SKARABORGS LÄNS LANDSTING. CENTRALA KANSLIET (R-LÄN) 1863-1998 (1863 – 1998)

Myndighet

Kategori

Kommunal myndighet. Ospecificerad (LEDNINGS- OCH STÖDPROCESSER)

Alternative names

Skaraborgs läns landsting

Centrala kansliet för Skarborgs läns landsting

History

Skaraborgs landsting startade liksom övriga landsting sin verksamhet 1863 som en följd av 1862 års kommunallagstiftning. De första 50 åren bestod verksamheten av landstingsmöten en gång om året, på hösten. En arvodesanställd sekreterare-kamrer skötte protokollskrivning och bokföring. Handlingarna samlades i ett "arkivrum" på stadshotellet i Mariestad. Landshövdingen var under denna tid självskriven ordförande i landstinget, och en del handlingar kan ha hamnat i länsstyrelsens arkiv. Landstinget fick syssla med allt rörande länet som inga statliga myndigheter ägnade sig åt och intresserade sig tidigt för folkundervisning, särskilt slöjdskolor, och järnvägar. Sjukhusen sköttes vid den tiden av egna direktioner, vars driftmedel utgjordes av sjukvårdsavgifter, men landstinget ansvarade också för sjukhusbyggnaderna.
1913 beslutade landstinget att bygga ut en förtroendemannaorganisation och förvaltningsutskottet inrättades (§ 99) och startade sin verksamhet 1914. Enligt § 31 i landstingsförordningen skulle förvaltningsutskottet "hafva att med förvaltningen av landstingskassan taga befattning samt i öfrigt handhafva de åligganden landstinget i särskild instruktion föreskrifver". Utskottet förde en relativt tynande tillvaro till 1925, då en ny landstingslag trädde i kraft, och landstingets ansvar för kroppssjukvården blev mer tydligt.
1918 inrättades en sjukvårdskommitté (§ 110). Dess uppgift var att bereda sjukvårdsärenden och större byggnadsärenden vid sjukhusen samt samordna lönefrågor men den borde inte inkräkta på de lokala sjukhusdirektionernas handlingsfrihet. Protokoll finns 1918-24.
1919 fick landstinget ta ställning till och besluta om en väsentlig utbyggnad av hälso- och sjukvården p g a ny lagstiftning.
1. På förslag av landshövdingen inrättades en dispensärstyrelse (§ 82) för kampen mot tuberkulos. Länet fick tre dispensärer förlagda till Mariestad, Stora Ekebergs sjukhus och Tidaholm. Dispensärstyrelsen skulle i årlig berättelse till landstinget redovisa sin verksamhet.
2. En barnmorskestyrelse tillsattes enligt lagen om anställande av distriktsbarnmorskor (§§ 85 och 122). Protokoll finns 1920-1938, därefter lydde barnmorskorna under socialhygieniska nämnden.
3. Epideminämnd inrättades enligt lagen om epidemivård den 19/6 1919 (§ 119). Protokoll finns 1920-38. Verksamheten fortsatte under socialhygieniska nämnden.
4. En fattigvårdsanstaltskommitté tillsattes enligt nya fattigvårdslagen 1918. Protokoll finns 1919-1926.
1924 års landsting beslutade (§ 119) att i stället för att anställa en landstingsdirektör använda sig av en eller flera föredragande ledamöter i landstinget och att dela förvaltningsutskottet på två avdelningar, en för finansärenden och en för sjukvårdsfrågor. 1930 inrättades dock tjänst som landstingsdirektör (§ 131), kanslipersonal anställdes och man hyrde kontorslokaler (FU 1930_10-15 § 9).
1938 beslutade landstinget om ändring av reglementet för förvaltningsutskottet och inrättade FU:s socialhygieniska nämnd (§ 46) som senare utvecklades till hälsovårdsstyrelse. I nämnden skulle inväljas en av landstinget eller förvaltningsutskottet utsedd kvinna samt de läkare som behövdes för olika grenar av verksamheten. Följande områden kom att lyda under socialhygieniska nämnden:
distriktsvård
dispensärvård
förebyggnade mödra- och barnavård
epidemivård
barnmorskeväsende
tandvård (senare)
1941 ändrades reglementet för förvaltningsutskottet från 1942 p g a nya lagar om landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Socialhygieniska nämnden upphörde, och förvaltningsutskottet delades på nytt i två avdelningar (§ 79): en finansavdelning och en sjukvårdsberedning. Finansavdelningen skulle sköta frågor rörande undervisning, kulturella och sociala spörsmål (däribland fattigvårdsanstalterna som egentligen var kommunernas sak), jordbruk och andra näringar samt kommunikationsväsendet. Sjukvårdsberedningen skulle fungera som epideminämnd och utgöra direktion för landstingets vårdhem Sjöryd och Aspö. Vidare tillsattes en fristående hälsovårdsberedning, som i huvudsak övertog socialhygieniska nämndens ansvarsområden och dessutom utgjorde direktion för landstingets fristående förlossningsanstalter i Skara och Tidaholm.
1944 utökades hälsovårdsberedningens verksamhet (§ 49) då landstinget beslutade att den tills vidare även skulle fungera som hemhjälpsstyrelse. Detta ändrades vid 1946 års landsting, då enligt lagen om inrättande av husmoderssemesternämnder, denna nya nämnd tillika skulle utgöra hemhjälpsstyrelse (§ 41).
