Sök i arkiven
Genvägar MENY

PBU/BUP KUNGSHOLMEN

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Psykiatrisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård (931))
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
176 PBU KUNGSHOLMEN
Psykiska barna- och ungdomsvården i Stockholms läns landsting , 1974, Historik
Den psykiska barna- och ungdomsvården i Stockholm uppstod på initiativ av barnavårdsnämnden 1933, då den inrättade en fristående rådgivningsbyrå i uppfostringsfrågor. Verksamheten kom sedemera att utgöra en av förebilderna till 1944 års ungdomsvårdskommittés förslag till inrättande av statsunderstödda länsorganisationer för psykisk barna- och ungdomsvård under ledning av specialutbildade läkare. Ungdomsvårdskommittén utgick ur justitiedepartementet och utformningen av organisationen tog framför allt sikte på att bygga upp en öppen verksamhet där läkare, psykologer och kuratorer skulle samarbeta för att förebygga social missanpassning och kriminalitet hos barn och ungdomar upp till 21 års ålder. Centralerna skulle tillgodose behovet av rådgivning i uppfostringsfrågor samt behandling av missanpassade, psykiskt felutvecklade eller intellektuellt efterblivna barn och ungdomar. Den förebyggande karaktären av verksamheten underströks. Medan man sålunda lade huvudvikten vid den öppna verksamheten ansåg man att enstaka platser på barnavdelningen kunde vara tillräckligt för klientelets behov av sjukhusobservation.
Då inrikesdepartementets mentalvårdsdelegation 1957 och 1958 framlade sina betänkanden I och II rörande psykisk barna- och ungdomsvård respektive behandlingshem och mentalsjukhem för barn och ungdom kom tyngdpunkten helt naturligt att läggas på den sjukvårdsmässiga sidan och man siktade här främst på att bereda psykiskt sjuka barn erforderlig medicinsk-psykiatrisk vård. Samtidigt underströks att man ansåg att huvudparten av verksamheten i storstäderna naturligen byggde på en väl utbyggd öppen vård och att man sålunda accepterade den utveckling som skett i Stockholm.
Av det ovan anförda framgår att de båda offentliga utredningarna som ligger till grund för den psykiska barna- och ungdomsvårdens byggnad kompletterar varandra i viktiga avseenden. Den första tog främst upp preventiva och sociala aspekter, den senare medicinska och sjukvårdsmässiga. Man kan med skäl hävda att båda synvinklarna är lika viktiga varför det är angeläget att ha grundtankarna i båda betänkandena aktuella vid den fortsatta utvecklingen av samhället psykiska barna- och ungdomsvård.
I Stockholm administrerades den öppna barnpsykiatriska verksamheten sedan starten 1933 av barnavårdsnämnden. Krav på en omfattande barnpsykiatrisk service åt den sociala barnavården har hela tiden ställts på organisationen samtidigt som den framförallt har att arbeta profylaktiskt och möta allmänhetens hjälpbehov. Under detta dubbla tryck har verksamheten succesivt funnit den nuvarande formen. Redan tidigt fann man att de mångskiftande arbetsuppgifterna krävde en viss differentiering med olika uppläggning av arbetsrutinen. Det asociala ungdomsklientelet gick exempelvis inte att hålla kontakt med på fastställda tider så som sker i arbetet med den hjälpsökande allmänheten. En läkare avdelades därför relativt tidigt (1951) för att vara disponibel i en mera rörlig verksamhet, socialläkarverksamheten, vilken av praktiska skäl kvarstannade i direkt anslutning till barnavårdsnämndens lokaler när den övriga verksamheten 1949 flyttade ut på staden.
