansökningar om intagning samt liggare över intagna. Överläkarna ansvarade också för att patientjournalerna hölls uppdaterade.

Då lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård trädde i kraft den 1 januari 1967 överfördes samtliga mentalsjukhus till landstingskommunalt huvudmannaskap. Förändringen innebar att Västernorrlands läns landsting blev huvudman för verksamheten vid Sidsjöns sjukhus som organisatoriskt uppgick i Sundsvalls sjukhus med neddraget antal patientplatser som följd. Samtidigt ändrades namnen på avdelningarna till Klinik I, Klinik II och Klinik III (specialavdelningen).

På 1990-talet lades mentalsjukhusen ned och ersattes av andra vårdformer som öppenvård och gruppboende. På Sidsjöns sjukhus vårdades patienter som dömts till sluten psykiatrisk vård fram till 2001 då sjukhuset lades ned och ersattes av Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall.

Arkivet är i huvudsak förtecknat i enlighet med den förteckningsplan för arkiven vid statens sinnessjukhus som fastställdes den 7 februari 1958.


Källor:
Mikael Eivergård och Lars Eric Jönsson, Sidsjöns sjukhus (1993)
Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD
Kungliga Medicinalstyrelsens samling av författningar och cirkulär 1958:94
Kungliga Medicinalstyrelsen cirkulär den 14 oktober 1966
Svensk författningssamling (SFS)

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Om postens upprättande2012-04-11: Arkivförteckning 51-2011/44077 upprättad 2012-04-05 och utskriven 2012-04-11. Förteckningen som ersätter förteckning II:6/1966 omattar leveranserna 22/1982, 105/1992, 61/1993, 292/2005 och 2012:196. NW
2012-10-09: Serie E II b är omförtecknad med andledning av lev. 2012:196. NW
Skapad2011-07-15 08:33:11
Senast ändrad2021-04-23 10:37:18