1946 inrättades en byggnadsavdelning, som kom att bilda eget arkiv (se Skaraborgs landstings fastighetsarkiv).
I 1954 års landstingshandlingar (framställning 32) påpekade landstingsdirektören att förvaltningsutskottet inte hade begagnat sig av den 1941 beslutade uppdelningen på två avdelningar utan fungerat odelat. Landstinget beslutade i samband med att ny landstingslag trädde i kraft 1955, att förvaltningsutskottet i fortsättningen skulle fungera odelat och tillika vara sjukvårdsstyrelse. Samtidigt ändrades hälsovårdsberedningen till hälsovårdsstyrelse (§ 45).
1961 inrättade landstinget dels en central revisionsnämnd (§ 78) dels en besvärsnämnd (§ 57), som båda började fungera 1992. Besvärsnämnden upphörde 1992.
1963 upphävde landstinget beslutet om en fristående hälsovårdsstyrelse och förvaltningsutskottet övertog denna verksamhet. Samtidigt bemyndigade landstinget FU att utse en central byggnadskommitté (§ 51). 1964 års landsting omvandlade byggnadskommittén till en byggnadsnämnd (§ 67). 1964 års landsting beslutade också ändra förvaltningsutskottets reglemente och fastställde delegering av vissa beslut till FU:s ordförande och till landstingsdirektören (§ 59). Förvaltningsutskottet avlastades vissa löne- och personalärenden genom inrättande av en särskild lönenämnd (§ 58).
1965 bytte lönenämnden namn (§ 93) och blev personalnämnd (fanns t o m 1982) och en särskild sjukvårdsstyrelse inrättades (§ 26), som även blev direktion för landstingets sjukhem och öppna hälso- och sjukvård.
1966: enligt förslag från en tillsatt kommitté beslutade landstinget ändra arbetsordningen vid mötena ochinrätta specialiserade utskott, som skulle fungera efter nyval till mandatperiodens utgång. Förändringen infördes från 1 maj 1966.
1967 fastställde landstinget i reglemente för sjukvårdsstyrelsen att den utgjorde gemensam direktion för landstingskommunens sjukhus och de gamla sjukhusdirektionerna avvecklades. Samma år beslutades om inrättande av undervisningsnämnd, socialvårdsstyrelse och kulturnämnd från 1968 och en byggnadskommitté för kärnsjukhuset i Skövde med start i oktober 1967 (§ 133). Som underlag för beslutet fanns organisationsutredningens betänkande "Skaraborgs läns landstings ledningsorganisation m m".
1969 överförde landstinget organisationsavdelningen vid sjukvårdsstyrelsens kansli till centrala kansliet (§ 43 framställning 12).
1970 beslutades att socialvårdsstyrelsen från 1971 skulle vara omsorgsstyrelse inom Skaraborgs län (§ 90).
1971 ändrades undervisningsnämnden till utbildningsnämnd (§ 43 framställning 29).
1974 inrättades informationsbyrån, som egentligen skapade ett särskilt arkiv bestående av producerat material, men eftersom den var knuten till centrala kansliet har den fått egna serier under F 3.
1976 beslutade landstinget (§ 33) att bl a inrätta en beredning till förvaltningsutskottet (ej protokollförda sammanträden) bestående av presidiet och ytterligare en ledamot av utskottet, som skulle representera politiskt parti som inte besatt någon av presidieposterna. Vid samma landstingsmöte beslutades av byggnadskommittén för kärnsjukhuset Skövde skulle upphöra från 1 september 1976 (§ 79).
1977 beslutade landstinget om ändring i delegationsreglerna för beslut inom förvaltningsutskottet (§ 78).
1979 övertogs byggnadsnämndens uppgifter av förvaltningsutskottet, som inrättade en byggnads- och upphandlingsdelegation.
1981 hade landstinget följande centrala styrelser och nämnder:
förvaltningsutskottet med beredningsutskott, byggnads- och upphandlingsdelegation
sjukvårdsstyrelse tillika förtroendenämnd från 1980-07-01
socialvårdsstyrelse
utbildningsnämnd
personalnämnd
kulturnämnd
landstingets revisorer
besvärsnämnd
Lokala styrelser och nämnder var styrelserna för folkhögskolorna i Axevalla och Vara samt primärvårdsnämnder i Grästorp, Gullspång, Götene, Habo, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Mullsjö, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara.
Från 1992 inrättades landstingsfullmäktige i stället för landstinget och landstingsstyrelse i stället för förvaltningsutskottet, vilket dock inte återspeglas i serieindelningen. Samma gäller flera gamla namnbyten på olika specialnämnder.

References to locations

Mariestads kommun (Verksamhetsort)

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Skaraborgs län (Verksamhetsort)

Reference code	SE/O258/VGR_843
Link to archive record	https://sok.riksarkivet.se/agent/6Wlyp8L2HI1PPHvg1iIkp3
Language	Svenska
Extra ID	VGR_843

Archive descriptions

CENTRALA KANSLIET FÖR SKARABORGS LÄNS LANDSTING (R-LÄN) 1863-1998 (Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad)