Sök i arkiven
Genvägar MENY

SÖDRA STOCKHOLMS SJUKVÅRDSOMRÅDE (SSSO) 1992-2002  (1992 – 2002)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
Alternativa namn
Södra Stockholms Förvaltningsområde (SFO), 1971-1982
Södra Stockholms Sjukvårdsområde (SSO), 1983-1988
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
1035 SÖDRA STOCKHOLMS SJUKVÅRDSOMRÅDE (SSSO)
- Södra Stockholms Förvaltningsområde (SFO) 1971-1982.
- Södra Stockholms Sjukvårdsområde (SSO) 1983-1988.
- Ta reda på förkortningar (SDSS) och (SDVS) 1989
- Södra Stockholms sjukvårdsområde (SS0) 1990-1991.
Södra Stockholms sjukvårdsområde- SSSO (1992-2002)
och införandet av Stockholmsmodellen
1992 genomfördes "Stockholmsmodellen" (se nedan) vilket medförde att akutsjukhusen skiljdes från sjukvårdsstyrelserna i de sjukvårdsområden där de låg och ställdes direkt under HSN:s politiska ledning. Södra sjukvårdsområdet antog namnet Södra Stockholms sjukvårdsområde (SSSO) men verksamheten omfattade fortfarande primärvård, psykiatriskvård och geriatrivård för församlingarna Enskede, Farsta, Högalid, Katarina, Maria, Skarpnäck, Sofia och Vantör inom Stockholms kommun, samt Södersjukhuset.
Under 1999 var SSSO:s verksamhetsmål att befolkningen i stadsdelarna Hornstull/Maria- Gamla stan, Katarina-Sofia, Årsta, Hammarby, Enskede, Skarpnäck, Söderled, Farsta och Vantör fick en god hälso- och sjukvård.
Stockholmsmodellen
Införandet av modellen medförde att politikerna fungerade som patienternas företrädare och beställde vården inom sitt område. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fungerade som koncernledning och styrelse över akutsjukhusen, d.v.s. producenterna. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev att producera den vård som efterfrågades. Stockholmsmodellen innebar ett nytt ekonomiskt styrsystem för sjukvården, man tog betalt per prestation. Det blev ingen total utbyggnad av beställare och producentmodellen med en gång, eftersom sjukvårdsområdena fortfarande var ansvariga för produktionen av primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som de fungerade som beställare av vårdtjänster gentemot akutsjukhusen. 1994 hade man inom samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter. 1995 tillsattes en sjukhusstyrelse av HSN för att tydligare markera skillnaden mellan beställare och producenter.
1999 var Stockholmsmodellen fullt utbyggd, sjukhusstyrelsen avvecklades och ersattes av produktionsnämnden som ansvarade för driften av verksamheten vid akutsjukhusen och inom geriatrik, psykiatri och primärvård. Efter införandet av Stockholmsmodellen så beställde och upphandlade sjukvårdsområdet vård av såväl offentliga som privata vårdgivare, samt slöt vårdavtal med dessa.
1999 blev det sex stycken sjukvårdsområden istället för de tidigare nio. Sjukvårdsområdena var dock fortfarande under HSN:s ledning. Varje sjukvårdsområde hade akutsjukhus som ansvarade för att befolkningen inom respektive område erbjöds viss hälso- och sjukvård och dessa styrdes alltså under produktionsnämnden. Produktionsområdena fortsatte dock att vara nio till antalet.
Den 1 januari 2000 skedde en omorganisation för primärvården, geriatrik och psykiatri. De nio produktionsområdena skars ned till fyra områden av vilka Södra Stockholms produktionsområde (SSPO), var ett. En produktionsstyrelse tillsattes som ansvarade för akutsjukhusens drift av verksamheten av geriatrik, psykiatri och primärvård.
Den 1 maj 2001 skars produktionsområdena ned till tre områden. SSPO och Norra Stockholms produktionsområde (NSPO) slogs ihop till Stockholms produktionsområde (SPO). Produktionsnämnden hade åter det övergripande ansvaret för akutsjukhusens verksamhet.
Bilaga
Förteckning över gallringsbara handlingar SSSO
Handlingarna är tillsvidare placerade i 1B: 63:2:3- 1B:64:4:6. Handlingarna står ej i ordning i arkivet men kan omplaceras efter denna förteckning då handlingarna flyttas över till annan depå. Nuvarande hyllplacering anges i parentes.
