Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rote 3 Hötorgsroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/03
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/4bIhI85XAKm0DM6Xr1UTu2
ExtraID03
Omfång
9,7 Hyllmeter 
Datering
1878-01-01–1916-07-31(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 3 (Hötorgsroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade norra delarna av Klara församling. Den sammanslogs med rote 2 den 1 augusti 1916. Rotens expedition låg 1878-1887 på Hötorgsgränd 1/Hötorgsgatan 1/Kungsgatan 1, 1887-1890 på Mäster Samuelsgatan 60 och 1890-1916 på Slöjdgatan 9. Som roteman fungerade 1877-1885 Axel W Hulting, 1886-1915 C C Iwo Zander och 1915-1916 Gustaf F H Örström. Roten upphörde den 31 juli1916.
Inledning (äldre form)ROTE 3 HÖTORGSROTEN (1878-01-01 - 1916-07-31)

INLEDNING
I Klara församling bodde 18.600 invånare när Rotemanssystemet infördes år 1878. Stockholms församlingar delades då in i rotar med ca 10.000 invånare i varje rote. Mantalsnämnden ansåg att ansvaret för 10.000 personers folkbokföring var en rimlig arbetsbörda för en roteman. Klara församling delades i två rotar.

Rotegränsen drogs längs Oxtorgsgatan och Mäster Samuelsgatan mellan Malmskillnadsgatan och Klara sjö. Söder om denna gräns blev Klara södra rote, rote 2. Västra delen av Helgeandsholmen (kvarteret Norrbro) ingick i rote 2 fram till januari 1906 då kvarteret Norrbro kom att tillhöra rote 1, Storkyrkoroten (Gamla Stan). Från och med januari 1894 ändrade rote 2 namn till Klara kyrkorote. Området norr om Oxtorgsgatan och Mäster Samuelsgatan mellan Malmskillnadsgatan och Klara sjö kom att benämnas Klara norra rote, rote 3. I norr avgränsades roten av Barnhusträdgårdsgatan (Tunnelgatan). Från och med januari 1894 ändrade rote 3 namn till Hötorgsroten.

Den snabba folkökningen i Stockholm ledde till att rotegränserna fick ändras och rotarna delades upp i mindre enheter. Denna befolkningsökning gällde dock inte för Klara församling. Den tidiga kontoriseringen av området gjorde att rote 2:s och rote 3:s invånarantal sjönk. Mantalsnämnden beslöt därför att rote 2 och rote 3 skulle utgöra endast en rote, Klararoten, från och med den 1 augusti 1916. Det gemensamma rotemanskontoret kom att ligga på Slöjdgatan 9 och Gustaf Öström var rotemannen som kom att leda Klara rote ända till 1926 då rotemanssystemet upphörde.

En smärre gränsdragning gjordes 1924 i Klara rote (rote 2 och 3), kvarteren Norra och Södra Blekholmen överfördes från Rote 4 (Kungsholmen) till Klararoten. Större delen av dessa två kvarter byter då namn till Saluhallen.

Rotarna i Klara församling:
Klara södra rote (rote 2) 1878-1893
Klara kyrkorote (rote 2) 1894-31/7 1916
Klara norra rote (rote 3) 1878-1893
Hötorgsroten (rote 3) 1894-31/7 1916
Klararoten (rote 3) 1/8 1916-30/6 1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 3:
Hötorgsgränden 1 1878-1882
Hötorget 1 1883-1886
Kungsgatan 1 1886-1887
Mäster Samuelsgatan 60 1887-1890
Slöjdgatan 9 1890-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 3:
Axel Hulting 1878-1885
Iwo Zander 1886-1915
Gustaf Öström 1915-31/7 1916

Lillemor Björkman/Artikel ur ”Klara”, CD-ROM-skiva, Stockholms stadsarkiv 1999

Något kompletterad av Christina Hellgren den 14 april 2015.

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:08:06
Senast ändrad2021-11-12 10:38:23