FOLKTANDVÅRDEN  ( – 2000)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikArkivbeskrivning upprättades: 2013-09-16, ändrades 2013-10-01 av
Victor Bergmark, arkivarie
Arkivbildarens organisation och arbetsuppgifter
Historik
År 1938 tillstyrkte förvaltningsutskottet inom Stockholms läns landsting distriktsstyrelsen till anordnande av folktandvård. En kunglig kungörelse, utfärdad samma år, stadgade statsbidrag till landsting som ordnat allmän tandvård för barn och vuxna (folktandvård).
Verksamheten leddes från starten av distriktsvårdsstyrelsen. Då denna upphörde 1942 lades verksamheten direkt under förvaltningsutskottet.
År 1945 beslöt förvaltningsutskottet att uppdraga åt en kommitté att verkställa en utredning beträffande åtgärder för tillgodoseende av folktandvården i länets skärgård. Kommittén benämndes förvaltningsutskottets särskilda kommitté för utredning om folktandvården i länets skärgård. Denna startade sin verksamhet 1946.
På grund av ökade befogenheter ändrade kommittén sitt namn 1947 till tandvårdskommittén. Förvaltningsutskottets tandvårdskommitté synes ha upphört 1959 och dess funktioner övertogs av förvaltningsutskottet.
År 1965 framlade förvaltningsutskottet ett förslag att en särskild folktandvårdsstyrelse skulle inrättas på grund av den starkt expanderande folktandvården inom länet. Folktandvårdsstyrelsens konstituerande sammanträde ägde rum den 30 november 1965. Styrelsen kom att bestå av sex ledamöter och sex suppleanter.
Förvaltningsutskottet fastställde även en instruktion för styrelsen, som trädde i kraft den första januari 1966.
Folktandvårdsstyrelsens uppgifter skulle bland annat vara
- att närmast under hälso- och sjukvårdsstyrelsen leda och ansvara för förvaltningen av folktandvården inom Stockholms läns landsting.
- att handlägga ärenden rörande folktandvården.
- att verka för folktandvårdens ändamålsenliga utveckling och enhetlighet.
- att tillsätta respektive entlediga personal inom styrelsens verksamhetsområde.
All ekonomisk redovisning sköttes av förvaltningsutskottets ekonomienhet.
Folktandvårdsstyrelsen upphörde i och med bildandet av Stockholms storlandsting 1971. Dess arbete övertogs av tandvårdsnämnden som svarade för tandvårdsfrågorna i storlandstinget. Under nämnden fanns en förvaltningschef, en stor tandvårdsavdelning och tre administrativa avdelningar. Distriktstandvården delas upp i distrikt norr och söder, vilka i sin tur indelas i sju områden.
Tandvårdslagen ändrades 1992 och det blev då möjligt för ett landsting att sluta avtal med ett bolag, en förening, en stiftelse, en samfällighet eller en enskild individ om att utföra de uppgifter Folktandvården ansvarade för.
En lag om offentlig upphandling tillkommer 1992. Tandvårdsförvaltningen delades 1994 upp i en beställar- och en utförarenhet. Detta för att klara kraven på objektivitet och sekretess vid upphandlingsförfarandet, då den egna verksamheten konkurrerade med utomstående verksamheter om att utföra tjänsterna. Tandvårdsstaben stod för tandvårdsplaneringen och beställarfunktionen och Folktandvården för utförarfunktionen. Tandvårdsnämnden hade ansvaret över båda funktionerna.
Den 1 januari 1999 tillträdde en ny styrelse för Folktandvården: Produktionsnämnden. Samtidigt infördes en reformerad tandvårdsersättning med fri prissättning.
Den 1 april 2000 övergick Folktandvården Stockholms Läns Landsting till att bli Folktandvården i Stockholms Län AB.
Nuvarande verksamhet - arbetsuppgifter och organisation
Folktandvården i Stockholms Län ABs kärnverksamhet är tandvård. Den bedrivs på 80 kliniker inom områdena allmäntandvård, medicinsk tandvård och specialisttandvård. Utöver det finns fyra tandtekniska laboratorier, en serviceenhet och tre mobila enheter.