Samtidigt som det hjälpsökande klientelet svällde ut och fick tillgång till rådgivningsbyråer i olika delar av staden ökade också den sociala barnavårdens anspråk på medverkan av barnpsykiatrisk expertis. Socialläkarverksamheten fördubblades men hann vid sidan av sina primära uppgifter inte med de utryckningar till barn- och ungdomshem som situationen ofta krävde. Med verksamhetens ökade terapeutiska inriktning fann man det också väsentligt att hjälpa de institutionsplacerade barnen och ungdomarna genom ett allt intensivare samarbete med deras dagliga vårdare, institutionspersonalen. Detta krävde förstärkta resurser och utarbetande av nya arbetsformer, bl.a. diskussioner individuellt och i grupp med såväl personal som ungdomar. Ett sådant arbete kunde inte komma igång med mindre än att personal avdelades för dessa nya viktiga uppgifter, såväl läkare som psykologer och kuratorer. På så sätt tillkom såväl barnhemmens- som undomshemmens rådgivningscentraler (1955 respektive 1959).
Då man i svårbehandlade fall rörande barn i skolåldern och däröver ideligen kunde konstatera hur man kunde spåra uppkomsten av de psykiska störningarna ned till tidig ålder blev detta en av anledningarna till ett organiserat samarbete mellan den psykiska barna- och ungdomsvården och barnavårdscentraler (1953) respektive barnstugor (1963). En satsning på den viktiga förskoleåldern innebär också de till rådgivningscentraler sedan 1952 knutna terapibarnstugorna och den barnstugeverksamhet för gravt psykiskt störda barn som sedan 1964 bedrives inom verksamhetens ram. De tjänar det dubbla syftet av observation och behandling av psykiskt störda förskolebarn. För att möjliggöra genomförandet av behandlingen av vissa agerande skolbarn som till stor del eljest skulle ha skilts från hemmet och placerats på institution, drivs sedan 1960 terapiskolor bestående av speciella klasser jämte mentalhygieniskt inriktad fritidsverksamhet. Behandlingen av barnen och deras föräldrar sker av skolans personal i samarbete med de olika rådgivningscentralerna. Aktiva terapeutiska insatser görs också på de terapikolonier och läger som sedan 1934 anordnas varje sommar med hjälp av inom PBU anställd personal.
I Stockholm län (exklusive Stockholm) startades den första PBU mottagningen 1946 och den första centralen tillkom i Solna 1947 utökad med filialmottagningar på några olika håll. Landstinget var huvudman och PBU sorterade till en början under vårdhemsdirektionen. 1960 tillkom en central i Danderyd i anslutning till där nyinrättad barnpsykiatrisk klinik. I samband därmed inordnades all PBU-verksamhet under direktionen för Danderyds sjukhus. Redan 1962 ändrades detta så att samtliga fristående PBU-centraler och filialer överflyttades till landstingets familje-sociala nämnd medan den klinikanslutna centralen blev kvar under Danderydsdirektionen. Överflyttningen till familje-sociala nämnden skedde efter ett utredningsförslag om att verksamheterna för PBU och för barn- och ungdomshem skulle sammanföras i en gemensam organisationsform. Familje-sociala nämnden handhade PBU-vården fram till 1967 då den ånyo fördes till direktionen för Danderyds sjukhus. Verksamheten inom PBU i det tidigare landstingsområdet bedrevs med alltför knappa resurser i stort sett efter samma riktlinjer som i Stockholm. Tillgångarna till speciell terapi var dock mindre, särskilt beträffande gruppterapi. Verksamhet med specialförskola och terapiskola fanns endast i mycket begränsad omfattning. Den profylaktiska verksamhet som PBU inom staden ganska länge bedrivit vid barnavårdscentraler och barnstugor hade vid sammanslagningen ännu ej kommit till stånd inom länet.
Denna historik skrevs troligen 1974, författaren okänd.
