KAROLINSKA SJUKHUSET - NEUROKIRURGISKA KLINIKEN

Myndighet

Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Neurokirurgisk vård (331))

Historik

Arkivbeskrivning 2018-10-30
Adress: Karolinska Universitetssjukhuset, R1
Ansvarig för arkivbeskrivningen: Tuva Grönberg, arkivarie
Beskrivning av nuvarande organisation
Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum)
År 1935 kan räknas som verksamhetsstart, men som självständig klinik möjligtvis först år 1943. Upphörde som självständig klinik i samband med omorganisation den 2 oktober 2017.
Hur var verksamheten organiserad?
Verksamheten var organiserad som en självständig klinik med verksamhetschef, under ledning av huvuddivisionen på Karolinska Universitetssjukhuset. Klinikens vård var uppdelad i olika sektioner. Patienter vårdades på ett flertal vårdavdelningar tillhörande kliniken och opererades på klinikens operationsavdelning samt i strålkniven som också tillhörde verksamheten. Barnpatienter opererades på Astrid Lindgrens barnsjukhus av klinikens neurokirurger.
Har verksamheten varit utlokaliserad?
Verksamheten opererade barnpatienter som vårdades och opererades på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Kliniken har, i alla fall under 1980- och 1990-talet, haft konsulterande verksamhet i form av läkare som tagit emot patienter någon dag per vecka vid neuroklinkerna på sjukhusen i Huddinge, Danderyd och vid Södersjukhuset.
Man har även haft samma typ av verksamhet vid barnklinikerna på Huddinge sjukhus, S:t Görans sjukhus, Sachska barnsjukhuset och barnklinikerna på Karolinska sjukhuset.
Kliniken har haft strålknivsverksamhet vid Sophiahemmet.
Beskrivning av verksamhetens tidigare organisation
Tidigare namn, adresser och geografisk placering
Verksamheten startade på Serafimerlasarettet, år 1935 alternativt 1943. Serafimerlasarettet var beläget på Kungsholmen i Stockholm, och den neurokirurgiska verksamheten flyttade 1963 till Karolinska sjukhuset i Solna, till det för ändamålet byggda så kallade neurohuset.
Den 6 oktober 2018 flyttade verksamheten, efter att ha omorganiserats, till nya lokaler på Karolinskavägen, i den nya sjukhusbyggnaden.
Tidigare organisation
Året för klinikens tillblivelse är något oklart. Herbert Olivecrona (1891 - 1980) blev professor i neurokirurgi vid Karolinska institutet 1935 och blev i samband med det överläkare i neurokirurgi vid den kirurgiska kliniken på Serafimerlasarettet där han varit verksam sedan 1920-talet.
Neurokirurgin och Olivecrona fick snabbt stor tillströmning av patienter och förde egna neurokirurgiska patientjournaler separat från övriga kliniken.
År 1943 blev kliniken enligt vissa uppgifter formellt självständig från kirurgkliniken. I alla fall var det då som den genom ombyggnation fick tillgång till egna lokaler på Serafimerlasarettet. Några år senare, 1947 gjordes en separat avdelning inom neurokirurgiska kliniken för neurotraumatogiska fall.
Olivecrona gick i pension 1960, och hans efterträdare hette Lars Leksell. Leksell är känd för att ha utvecklat stereotaxin och tillsammans med Börje Larsson strålkniven. Larsson var professor i strålterapi vid Uppsala universitet.
År 1963 flyttade neurokirurgiska kliniken från Serafimerlasarettet tillsammans med neurologiska kliniken, neuroradiologen och neurofysiologiska avdelningen. Vid tiden för inflyttningen var Karolinska sjukhuset i Solna statligt och leddes av en direktion som kliniken var direkt underställd.
Även neurotraumatologiska avdelningen som rymdes inom kliniken följde med, ledd av överläkare Lennart Herrlin sedan år 1955. Denna avdelning kom inom kort att få ställning som en självständig klinik på sjukhuset.
Den första tiden på Karolinska sjukhuset fortsätter Leksell sitt arbete med att utveckla strålkniven, som tillverkas på Motala Verkstad AB. Denna första stålkniv installeras på Sophiahemmet 1968. Flera läkare vid kliniken har patienter under utredning som sedan opereras i privat regi på Sophiahemmet, exakt hur relationen mellan Sophiahemmet och Karolinska sjukhuset och strålknivsverksamheten såg ut återstår att kartlägga.
