Sök i arkiven
Genvägar MENY

KAROLINSKA SJUKHUSET - THORAX/LUNG  (1957 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Lungsjukvård (111 ))
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Thoraxkirurgisk vård (341))
Alternativa namn
Thoraxkirurgiska kliniken
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
617 KAROLINSKA SJUKHUSET - THORAXKIRURGISKA KLINIKEN
Den första kirurgavdelningen vid Karolinska Sjukhusets thoraxkliniker öppnades 1957, och den verksamhet som tidigare funnits på Sabbatsbergs sjukhus överfördes hit. Officiellt invigdes kliniken i maj 1958. Klinikens första chef var professor Clarence Crafoord. Han var den första i världen att operera en patient med coarctatio (förträngning av kroppspulsådern) 1948 och den andra som genomförde en operation med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Denna operation genomfördes 1954. Han var även med om att bygga upp ett flertal kliniker i Sydamerika, Argentina och Chile.
Viking Olov Björk blev klinikens andra chef och professor, även han världsberömd för sina insatser inom thoraxkirurgin. Han utvecklade en konstgjord hjärtklaff som har hjälpt hundratusentals patienter världen över. Genom åren har läkare från hela världen kommit till kliniken för att utbilda sig och lära sig nya tekniker.
Fram till och med år 1970 var samtliga kliniker/motsvarande direkt underställda direktionen. Detta år infördes dock ett försök med blockorganisation, vilken permanentades 1974. Totalt fanns det sex block med samordnande funktion för sin respektive kliniker/motsvarande. Thoraxkirurgiska kliniken kom att tillhöra kirurgblocket. När Karolinska Sjukhuset år 1982 övergick från att vara statligt till att bli landstingskommunalt och en integrerad del av Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO) omvandlades blocken till driftsektioner.
1992 blev Karolinska Sjukhuset återigen ett självständigt sjukhus, lett av en sjukhusdirektör. Sjukhuset delades nu in i divisioner, var och en ledda av en divisionschef med en stab för administrativa funktioner inom kansli, personal, ekonomi och vårdutveckling. Under divisionschef och stab lyder kliniker/motsvarande. Thoraxkirurgiska kliniken tillhör sedan år 1992 thoraxdivisionen.
Organisation och verksamhet
Thoraxkirurgiska kliniken leds av en verksamhetschef och består av:
- operationsavdelning
- perfusationsavdelning
- homograftverksamhet
- vårdavdelningarna N23 och N24 med sammanlagt 40 vårdplatser
- expedition
Kliniken delar journalarkiv med kardiologiska respektive lungmedicinska kliniken.
Kliniken har en lokal samverkansgrupp, som är ett beslutande organ i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor och består av representanter för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Minnesanteckningar från klinikens arbetsplatsträffar läggs som bilagor till samverkansgruppens protokoll.
Vidare hålls bland annat regelbundna klinikledningsmöten och överläkarmöten som protokollförs.
På thoraxkirurgiska kliniken genomförs ungefär 1 000 hjärtoperationer och 200 lungoperationer per år. De vanligaste diagnoserna är kärlkramp, hjärtklaffsjukdomar, pulsåderbråck, lungtumörer och andra lungsjukdomar. Klinikens mottagningsverksamhet sker inom ramen för thoraxmottagningen. Vidare deltar klinikens läkare regelbundet i både interna och externa ronder samt konsultverksamhet.
Arkivbeskrivning
Thoraxkirurgiska klinikens arkiv omfattar handlingar från och med år 1954 och förvaras dels på Karolinska Sjukhuset, dels på Stockholms läns landstingsarkiv.
Patientjournaler till och med år 2000 har mikrofilmats. Ett säkerhetsexemplar av varje mikrofilm förvaras i klimatarkivet på Landstingsarkivet, medan ett bruksexemplar finns hos Avdelningen för visuell kommunikation (tidigare Mikrofilmssektionen).
Det datoriserade patientjournalsystemet BMS infördes den 31 maj 2001. Även yrkeskategorier såsom sjukgymnaster och kuratorer för sina journaler i detta system. Dock finns fortfarande kompletterande journalhandlingar i pappersform, till exempel provsvar och remisser. Från och med februari 2003 har mikrofilmsprogrammet Kovis kopplats till BMS. Om uppgifter om en patient finns både i BMS och Kovis går det alltså att nå den mikrofilmade informationen via datajournalsystemet.
Det egna datasystemet Vårdsystem har använts sedan 1990. I detta förs klinikens väntelista till operation. Tidigare skrevs även operationsberättelser och epikriser i systemet, vilka nu finns arkiverade i de nu mikrofilmade patientjournalerna. Dessa förs dock numera in i BMS.
Kvantitetsmässigt domineras arkivet av vårdrelaterade handlingar, såväl bevarandehandlingar som patientjournaler och homograftverksamhetens donatorsjournaler, som gallringsbara kopior av operationsberättelser samt operationsprogram.
Endast en mindre mängd administrativa handlingar finns bevarade, till exempel tjänstgöringsbetyg och skrivelser. Dock är handlingar som protokoll och korrespondens bevarade från slutet av 1980-talet och framåt, vilket ger en god möjlighet att följa verksamheten under denna period. Vidare föreligger en viss sammanblandning av handlingar tillhörande Karolinska Sjukhuset respektive Karolinska Institutet i serie E 2 Korrespondens med utländska gästläkare, eftersom det här även finns uppgifter om gästforskare.
Tillgång till information i klinikens arkiv begränsas genom sekretesslagens bestämmelser om skydd för patientens personliga integritet.
Sökingångar i arkivet i form av diarium saknas för närvarande. En stor del av verksamhetschefens korrespondens från 1989-1992 är förvisso diarieförd, men diarierna har inte påträffats vid inventering av klinikens arkiv.
Christina Persson
Arkivarie
Mars 2003
Inventering gjord av Birgitta Eriksson i maj 2006.
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_617
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/F7B9jeXG2ag7k5EfNr8vH3
SpråkSvenska
ExtraIDLA_617