Konkordans 2009-07-08/cn
Gammalt namn och signum, PBU Kungsholmen Nytt
Patientjournaler, vårdår 1933-1985, F1 F1A
Patientjournaler 1950-1970, F2 (insorterade i F1)
Patientjournaler, sociala nämnden, F3 (vol 1-2 insorterade i F1) F1B
Patientjournaler 1948-1978, F4 (insorterade i F1)
Patientjournaler, födda 1949-1989, F5 F1C
Patientjournaler, vårdår 1991-1992, F6 F1D
Patientjournaler, födda 1945-1994, F7 F1E
Gammalt namn och signum, BUP Kungsholmen
Patientjournaler, F1 F1F
Arkivbeskrivning 2017-06-22
Adress: S:t Göransgatan 106, 112 45 Stockholm
HSA-id: 14TQ
Ansvarig för arkivbeskrivningen: Monika Bengtsson, arkivredogörare
Beskrivning av nuvarande organisation
Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum)
(I Barnavårdsnämndens regi fanns Rådgivningsbyrå i Stockholms Stad. 1956 fick psykiska barn- och ungdomsvården - PBU, möjlighet att flytta till lokaler på S:t Göransgatan, det s.k. Lilla hemmet (=S:t Göransgatan 106).)
Storlandstinget bildades 1971 och stadens och länets PBU-verksamhet sammanfördes i en ny organisation under landstingets sociala nämnd.
Landstingets omsorgsnämnd och sociala nämnd slogs samman under benämningen Omsorgsnämnden. Den nya organisationen infördes 1986.
En ny organisation, med färre delar och utan sektorisering trädde i kraft 1995, Nya omsorgsnämnden.
Organisationsutredning, som började 1995, utmynnade i att PBU i början av år 2000 samorganiserades med den slutna barnpsykiatrin och blev Stockholms läns barn- och ungdomspsykiatri, BUP.
År 2005 genomfördes en stor omorganisation av verksamheten, BUP 2005.
Hur är verksamheten organiserad?
BUP Kungsholmen ingår i Verksamhetsområde Psykiatri.
Är verksamheten utlokaliserad?
Nej.
Beskrivning av verksamhetens tidigare organisation
Tidigare namn, adresser och geografisk placering
Fram till år 2000 psykisk barn- och ungdomsvård - PBU, Kungsholmens PBU-mottagning. Efter år 2000 barn- och ungdomspsykiatri - BUP, BUP Kungsholmen. Se även Beskrivning av nuvarande organisation/Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum).
Tidigare organisation
Se Beskrivning av nuvarande organisation/Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum).
Beskrivning av vad verksamheten gör
Vad gör verksamheten inom ramen för sitt kärnuppdrag?
Bedriver barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård för barn 0-17 år, gravida, psykologkonsultation till MVC/BVC i upptagningsområdet som innefattar stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm.
Vilka uppdrag/ansvarsområden har verksamheten?
Bedriva barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård för barn 0-17 år, gravida, psykologkonsultation till MVC/BVC i upptagningsområdet som innefattar stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm.
Handlägger verksamheten ärenden i samarbete med någon annan verksamhet?
Vid överprövning av utlämnande av allmän handling går ärendet över från BUP Kungsholmen till Chefläkaren SLSO.
Beskrivning av hur verksamheten styrs
Vilka lagar och styrdokument styr verksamheten?
Ur: Dokumenthanteringsplan för Barn- och ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), diarienummer SLSO12-001699:
”Bakgrund:
Under perioden 1986-1994 fanns gallringsplaner för de fem omsorgsområden som sorterade under Omsorgsnämnden. Organisationen med omsorgsområden lades ned 31 december 1994 och en stor del av verksamheten övergick till kommunerna. Omsorgsnämnden lades sedan ned 31 december 1998 och efterträddes av Omsorgsverksamheten som organisatoriskt låg under Stockholms läns landstings produktionsnämnd 1 januari - 31 mars 2000. Från och med 1 april 2000 slogs den öppna barn- och ungdomspsykiatriska vården (PBU) ihop med slutenvården inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Verksamheten sorterade under Norra länets produktionsområde som den 1 april 2004 upphörde och efterträddes av Stockholm läns sjukvårdsområde.
