Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Emigrationsavdelningen

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730128/03/08
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/FZLlGWROW4Y6hh35PFCVQ0
Omfång
40,5 Hyllmeter  (-)
Datering
1941–1966(Tidsomfång)
1946–1966(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmArkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Emigrationsavdelningen (1946 – 1956)
Kategori: Förening

Innehåll

Ordning & strukturEmigrationsavdelningens arkiv omfattar arkivbildningen från handläggningen av emigrationsfrågorna från hösten 1945 fram till 1966, alltså från tiden både före och efter avdelningens formella existens (1946-1956). De äldsta handlingarna i arkivet är från ca 1940.
ArkivhistorikArkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.
Inledning (äldre form)Efter krigsslutet 1945 blev utvandringsverksamheten åter en viktig del av hjälparbetet för judiska flyktingar i Sverige. Särskilda statsbidrag erhölls. Församlingens flyktingsektion tecknade avtal med HIAS (Hebrew Sheltering and Immigrant Aid Society) och Joint (American Joint Distribution Committee, AJDC) om ekonomiskt stöd för utvandringen.

Den svenska staten hjälpte i samråd med UNRRA dem som vid krigsslutet räddats till Sverige att återvända till sina hemländer genom kollektiva repatrieringstransporter. Bland judiska räddade var det huvudsakligen sådana som hade sina hemländer i Västeuropa som medföljde de statliga repatrieringstransporterna. Antalet personer (chaluzim, 1945 års räddade, transmigranter, fackarbetare m.fl.) som för sin emigration från Sverige erhöll ekonomiskt bistånd genom flyktingsektionen uppgick under t.ex. åren 1945–1950 till över 6.000 personer. Dessutom lämnades teknisk reshjälp åt personer som endast passerade Sverige.

I slutet av 1945 slöts avtal med HIAS om att flyktingsektionen och HIAS gemensamt fr.o.m. 1946 skulle bilda en emigrationsavdelning för lämnande av ekonomiskt och tekniskt bistånd vid emigration. Senare tecknades liknande avtal med Joint, den verksamheten började i april 1947. Innan emigrationsavdelningen upprättats sköttes emigrationsfrågorna av flyktingsektionen. I slutet av augusti 1954 samordnades emigrationsbiståndet genom att UHS (United Hias Service) i Paris övertog verksamheten från HIAS och Joint. Dessa organisationer betalade resekostnaderna samt två tredjedelar av administrationskostnaderna, resterande tredjedel av dessa svarade församlingen för. Emigrationsavdelningen hade ett särskilt kontor i Göteborg.

Som mest hade emigrationsavdelningen ett 60-tal anställda. Den fortsatte sin verksamhet till slutet av 1956. På grund av den starkt inskränkta emigrationen avvecklades då, efter överenskommelse med UHS, den särskilda avdelningen. De kvarvarande reseärendena övertogs formellt av andra socialsektionen, men handläggningen sköttes separat fram till mars 1966, då kvarvarande frågor övertogs av församlingen (Köpniwsky och en kurator). Föreståndare för avdelningen var dr jur. Wilhelm Michaeli, till dess han övertog ledningen av den 1953 startade byrån för rättshjälp (URO-byrån), därefter Ruth Liebenthal. Efter dess formella upphörande 1956 skötte hon verksamheten vid sidan av sitt arbete vid URO-byrån fram till dess Michaeli gick i pension från sin tjänst som chef för URO-byrån i mars 1966.

Emigrationsavdelningens arkiv omfattar arkivbildningen från handläggningen av emigrationsfrågorna från hösten 1945 fram till 1966, alltså från tiden både före och efter avdelningens formella existens (1946–1956). De äldsta handlingarna i arkivet är från ca 1940.


Lars Hallberg

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad2005-12-16 00:00:00
Senast ändrad2023-05-31 15:45:43