År 1970 införde sjukhuset en så kallad blockorganisation och då blev kliniken underställd kirurgblocket, där även neurotraumatologiska kliniken ingick.
År 1974 installerar kliniken en egen strålkniv med placering på Karolinska sjukhuset och året därpå slutar Lars Leksell som klinikchef och ersätts av Lars Granholm. Lennart Herrlin går i pension.
År 1979 och den neurotraumatologiska kliniken införlivades vid samma tid åter med den neurokirurgiska kliniken.
Karolinska sjukhuset blev landstingskommunalt från och med 1982 och då upphörde även det så kallade kirurgblocket, liksom blockorganisationen i övrigt. Istället organiserades sjukhuset i så kallade driftsektioner, där neurokirurgiska kliniken kom att hamna under driftsektionen för kirurgisk sjukvård. Som helhet blev sjukhuset en integrerade del av NVSO, nordvästra sjukvårdsområdet.
De barnpatienter som neurokirurgiska kliniken handhar opererades på Karolinska sjukhusets barnkliniker, något som ändras 1982 då barnkirurgiska kliniken flyttas från Karolinska till S:t Görans sjukhus. Efter det följer en period då även barn blir inneliggande på kliniken, för undersökningar och operationer. I Stockholm fanns då ytterligare endast en neurokirurgisk klinik, vid Södersjukhuset.
År 1986 upphörde den neurokirurgiska kliniken vid Södersjukhuset och de två klinikerna slogs samman till en.
En ny modernare strålkniv installerades och kom att startas i april 1988. Kliniken delade in sin verksamhet i sektioner året därpå, ledda av en överläkare med ansvar för att förmedla information och riktlinjer inom sin respektive sektion.
Sektionerna var till att börja med indelade i vaskulär, funktionell, barn, tumörer, trauma och ryggar. Under åren kom sektionerna och indelningarna att ändras något med jämna mellanrum. Själva klinikorganisationen innehöll förutom klinikchefen ett klinikråd, en klinikstab och en kliniknämnd.
År 1992 blir sjukhuset åter ett självständigt sjukhus efter att ha varit en del av NVSO, då införs divisioner och neurokirurgiska kliniken hamnar under neurodivisionen. Kliniken startar en särskild neurointensivvårdsavdelning år 1996, kallad NIVA. Övriga vårdavdelningar har sedan flera år namn som avdelning 6, avdelning 3, avdelning 2 och avdelning 1.
År 1998 centreras all barnspecialistvård till Karolinska i Solna då Astrid Lindgrens barnsjukhus öppnar. Efter det kommer åter barnpatienter att bli opererade och undersökta inom barnsjukvårdens regi, med neurokirurger från kliniken som konsulter.
År 2004 slås Karolinska sjukhuset i Solna ihop med Huddinge sjukhus och blir Karolinska Universitetssjukhuset. Samtidigt görs divisionerna om genom sammanslagningar, neurodivisionen blir en del av den nybildade Huvuddivisionen.
Neurokirurgiska kliniken har under alla år haft ett betydande inslag av utländska gästläkare som besökt kliniken. Bidragande till detta var också den kurs inom stereotaktisk strålkirurgi som kliniken gav i samarbete med Elekta Instrument AB och som var obligatorisk för verksamheter som ville köpa en strålkniv. Elekta grundades 1972 av Lars Leksell.
År 2005 är klinikens sektioner organiserade i; traumasektionen, vaskulära sektionen, sektionen för benigna tumörer, sektionen för maligna tumörer, sektionen för spinal neurokirurgi, sektionen för funktionell neurokirurgi, barnneurokirurgi (verksamheten sker praktiskt vid ALB), sektionen för omvårdnad. Klinikens sjukvårdsavdelningar heter sedan början av 2000-talet R 16, R 14, R 13 och NIVA.
Beskrivning av vad verksamheten gjorde
Vad gjorde verksamheten inom ramen för sitt kärnuppdrag?
Verksamheten opererade patienter i huvud och ryggmärg, de forskar/utvecklar och bedriver undervisning. Neurokirurgi omfattar utredning och behandling av sjukdomar i centrala och perifera nervsystemet. De större diagnosgrupperna består framförallt av vaskulära sjukdomar, tumörer i och kring centrala nervsystemet, neurotraumatologiska skador, ryggsjukdomar samt funktionella sjukdomar. Operations- och intensivvård bedrivs i nära samarbete med sektionen för neuroanestesiologi.
