Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tullkammaren i Varberg. Västra regionens arkiv 1982-1991


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11653
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/I83EzTyuzeXoo8bjcBsvo1
ExtraID11653
Omfång
3,7 Hyllmeter  (-)
Datering
1982–1991(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Tullkammaren i Varberg. Västra regionen 1982-1991 (1982 – 1991)
Kategori: Statlig myndighet. Tullkammare

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning över Tullkammaren i Varberg, Västra regionen, 1982-1991

Den bildades den 1 januari 1982 och ersatte den föregående arkivbildaren med samma namn.
TFS 1981:32 [2827] "Inom varje tullmyndighet bildas med början den 1 januari 1982 endast ett arkiv. Arkiv tillkomna före den 31 december 1981 avslutas med detta datum."

Den upphörde genom en omorganisation den 31 december 1991. Detta påverkade dock mer den regionala administrationen på Tulldirektionerna.
Den 1 juli 1995 ersattes den av Lokalkontoret i Varberg, Tullmyndigheten i Borås.

Från den 1 januari 1974 tillhörde Varberg det Västra regionen med säte i Tulldirektionen i Göteborg. Den var uppdelad på avdelningarna Administrationskontoret, Taxekontoret, Kontrollkontoret samt Bevakningskontoret (1985-1988 hette det Kustbevakningskontoret).

Tullkammarens och kustbevakningens uppgifter var fram till 1988 integrerade. I och med den stora omorganisationen den 1 januari 1974 administrerades Kustbevakningen av Bevakningskontoret. Från 1 juli 1988 bröts kustbevakningen ut ur tullverket och blev en egen myndighet.

Den löd (tillsammans med Falkenberg) under distriktstullkammaren i Halmstad.

Tullkammarens uppgift och organisation.
Tullkammarens uppgift är att handlägga ärenden som hörde till Tullverkets förvaltning. Det var främst att övervaka och kontrollera trafiken så att bestämmelser om import och export av varor efterlevs samt att fastställa och uppbära tullar, skatter och andra avgifter så att riktig uppbörd kan säkerställas.
Den lokala tullförvaltningen hade ett nära samband med stapelstadsrätten. Städer som hade denna rätt fick bedriva utrikesfart med egna fartyg (aktiv stapelrätt) och ta emot utländska köpmän i hemmahamnarna (passiv stapelrätt). Vissa städer hade enbart aktiv stapelrätt. I varje stapelstad skulle en tullkammare finnas, vilket förenklade kontrollen av handeln. Systemet med stapelstäder upphörde 1927, även om vissa delar levde kvar ända till 1974. Västsvenska stapelstäder var Falkenberg (från 1866), Göteborg (från 1636), Halmstad (från 1646), Kungsbacka (1766-1778, beslutet genomfördes ej i praktiken), Kungälv (1762-1904), Lidköping (från 1879), Lysekil (från 1900), Marstrand (från 1658), Strömstad (från 1683), Uddevalla (från 1719), Varberg (från 1646) och Vänersborg (1858-1867).
I varje stapelstad skulle en tullkammare finnas. Tullkammare fanns efter 1923 på 56 platser, bl.a. Varberg. Tullplatser under tullkammarens rang var tullstationer och tullexpeditioner.

De funktioner som senare tillföll kustbevakningen var en integrerad del av tullkammarens uppgifter, även om det förekom en åtskillnad i administration och chefskap. Dess främsta uppgift var att upptäcka och förhindra överträdelser mot de författningar som de har att övervaka, främst olovlig varuinförsel. Det fanns en åtskillnad mellan övervakning till sjöss och övervakning till lands, s.k. strandridare.
Högsta befälet över kustbevakningspersonalen utövades av distriktscheferna eller tullförvaltaren. När distriktschefstjänsterna avskaffades överfördes chefskapet direkt på kustcheferna eller tullförvaltarna. Senare indrogs även kustcheferna och tullförvaltarna befälet fick. Den 1 januari 1974 skedde, som nämnt, en stor omorganisation i Tullverket. Sverige delades in i Distrikt där Halmstad tillhörde det Västra distriktet. Tullkammaren löd under Tulldirektionen i Göteborg som under sig hade ett Administrationskontor, ett Taxeringskontor och ett Bevakningskontor.

