Sök i arkiven
Genvägar MENY

SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET AVD 2  (1906 – 1994)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Elektriker)
KategoriFörening. Ospecificerad (FACKLIGA ORGANISATIONER)
Alternativa namn
SVENSKA ELEKTRISKA ARBETAREFÖRBUNDET AVD 2
EL-TVÅAN
SEF
HistorikGöteborgs elektriska montörförening bildades 1898. Den anslöt sig redan samma år till Svenska järn- och metallarbetareförbundet som avdelning 68 och kallade sig därefter Göteborgs elektriska arbetarefackförening. Efter verkstadslockouten 1905, då elektrikerna inte var lockoutade men ändå var tvungna att delta i uttaxeringarna, ströks de flesta av sektionens medlemmar på grund av bristande betalning och de kvarvarande montörerna kunde inte upprätthålla yrkessektionen. Göteborgs elektriska montörförening finns som en separat arkivbildare hos Folkrörelsernas arkiv.
1906 bildades Svenska elektriska arbetareförbundet vid en kongress i Stockholm. Snart därpå organiserade sig också elektrikerna i Göteborg i en egen avdelning inom förbundet, avdelning 2. Bildandet av den nya fackföreningen medförde en rad intressekonflikter med Metallavdelningen som ville att elektrikerna skulle tillhöra Metall. Trots dessa konflikter, liksom arbetslöshet och också i övrigt svåra förhållanden noterade avdelningen vid utgången av 1908 204 klara medlemmar.
Under sommaren 1909 proklamerade arbetsgivareföreningen en storlockout som besvarades av LO med storstrejk. På grund av att de ekonomiska resurserna snabbt förbrukades tvingades många fackliga organisationer läggas ned, bland andra elektrikernas avdelning 2. Detta skedde vid årsskiftet 1911-1912. Först den 30 juni 1913 återuppstod avdelningen igen. Axel Andersson blev då avdelningens förste ordförande.
De första åren träffade avdelningen lokalavtal med firmor ej anslutna till arbetsgivareföreningen, liksom förde förhandlingar i ackordsfrågor och gjorde påstötningar hos firmor som inte följde sina avtal.
1925 inträffade den största konflikten sedan 1909. Upptakten till denna var en strejk i Stockholm sommaren 1924. Under 1924 påverkades i Göteborg 174 personer men då många av dessa lockoutade montörer fick arbete på annat håll hos oorganiserade arbetsgivare fick lockouten ringa verkan. Storlockouten trädde sedan i kraft den 16 mars 1925. Uppgörelse nåddes i form av ett nytt riksavtal för elektrikerna efter tio dagar och snart efter detta följde avtalsöverenskommelser också i de övriga facken.
Ända sedan 1915 hade det funnits en diskussion om en arbetslöshetskassa inom förbundet, och trots kongressbeslut 1923 dröjde det tills 1928 innan en sådan blev verklighet. 1930 bildades en sångkör inom avdelningen, som avvecklades först 1962.
Månaderna före utbrottet av andra världskriget hade Sverige sin dittills mest markanta högkonjunktur vilket för elektrikerna innebar en kraftig ökning av ackordsarbetet. För att klara av denna ökning av ackordskontrollen utsågs särskilda ackordsräknare. Trots en brist på arbeten inom byggnadsbranschen under kriget hade många elektriker uppdrag genom en ökad elektrifieringsverksamhet på landsbygden. Också inkallelserna till beredskapstjänst bidrog till att minska antalet arbetslösa inom facket.
Under 1945 togs nya tag för att uppmuntra bildandet av klubbar vid firmorna. För Yngeredsfors kraft AB organiserades en särskild sektion med två medlemmar från klubbarna i vardera Ätrafors och Kungsbacka ingick, liksom tre från Mölndal och en medlem från avdelning 58 i Varberg.
1948 flyttade avdelningen in i nya lokaler i Folkets hus. 27 maj 1951 hölls förbundets 13:e kongress, för första och enda gången i Göteborg. 1955 startade avdelningen sin egen tidning, El-tvåan. En ny medlemsgrupp, radio- och tv-tekniker, tillfördes fackförbundet under 1960. Den 1 januari 1963 upplöstes Elektrikerförbundets avdelning 58 i Varberg och uppgick då i avdelning 2.
Under 1971 infördes en ny prislista som var baserad på arbetsstudier. Denna lista ledde till stora bekymmer och många hårda ord mellan å ena sidan avdelningens ledning, styrelse och ombudsmän och å andra vissa delar av medlemmarna. Denna dispyt gjorde att flera av medlemsmötena under 1970 och 1971 var mycket välbesökta. 1980 infördes fyraveckorslön och 1981 hemförsäkring för medlemmarna.
Under 1994 hade avdelningen en interimstyrelse innan en större omorganisation trädde i kraft den 1 januari 1995. Denna innebar en sammanslagning av de tidigare avdelningarna 2, 3, 5, 7 och 13. De tidigare avdelningarna kom att bilda sektioner inom storavdelningen. Svenska elektrikerförbundet avd 2 väst och Svenska elektrikerförbundet avd 2 väst, sektion 2 utgör egna arkivbildare hos Folkrörelsernas arkiv.
Källor:
Svenska elektrikerförbundet avd 2:s arkiv
El-tvåan 1955-1964 (1982-1992)
Elektrikernas avdelning 2. Göteborg 1913-1963 (1963)
Hänvisningar till orter
Göteborgs kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Göteborgs stad (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/O258/GF_616
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/byVWZg68fQ1QeBuNkEBTk5
SpråkSvenska
ExtraIDGF_616