Handlade verksamheten ärenden i samarbete med någon annan verksamhet?
Kliniken samarbetade om sjukhusets patienter med flera kliniker, bland annat Onkologiska kliniken, Neurologiska kliniken, Neurofysiologiska kliniken, Neuroradiologiska kliniken, Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi och Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Beskrivning av hur verksamheten styrdes
Vilka lagar och styrdokument styrde verksamheten?
Lagar som styr verksamheten är hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen/patientdatalagen, läkemedelsförordningen, lagen om offentlig upphandling, landstingskommunala lagar, förvaltningslagen, bokföringslagen, socialstyrelsens förordningar, med flera lagar och förordningar.
Avtal av typen kollektivavtal och arbetsrättsliga avtal skall efterföljas på personalområdet.
Styrdokument i verksamheten är riktlinjer, delegationsordningar, beslut och liknande.
De handlingar som upprättas på kliniken gallras och bevaras i enlighet med Stockholms läns landstings upprättade bevarande- och gallringsplaner. De främst aktuella planerna är:
Bevarande- och gallringsplan för vårdhandlingar på papper och andra analoga format, föreskrift 11.
Bevarande- och gallringsplan för digital journalinformation, föreskrift nr. 13
Handlingar uppkomna i personaladministrativ verksamhet, föreskrift nr 4
Föreskrift för hantering av allmänna handlingar uppkomna i projekt inom Stockholms Läns Landsting, föreskrift nr 5
Bevarande och gallringsplan för administrativa handlingar, föreskrift nr 12
Sekretess finns i arkivet, enligt Offentlighet och Sekretesslagen (2009:400), kapitel 25 och kapitel 39.
Vem fattade beslut om verksamheten?
Inom sjukhuset är det sjukhusdirektören, divisionschef och verksamhetschef som fattar beslut om verksamheten.
Beskrivning av verksamhetens handlingar/information
Vilka var de viktigaste typerna av ärenden och handlingar/information som skapades i kärnverksamheten?
De viktigaste handlingarna kan sägas vara patientjournalanteckningarna för de patienter som opererades, behandlades och undersöktes på kliniken.
På den administrativa sidan fanns samverkan med fackförbund, mötesprotokoll och liknande samt styrande dokument i form av riktlinjer, verksamhetsplaner och delegationsordningar.
Vilka system användes för ovanstående viktiga handlingar/information?
Vad beträffar patientjournaler började kliniken i oktober 1993 med journalsystemet 4D, där de gjorde journalanteckningar. För säkerhets skull gjorde man dubbel journalföring, även på papper fram till 1 januari 1994. Parallellt med 4D fördes delar av journalerna på papper, så kallade restjournaler.
Enligt kliniken så fungerade 4D så dåligt, att de tillslut skrev ut även journalanteckningarna från systemet på papper och arkiverade i patientens pappersjournal. Enligt SLL-it så fungerar dock 4D och journalanteckningarna finns fortfarande i detta system likväl som i pappersjournalen.
Den 1 juni 2003 började man istället att använda sig av journalsystemet BMS som ganska snart ersattes av Take Care 1 december 2005. Man fortsatte att föra delar av journalerna på papper under BMS-perioden fram till oktober 2004 då man ville ha en helt digital patientjournal och skannade pappershandlingar till Kovis, mellanlagringstjänsten. Dock finns det patientjournalshandlingar även från år 2005 som är på papper och levererade till Landstingsarkivet, se ärende LA 2016-0192 respektive K 0029-2016. Från år 2006 är dock alla journalhandlingar helt digitala, antingen genom att vara upprättade i systemet Take Care eller att ha skannats in i Kovis.
Vad gäller pappersjournaler finns ett undantag från gallring av inkomna remisser, se ärende LA 2016-0196 respektive K 3549-2016.
Vid klinikens strålknivsverksamhet har man datasystemet Leksell Gamma Plan (LPG) för dosplanering och strålprotokoll. I systemet finns läsbart data för behandlingar som gjordes från år 2000 och framåt. Man har dock alltid skrivit ut strålprotokollen och bevarat i patientjournalen. LPG är inte ett bevarandesystem. Sjukhusfysikern vid strålkniven har också kvar strålprotokoll på papper från perioden 1975-1999 som har sparats vid sidan om de som finns i patientjournalerna.