FAKTUROR
Privata läkare och sjukgymnaster samt läkarvårdsräkningar
1993- 1999: privata läkare och sjukgymnaster (1B: 63:2:3- 6:4)
1995- 1997: läkarvårdsräkningar (1B: 64: 4:2- 4:6)
1996: läkarvårdsräkningar (1B: 64:2:3- 3:2)
1999: läkarvårdsräkningar Stockholms hälsomottagning för kvinnor (1B: 63:6:5)
1999: räkningar, privata läkare Farsta läkarhus juli 1999 (1B: 63:6:6)
Leverantörsfakturor samt betalda fakturor
1997: betalda fakturor (1B: 64:3:3)
1998: återbetalda fakturor samt kontoutdrag post- och bankgiro (1B:64:3:3)
1999: återbetalda fakturor (1B:64:3:3)
2000: leverantörsfakturor (1B: 64:3:3- 3:4)
2000: reskontrajournal (1B: 63: 7:2- 7:3)
Samlingsräkningar samt fakturaunderlag
1995- 1996: samlingsräkningar (1B: 63:7:1)
1996: samlingsräkningar (1B: 63:6:5)
1997: fakturaunderlag (1B: 64:4:5)
1999: fakturaunderlag (1B: 63:7:1)
2000: fakturaunderlag (1B: 63:7:1)
Övriga fakturor
1998- 2000: diverse fakturor, t ex rörande dialys/utomlandsvård (1B:64:3:4)
1999- 2000: diverse fakturor (1B: 63:6:5)
2000: fakturor rörande dialys/utomlandsvård mm. (1B: 64:3:3)
2000: diverse fakturor, t ex hemdatorer, SL kort (1B: 64:3:3)
VERIFIKATIONER
Numrerade verifikationer
Verifikationerna är numrerade i pärmar men står i oordning i arkivet.
1997: (1B: 64:1:6- 1:7)
1997: (1B: 64: 2:1- 2:3)
1998: (1B: 64: 1:2- 1B:64:1:5)
1998: (1B: 64: 3: 5)
1998 (1B: 64: 3:6)
1999: (1B: 7:6-1B:64:1:1)
1999: (1B: 64:3:5)
1999-2000: (1B: 7:5)
2000: (1B: 63:7:2- 7:4)
Kvitton
1994- 95, 98 taxikvitton (1B: 64:3:5)
1996- 1997 taxikvitton (1B: 64:3:6)
2002: kvitton frikort (1B: 64: 2:3)
Bokföringsorder
1995- 1997: bokföringsorder (1B: 64: 1:6)
1996: bokföringsorder (1B:64:3:5)
1999: bokföringsorder mm rörande projekt (1B:64:3:3)
2000: bokföringsorder, post- och bankgirolistor (1B: 63: 7:2)
2000: bokföring, dokumentation av (1B:64:3:4)
AVSTÄMNINGSLISTOR OCH KONTROLLISTOR
Avstämning rörande fakturor och projekt
1995: kontrollistor betalda fakturor (1B:64:1:7)
1996: kontrollistor betalda fakturor (1B:64:1:6)
1996- 1999: kontoavstämningar rörande projekt (1B:64:3:5)
1997- 1998: kontoavstämning mm rörande projekt (1B:64:3:6)
1998- 1999: kontoavstämning projektkonton (1B:64:3:6)
Kontoutdrag
1998: post- och bankgirolistor (1B:64:1:5)
1999: kontoutdrag, post- och bankgiro (1B:64:3:3)
1999: kontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra (1B:64:3:5)
2000: kontoutdrag likvida medel mm (1B: 64:3:3)
2000: kontoutdrag kund- och leverantörsreskontra (1B: 64:3:3)
2000: kontoutdrag, post- och bankgiro (1B: 64:3:3)
Beställningar
1999: beställningar (1B: 63:7:2- 7:3)
1999- 2000: beställningar (1B: 63:7:1)
1999- 2000: ordererkännande (1B: 63:6:5)
Övriga gallringsbara räkenskaper
1997- 1998: socialstyrelsens missiv, beslut mm. Kopior (1B: 64: 3: 6)
arbetspärm konvent E112 (1B:64:3:3)
datalistor: räntefaktura, kundreskontrajournal, PBK inkasso, avstämning
kundfordan, bokföringsorder, kreditfaktuor (1B:64:1:6)
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1035
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/KdYI5w0bOqgWoCWmsuayY5
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1035