bild
Arkiv

Fiskeristyrelsen. Swedmar, med föregångare, biståndssekretariat


Basic data

Reference codeSE/GLA/19219
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ze0wDDozSP6dzUwaV1bm2G
Extra ID19219
Extent
54 Hyllmeter  (-)
Date
19732003(Huvudsaklig tid)
Archive institutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Record creator / Origination
Swedmar (1973 – 2003)
Alternativa namn: Fiskeristyrelsen. Swedmar, med föregångare, biståndssekritariat
Alternativa namn: Fiskeristyrelsen. Swedmar
Alternativa namn: Fiskeristyrelsens biståndskommité
Alternativa namn: Centre for Development Cooperation (CDC) (Fiskeristyrelsen)
Kategori: Statlig myndighet

Content

Archival historyHISTORIK

Swedmar med föregångare
Swedmar (Swedish Centre för Development and Management of Aquatic Resources) med föregångare (Biståndskommittén, Fiskeristyrelsens biståndssekretariat samt centre for Develpoment Cooperation CDC)).

Historik och arbetsuppgifter
Efter diskussioner 1974 mellan SIDA och Fiskeristyrelsen bildades en grupp inom styrelsen vars syfte var att assistera SIDA inom ett biståndsfält som SIDA dittills inte hade arbetat med i större utsträckning, nämligen fisket. I diskussion med FAO, The Food and Agriculturale Organization of the United Nations företogs en resa till länderna runt Bengaliska bukten för att formulera ett utvecklingsprogram för det hantverksmässiga fisket. För att hålla ihop de tilltänkta svenska insatserna nu och i framtiden skapades biståndsavdelningen som fram till 1981 var en del av Fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil. Fran 1981 flyttades biståndsavdelningen till Göteborg och fick namnet Fiskeristyrelsens biståndssekretariat. Några år senare bytte det namn till Centre for Development Cooperation (CDC). I början av 1990-talet ändrades namnet till Swedmar.

Det första omfattande fleråriga programmet som verkställdes för att hjälpa olika aspekter av hantverksfisket skedde i samverkan med FAO i Bengaliska bukten. Vikten låg vid koncentration av fiskebåtar, redskap, fiskodling och stärkande av kvinnans roll. Utveckling av fiskemetoder, leverans av båtar, motorer och redskap skedde sedan inom ramen för hantverksfiskeprojekt i Angola och därpå i Guinea Bissau.

Från mitten av 1980-talet inriktades stödet mer på att stärka institutioner för fiske och andra akvatiska frågor. I Angola medverkade man till uppbyggnad av bland annat ett marint fiskeriforskningsinstitut med tillhörande forskningsfartyg samt en nationell skola. Man bidrog även genom en permanent rådgivare. Verkets stöd till det angolanska fiskeministeriet och institutem upphörde under 1995. Även i Guinea Bissau, fast i mindre omfattning, kom hjälpen att gå från direkt stöd till hantverksfisket till att utveckla landets hantverksfiskemyndighet.
Även stöd till regionala organisationer och institutioner i Afrika, Asien och Centralamerika har getts. Man har medverkat i uppbyggnaden av ett regionalt samarbetsprogram (ALCOM) för att främja utvecklingen av ett småskaligt vattenbruk. I Asien har man gett uppbackning till och för SIDAS räkning följt utvecklingen av ett regionalt program (Bengaliska Bukten Programmet, BOBP, 1979-1993) för att främja utvecklingen av det småsklaiga fisket i regionen. I detta ingick Malaysia, Indonesien, Thailand, Bangladesh, Indien, Sri lanka och Maldiverna. I Centralamerika har man deltagit i SIDAS stöd till det Karibiska Miljöprogrammet (CEP). Även ett regionalt marint forskningsprogram i Östafrika och ett kustprogram i Vietnam har fått stöd av verket.