Landstingsdirektören utser styrelse för Folktandvården. Styrelsen utser verkställande direktör (VD) som leder Folktandvården. Till sin hjälp i detta arbete har VD ledningsgruppen, som fattar övergripande beslut om verksamheten. Utöver VD-staben finns det fem avdelningar inom områdena ekonomi, IT, kommunikation, personal samt tandvård och utveckling på huvudkontoret. Dessa är stödfunktioner till verksamheten.
Folktandvården får sina uppdrag genom beslut som fattas av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och beställaren Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf). Folktandvården påverkas också av beslut som fattas av Landstingsfullmäktige, Landstingsstyrelsen och Folktandvården i Stockholms styrelse.
Viktigare typer av handlingar kopplade till verksamheten
I Folktandvårdens arkiv ingår handlingar från huvudkontoret och klinikerna från och med 1971 till 31 mars 2000. Handlingar som rör kärnverksamheten är bland annat styrelseprotokoll, verksamhetsberättelser, akter till allmänna diariet och akter till personaldiariet, handlingar som rör olika typer av projekt, årsbokslut och budgetbehandlingar samt fotografier. Systemförteckningar från förvaltningstiden är förkomna, se serie D1 - Systemförteckningar för vidare information. Handlingarna levererades till Landstingsarkivet i Stockholms Län under hösten 2013.
Personalhandlingar (F3 A-B i arkivförteckningen 2009) och räkenskapshandlingar (G i arkivförteckningen 2009) förvaras i Folktandvårdens arkivlokaler. Räkenskapshandlingarna utgörs av lönespecifikationer, genererade transaktioner, dagböcker innehållande olika fakturor och kvitton, bokföringsorder, utgiftsverifikationer, kundfakturor, likviditetsprognoser och-planeringar, kontoavstämningar, bokslut, mm. För arkivförteckningen 2009 se serie D2 i arkivförteckningen 2013. Tandvårdsjournaler på papper är gallrade enligt Landstingsarkivets föreskrift nr 11, LA 2013-3556, Bevarande och gallringsplan för vårdhandlingar på papper och andra analoga format.
Många typer av handlingar har arkivlagts i akterna till allmänna diariet, däribland handlingar rörande upphandling, rekryteringsärenden, informationsmaterial, korrespondens, klagomål, mm.
Folktandvården har leverarat arkivhandlingar (1945-1970) till Landstingsarkivet (arkivförteckning nr 82).
Bevarande- och gallringsplaner
Folktandvården Stockholms Läns Landstings arkiv har bevarats och gallrats enligt följande bevarande- och gallringsplaner:
· Bevarande- och gallringsplan för vårdrelaterade handlingar.
· Bevarande- och gallringsplan för decentraliserade ekonomisystem i Stockholms läns landsting (generella regler) gällande från och med 1998-01-01.
· Bevarande- och gallringsplan rörande personalhandlingar.
· Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse.
· Bevarande- och gallringsplan för administrativa handlingar. LA 2011-1924, föreskrift nr 12.
· Bevarande- och gallringsplan för handlingar i upphandlingsärenden. LA 2009-7256, föreskrift nr 10.
· Bevarande- och gallringsplan för personalhandlingar. LA 2010-3052, föreskrift nr 4.
· Bevarande och gallringsplan för vårdhandlingar på papper och andra analoga format. LA 2013-3556, föreskrift nr 11.
Andra arkiv som arkivbildaren förvarar
Åtta flyttkartonger med material förvaras i arkivet som kommer från Ann-Kristin Bolin, Handen pedodonti. Enligt en rapport 2009 av Peder Fallenius på Landstingsarkivet ska detta material förtecknas. I arkivet finns även en flytkartong med ”privata saker” som ska hämtas av anhöriga. Arkivansvarig kontaktar chefen för pedodonti i Handen för att kunna sätta igång arbetet.
Sökingångar till arkivet
Sökingångar till arkivet är arkivförteckningen samt diarierna och sökordlistorna:
· C1A Diarier - allmänna ärenden: diariet sträcker sig endast fram t.o.m. 1994 och sökordlistorna fram till 1995.
· C1 B Söklistor till diariet sträcker sig från 1996-2000.
· C2A Diarier - personalärenden: diariet sträcker sig över åren 1981-1996 och sökordlistorna 1981-1997.
Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess
Följande serier kan omfattas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25. Kap: C1A, E1A, E1C.
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_901
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/qGi4EUaKCKMDkk5QANIjo0
SpråkSvenska
ExtraIDLA_901