Tullverkets uppgifter.
Tullverkets huvuduppgift var att bevilja tull på införda varor. Övriga uppgifter bestod av att uppbära fyr- och båkavgifter, skatt på vissa införda varor samt att lägga på införseluppgifter. Tullverket handlade även ärenden för tullrestitutionen, d.v.s. varor eller material som återutförts efter användandet eller bearbetning. Detta kan gälla material som används för ombyggnad, reparationer, m.m.
Förutom de uppgifter som uppstod vid godshantering vilade det även på att förhindra olovlig införsel och förhindra insmuggling av varor. Detta skedde genom att kontrollera att bl.a. smittsamma sjukdommar inte fördes in och att övervaka att gällande regler och föreskrifter följdes för de varor som var underkastade restriktiva bestämmelser. Vissa varor såsom tobak och sprit fick endast införas av speciella importörer och enligt vissa villkor.
Dessutom skulle tullverket tillse att varor med oriktig ursprungsbeteckning inte fördes in. Kontrollen gällde inte endast för varor som fördes in i landet utan även för varor som skulle lämna landet. Tullverket skulle tillse att varor som hade utförselförbud inte lämnade landet. Vid skeppsbrott eller när fartyg strandade skulle tullverket ta till vara statens intressen genom att utöva uppsikt och bevaka kronans rätt genom att de skötte handläggandet av dessa sjöfyndsärenden.
Brott som begicks mot de regler och förordningar som gällde vid varuhanteringen beivrades av tullverket genom att de förde statens talen i de ärenden som föll under åtal.

Även andra uppgifter åvilade tullverket som indirekt hade med import och export och den kontroll som då krävdes. Detta gällde främst skeppsmätningen som tullverket genomförde. För att kunna beräkna hur stor last som fördes in eller ut var man tvungen att mäta fartygets lastkapacitet. Fartygstrafiken kontrollerades och likaså även fisketrafiken.
Person trafiken har varit föremål för tullverkets kontroller sedan starten men i relativt blygsam skala jämfört med den huvudsakliga uppgiften som var godstrafiken. I och med avskffades av inrikespassen 1860 minskade detta ytterligare.
Från 1959 infördes det röd-gröna systemet, "tullfiltret".

Enligt förordningen (TFS 1991:1524) med instruktioner för tullverket och i de ändringar som gjorts i denna förordning med anledning av medlemskap i EU anges följande mål för tullverksamheten:
- att fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att riktig uppbörd kan säkerställas;
- att samla in och bearbeta uppgifter för handelsstatistiken så att underlag av en god statistik kan inges;
- att övervaka och kontrollera trafiken till och från tredje land så att bestämmelser om import och export av varor efterlevs;
- att fullgöra uppgifter avseende trafik till och från EU-land enligt särskilda föreskrifter.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Huvuddelen av arkivhandlingarna utgörs av gallringsbara klareringshandlingar för transportmedel och gods. Andra viktiga handlingar är ansökningar och tillstånd av olika slag. Såväl när det gäller volym som användning av arkivhandlingar dominerar gallringsbara fakturaakter avseende importvaror tillsammans med exportdeklarationer.

Från oktober 1991 infördes tulldatasystemet. Från denna tid sker registrering av exportdokument medan importdokument med "brygglösning" registrerades från november 1992, med ett komplett system från maj 1993.

Sökingångar till arkivet:
- arkivförteckningen
- diariet

Diarieplaner för övriga tullmyndigheter:
A Allmänna ärenden (ärenden av allmän, övergripande, karaktär för hela verksamheten)
B Personal
C Ekonomi (Hit hänförs bl.a. frågor om byggnader, transportmedel och inventarier)
D Tulltaxering mm
E Restitutioner
F Bevakning
Ö Övriga ärenden (som inte kan föras till någon av huvudgrupperna A- F)

Huvuddelen av handlingarna i arkivet är sekretessbelagda, de flesta med hänsyn till att de berör enskilda företags ekonomiska verksamhet (sekretesslagen 9 kap. 1 § första stycket).Dessa är dock gallringsbara. Alla handlingar i detta arkivet är offentliga.

Merparten av tullverkets handlingar är gallringsbara enligt gallringsplan för tullstaten (TFS 1981:32 bilaga 5).

Arkivbeskrivningen är upprättad av Fredrik Johansson 2004.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2004-09-09 00:00:00
Senast ändrad2013-10-07 13:59:43