Vad gäller operationsverksamheten på kliniken så har de haft det digitala systemet Opera från okänt datum, och sedan ersatt det med Orbit från hösten 2003.
På den administrativa sidan har handlingarna sparats på papper i viss mån men man har även handlingar i verksamhetshandboken DominoLis. Ärenden har i förekommande fall registrerats i sjukhusets huvuddiarium Edit. Personalhandlingar, som sköts via HR-avdelningen, finns i det personaladminstrativa systemet Heroma medan ekomiavdelningen har använt sig av Raindance fakuturaportalen.
Vilka sökingångar och sökregister finns till handlingarna/informationen?Arkivförteckning finns.
Har verksamheten tagit över eller lånat handlingar/information från andra verksamheter?
Det är troligt att de konsulterande neurokirurger som funnits ute på andra sjukhus har arkiverat patientjournaler inom den egna kliniken.
Under slutet av 60-talet gick patienter i privat regi för strålknivsbehandling på Sophiahemmet, bland annat de som led av Parkinsons sjukdom. Behandlande läkare var dock från neurokirurgiska kliniken, det kan avsatt vissa spår av sammanblandning vad beträffar operationsjournaler.
År 1987 slogs verksamheten ihop med Södersjukhusets neurokirurgiska klinik. Det finns ingen dokumentation som visar om handlingar följt med till Karolinska sjukhuset, men det är tänkbart att så har skett. En serie inbundna operationsliggare från Södersjukhusets klinik upphittades på Karolinska men planeras återföras till arkivet för Södersjukhusets neurokirurgiska klinik.
På Sophiahemmet startade en privat strålknivsverksamhet, Gamma Knife Center Stockholm AB 2002. Strålkniven där såldes 2005 till Karolinska Universitetssjukhusen som tog över och fortsatte denna verksamhet parallellt med strålknivsverksamheten på sjukhuset. I samband med detta övertog kliniken strålprotokoll från den tidigare verksamheten vid Sophiahemmet. Karolinska fortsatte strålknivsverksamheten på Sophiahemmet under några års tid.
Förvarar verksamheten handlingar/information hos någon annan verksamhet?
Det har skett en uppdelning av klinikens handlingar, de som tillkommit före 1963 och alltså uppstått då kliniken fanns på Serafimerlasarettet, har skickats till Riksarkivet och arkiverats där. Handlingar från den neurotraumatologiska kliniken som var självständig under åren 1963-1978 har också enligt en överenskommelse med riksarkivet arkiverats på riksarkivet i Serafimerlasarettets arkiv.
Klinikens beslut och verksamhetsplaner har från 1992 bevarats på divisionsnivå, först vid neurodivisionen och sedan vid huvuddivisionen.
Klinikrådsprotokoll finns för perioden före 1977 på administrativa byrån. Det är rimligt att tro att även arkivet för kirurgblocket 1970-1982 har den här typen av handlingar eller liknande, från kliniken, och att det före det (1963-1969) också finns klinikhandlingar i några av sjukhusets centrala arkiv.
Ekonomihandlingar är genom åren centralt arkiverade, liksom personalhandlingar. Ärenden har i förekommande fall diarieförts i sjukhusets centrala diarium.
Övrig information
Arkivbeskrivningen ovan gäller för verksamheten fram till 2017-2018 då den organiserades om till teman och funktionsområden i samband med flytten till den nya sjukhusbyggnaden i Solna. Vid denna tid upphörde alltså neurokirurgiska kliniken som begrepp även om verksamheten fortgår.
Källor till arkivbeskrivningen
Verksamhetsberättelser
Tidigare arkivbeskrivning
Klinikrådsprotokoll
Samverkansprotokoll
Arkivbeskrivningen är något redigerad vid inläggning i VA, original finns i ärende LA 2019-0046.

Hänvisningar till orter

Solna kommun (Verksamhetsort)

Stockholms län (Verksamhetsort)

Referenskod	SE/AB019/LA_1181
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/7vPqN29QuaYmC2WL4qTEV0
Språk	Svenska
ExtraID	LA_1181

Arkivbeskrivning

KAROLINSKA SJUKHUSET - NEUROKIRURGISKA KLINIKEN (Regionarkivet- Region Stockholm)