Sedan 1 januari 1995 har det inte funnits någon gallringsplan för slutenvården inom barn- och ungdomspsykiatrin till skillnad från öppenvården. 2005 framtogs en bevarande- och gallringsplan som kom att gälla retroaktivt från 1 januari 1995 för hela verksamheten och den kom följaktligen att ersätta Bevarande och gallringsplan för öppna barn- och ungdomspsykiatrin (tidigare PBU) LA 9912-0186.
Den gallrings- och bevarandeplan som framtogs 2005 granskades av landstingsrevisorerna och beslutet fastställdes efter samråd med landstingsarkivet. Av landstingsarkivets kommentarer framgick bland annat att en hel del handlingsslag saknades i planen varför den skulle revideras efter 1 år då verksamheten troligtvis efter att använt den en tid upptäckt de brister som kunde finnas.
Användningsområde:
Denna dokumenthanteringsplan omfattar administrativa handlingar samt vårdhandlingar och ska tillämpas av samtliga verksamheter inom Barn- och ungdomspsykiatrin.
De uppräknade handlingarna är mediaoberoende vilket innebär att informationen kan finnas på papper, databaser, datafiler, mail, cd m.m.
Giltighet:
Dokumenthanteringsplanen är specifik och ska enbart användas av Barn- och ungdomspsykiatrin inom SLSO. Den nu framtagna planen skall gälla retroaktivt från 1 januari 1995 för hela verksamheten och ersätter Bevarande- och gallringsplan för Barn- och ungdomspsykiatri divisionen (BUP) SLSO 05-424.
Om Psykologtester - testprotokoll
Psykologtester omfattas av testsekretess och är en viss handlingstyp som det råder oro och oklarhet omkring.
Psykologtesterna, såväl protokoll som utvärdering/sammanfattning är att betrakta som journalmaterial och tillhör därför patientens journal. Vid leverans av journaler till landstingsarkivet är det viktigt att hela journalen är fullständig. Hela journalen omfattas av sekretess och det sker alltid sekretess- och menprövning när någon begär att få ut en journal från landstingsarkivet.”
---
Arkivlagen
Förvaltningslagen
Hälso- och sjukvårdslagen
Offentlighets- och sekretesslagen
Patientdatalagen
Patientlagen
Personuppgiftslagen
Patientsäkerhetslagen
Beskrivning av verksamhetens handlingar/information
Vilka är de viktigaste typerna av ärenden och handlingar/information som skapas i kärnverksamheten?
Inom kärnverksamheten är journaldokumentationen den viktigaste typen av handlingar. Dessa förs i digital form i journalsystemet Take Care på BUP Kungsholmen sedan maj 2009. Undantag är journaldokumentation för patienter med skyddad identitet/skyddat boende som förs på papper.
Vilka system används för ovanstående viktiga handlingar/information?
Journaldokumentationen förs i digital form i journalsystemet Take Care på BUP Kungsholmen sedan maj 2009. Undantag är journaldokumentation för patienter med skyddad identitet/skyddat boende som förs på papper. Analoga journalhandlingar skannas enligt gällande riktlinje Skanning i Take Care - riktlinje SLSO. digitala patientjournaler med restjournaler på papper.
Vilka sökingångar och sökregister finns till handlingarna/informationen?
Arkivförteckning.
Källor till arkivbeskrivningen
Dokumenthanteringsplan för Barn- och ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), diarienummer SLSO12-001699, återfinns i Dokumenta, reg nr PLA-06197-v.3.0
Skanning i Take Care - riktlinje SLSO, återfinns i Dokumenta, reg nr RIK-2350-v.1.0
Arkivbeskrivningen något reviderad, för original se LA 2011-1155.
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_176
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/VK55y13TcQHONJ1WhzrQB1
SpråkSvenska
ExtraIDLA_176