Swedmars arkivsystem - 1995
Under 1994 och 1995 har Swedmar haft flera olika arkiveringssystem som fungerat parllellt:
Diarieföringssystemet
Filekodarkivet - operativt arkivsystem
Kronologiska postfiler

Diarieföringssystemet
Diarieföringssystemet har byggt på ett nummersystem där ärenden och handlingar av registreringskaraktär fått ett nummer;SW0XX/95 och diarieförts i kronologisk ordning. Med registreringskaraktär har avsetts sådana handlingar och sådan korrespondens som inneburit myndighetsutövning. Exempel på sådana handlingar har varit diverse förfrågningar, ansöknings- och personalhandlingar, avtal med uppdragsgivare och kontrakt med konsulter, intresseanmälningar och anbudshandlingar, större beställningar och inköpsärenden, beslut, aktivitetsprogram, vissa planerings- och rapporteringsdokument.

Under 1995 minimerades antalet diarieföringsärenden till följd av införandet av filekodarkivet som fungerat parallellt sedan 1 juli 1994. Detta nya och operativa arkivsystem innebar att ansvaret för arkiveringen lades på varje enskild handläggare och assistent.

Sökning
Med hjälp av sökord kan man gå in i diariet och söka ämnesområden (Persdnal, Miljö, Res-bas) eller man kan söka på personnamn, organisationer (Sida, Imo) och regioner (Gub, Sng-cefo, Ang-art) och så vidare. Diariet med detta söksystem har fungerat mellan åren 1991 och 1995.

Swedmars arkivsystem 1995 -
Från och med 1995 har de nya filekoderna använts som sakregister.
Från och med 1991-01-01 och till och med 1995-12-31 har korrespondens och dokument diarieförts med hjälp av ett program som heter Q & A. Detta system har dock inte påträffats.

Kortare information om vissa större biståndsprojekt

Bengalisk bukten programmet (BOBP) 1979 - 1993
Programmet syftade till att utveckla och demonstrera tekniker och metoder eller system för att förbättra levnadsvillkoren för den fattiga fiskarbefolkningen i kuststationerna runt Bengaliska bukten. Programmet har varit operativt sedan 1979 och bestod senare av ett antal projekt med olika finansieringar. Huvudprogrammet har stötts av SIDA och DANIDA. Projektet avvecklades under 1995.

1972 tog SIDA de första kontakterna med Fiskeristyrelsen för att stimulera svenska biståndsinsatser i u-länder på fiskets område. Efter diskussioner med FAO anordnades en resa 1974. I delegationsresan deltog SIA, Fiskeristyrelsen och FAO. Man besökte forskningsstationer, fiskebyar, fiskeriföretagare i Indien, Sri Lanka, Bangladesh, Thailand, Malaysia och även Singapore.

Projektet startade 1976, med en förberedande fas på två år. Projektfas 1, "den tekniska fasen" varade fram till år 1986. Den drevs då endast av SIDA/FAO. Syfter var att öka produktionen och förbättra inkomsterna för småfisket i Bengaliska bukten, till exempel genom utveckling av fiskeredskap, fiskemetoder och fiskebåtar.

Den andra fasen, 1987 - 1992 efter förlängning, hanterades sociala och ekonomiska frågor hos småfiskarsamhällen, fiskodling och kontaktverksamhet med fiskarna och deras familjer och omfattade Maödiverna, Sri Lanka, Indien, Bangladesh, Thailand, Malaysia och Sumatra (Indonesien). Burma deltog först på senare år som betraktare. I den andra fasen var DANIDA och SIDA samfinansiärer. Bidrag kom även från länderna i regionen.

Man handlade ett informationsblad "Bay of Bengal News". Programmet täckte ett stort område med 8 miljoner fiskare i olika länder. Programmet har valt att vara idégivare, med praktiska försök, för att visa vad som är genomförbart. Man hade en mängd småprojekt undet 14 år.

Forskningssamarbete med Sri Lanka (SAREC)
Programmet omfattade stöd till forskningsstationen NARA (National Aquatic Research Agency) och även Colobo Universitet. Samarbetspartner på svensk sida var Oceanografiska institutionen vid Göteborgs universitet, Zoologiska institutionen vi Stockholms universitet och Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium.

Angolaarbetet
Hantverksfiske
Programmet syftade till att öka produktionen inom det småskaliga kustfisket. Fiskarna fick hjälp med anskaffning av redskap, båtar, motorer. Uppbyggnad av Fiskemyndigheten och infrastruktur. I programmet arbetade svensk personal som fiskeinstruktörer, mekaniker och projektrådgivare.

Fiskeskola (CEFOOPESCAS)
En yrkesskola som hade till uppgift att utbilda ungdomar för att kunna arbeta på fiskebåtar. Utbildningen gavs i fiskeriteknik, maskinlära, elteknik, kylteknik.

Fiskeriundersökningar
För att garantera ett skydd av fiskeresurserna och med målsättning att styra och reglera fisket, har Angola ett institut för fiskeriforskning. Sverige stödde uppbyggnaden av detta institut dels med bemanning och utrustning av ett forskningsfartyg, dels med uppbyggnad av kompetens inom administration och forskning hos personalen på institutet. I detta arbete deltog svensk personal som forskningsrådgivare, konsulter och i bemanningen av befälsposterna på undersökningsfartyget GOA.

Arkivets historia
En förlaga till denna förteckning upprättades i juni 1984. Då förtecknades endast diarieförda handlingar och dessutom i fel boxar. Övrigt material var vid förtecknandet 2005 inte arkivlagt i godkända arkivboxar eller förtecknat.

Trots omorganiseringar och namnbyte har uppdelning på arkivbildare inte gjorts. Detta kan dock i efterhand ses som något positivt, eftersom flertalet av projekten har varit under utveckling under många år. Däeför har handlingarna från Biståndsavdelningen, Biståndssekretariatet, Centre for Development Cooperation (CDC) och SWEDMAR arkiverats under samma arkivbildare, nämligen SWEDMAR.

Från och med 1/1 1996 räknas Swedmar som en del av Fiskeriverkets arkiv. Då diarieförs Swedmars handlingar i Fiskeriverkets centrala diarium. Projekt som startats innan 31/12 1995, men som fortfarande pågick över årsskiftet ska arkiveras i Swedmars arkiv. Projekt som startats från 1/1 1996 ska arkiveras i Fiskeriverkets arkiv under en särskild F-serie "Swedmars handlingar".

Projekten förklaras i korthet till varje serie, men en större genomgång kan ses ovan i arkivbeskrivningen. Många projektrapporter och slutredovisningar kan även eftersökas i Fiskeriverkets bibliotek. Materialet är komplicerat genom projektens långa verksamhetstid och möjligtvis skulle en hårdare gallring kunna ha utförts. Gallring har dock skett av verifikationer och fakturor enligt RA-FS 1998:1, ändrad 2000:2 och handlingar av tillfällig eller ringa betydelse enligt RA-FS 1991:6, ändrad 1997:6. Ett arkiveringssystem utvecklades inom enheten med olika koder beroende på vilket projekt handlingen tillhörde. Se arkivbeskrivningen, (i pappersformat) för vad koderna står för. I arkivläggningen 2005 har emellertid det traditionella arkivschemat använts. Genom inventeringar mellan åren 2005 - 2011 har flera handlingar införlivats i arkivet. Det innebär att arkivet i vissa fall har en något ostrukturerad ordning. I vissa fall har serierna fått byggas ut och även fått ändrat innehåll.

Även vissa tjänstemäns handlingar har fått införlivas i arkivet, då det har varit svårt att avgöra status och om handlingarna är i original eller inte.

Källa: Fiskeriverket 2011-09-20

Control

Created22/02/2012 14:27:48
Amended26/02/2018 13:57:14