BJÖRNKULLA VÅRDHEM (1969 – 1999)

Myndighet

Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VO Omsorg och social verksamhet)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Habilitering (553))

Historik

År 1960 fattade landstinget beslut om att vårdhemmet Björnkulla skulle byggas i Huddinge och 1963 påbörjades arbetet. Namnet Björnkulla kommer från ett litet torp som tidigare sorterat under Flemingsbergs gård. Vårdhemmet ansågs då uppfylla den gällande målsättningen för omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. Institutionen planerades, byggdes och drevs inledningsvis som ett litet samhälle med vårdbyggnaderna grupperade runt centrum med samlingslokal, cafeteria, frisersalong, fotvård, affär mm. Det låg i natursköna områden med gräsmattor och skog. Där fanns plats för 364 personer, 136 barn och 228 vuxna från 17 år. Björnkulla vårdhem invigdes 1965 och upptagningsområde var hela Stockholms län. Den kostnadsfria vården som erbjöds på Björnkulla inkluderade kost, logi, läkarvård, kläder och sysselsättning och landstinget uppbar i gengäld de boendes barnbidrag eller pension.
Många av de boende kom från vårdhemmet Carlslund, som varit länets största vårdhem och som avvecklades fram till 1984. De stora inflyttningarna till Björnkulla ägde rum 1965-70 och 1975 kom en stor grupp från Carlslund. Under 1980-talet skedde endast sporadisk inflyttning och den allra sista inflyttningen ägde rum 1985. År 1965 fanns 364 boende, 1986 150 och när avvecklingen inleddes 1995 bodde 112 personer på vårdhemmet. Från början var personalstyrkan ganska liten (ca 300 tjänster), men när antalet boende med grava handikapp ökade blev även personaltätheten större. Förutom vårdpersonal fanns administration, kök, maskincentral, transport och vaktmästeri, trädgård, sömmerska, tvätteri, städavdelning, simhall, gymnastiksal och kiosk.
De boende var fördelade på 27 avdelningar i 7 enplansvillor samt en tvåplansvilla och i varje hus fanns en föreståndare. De hus som fanns var Björkbacken (52 platser för barn), Lövhyddan (32 platser för barn), Tunagården (52 ungdomar), Graninge (30 platser, arbetshem), Haga (15 platser på sjukavdelning och 15 på åldringsvård), Solhem (56 platser för vuxna) och Gläntan (56 platser för vuxna). Tanken var att man under livets gång skulle flytta mellan husen på vårdhemmet. I husen var traditionell vårdhemsstandard med sovsalar och gemensamma utrymmen för hygien och bespisning. De boende fick även sin sysselsättning på vårdhemmet. Barnen fick gå i lekskola och sedan särskola innan de gick vidare till arbetsterapi eller den skyddade verkstaden. På lekskoleavdelningen tränades barn i små grupper till utveckling och sysselsättning. Arbetsterapiavdelningen var för vuxna som inte kunde utföra arbete i den skyddade verkstaden. Där fanns en tränings- och observationsavdelning för nybörjare, keramikavdelning, textilavdelning, träningskök och förträningsavdelning till den skyddade verkstaden. Verksamhet för de boende anordnades även av en fritidsavdelning. De boende kunde få social träning då de i "verklig" miljö fick träna på att klara av olika situationer i samhället. I lekskolan och den skyddade verkstaden fanns platser för personer som inte var boende på Björnkulla. Fram till 1980 fanns en särskoleavdelning vars verksamhet även erbjöds till personer utanför vårdhemmet. 1977 upphörde den skyddade verkstaden och ersattes med dagcenter där de boende sysselsattes på dagarna.
Björnkulla var ett centralvårdhem och tillhörde, tillsammans med Åkersbergahemmet och Carlslund, länets och landets största vårdhem. På de stora vårdhemmen koncentrerades framför allt personer med gravt nedsatt funktion och många boende hade kombinationer av flera funktionshinder.Då avvecklingen inleddes 1995 var Björnkulla med sina 118 boende det största vårdhemmet i landet.
Graden av förståndshandikapp varierade mycket mellan olika boende. Under början av 1970-talet flyttade ett stort antal lindrigt och måttligt utvecklingsstörda in, vilka senare flyttade vidare till andra boendeformer i samhället. Många flyttade då utvecklingen inom omsorgsvården gjorde vårdhemmet omodernt. Normalisering, integrering och små grupper var nya målsättningar som Björnkulla inte kunde uppfylla. Under slutet på 1970-talet flyttade alla barnen ut och grupperna minskades I de utflyttades ställe kom ofta personer med gravare handikapp. Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet genomfördes en stor ombyggnad genom vilken platsantalet kraftigt minskade. Antalet gravt förståndshandikappade ökade och många boende hade ett eller flera tilläggshandikapp vilket medförde ett större hjälpbehov och en större personaltäthet. De flesta boende krävde ständig tillsyn, stimulans och träning. Personalomsättningen var dock periodvis hög och emellanåt fanns problem med nyrekrytering.
Vid storlandstingets bildande 1971 övertog landstinget Centralstyrelsen för undervisning och vård av psykiskt utvecklingshämmade från Stockholm och denna sammanslogs med landstingets Styrelsen för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Denna sammanslagning kallades Omsorgsnämnden och bland dess uppgifter ingick att driva vårdhem. Från 1983 kallades nämnden för Habiliteringsnämnden. Genom sammanslagningen av habiliteringsnämnden och sociala nämnden 1986 bildades Omsorgsnämnden. Länet delades in i omsorgsområden och Björnkulla vårdhem tillhörde sydvästra omsorgsområdet. Detta leddes av en politiskt vald styrelse med 11 ledamöter och 11 suppleanter och förvaltningen fanns i Östertälje.
På vårdhemmet arbetade anstaltsföreståndare, överläkare, kurator, sjukgymnaster, sjukgymnastbiträden, logoped, sjuksköterskor och psykolog. Fram till 1986 hade Björnkulla en egen läkare på heltid, därefter fanns läkare endast på deltid. Psykolog fanns till 1996 och därefter som konsult. För ny personal hölls introduktionskurser och man bedrev även andra former av internutbildning.
Vårdhemsavvecklingen
Enligt överenskommelse med kommunerna skulle landstinget ansvara för avvecklingen av vårdhemmen för personer med utvecklingsstörning. Genomförandet skulle dock planeras i samråd mellan kommun och landsting enligt den nya Lag (1993:387) om införande av lagen (1993:388) om stöd och service. Betalningsansvaret låg hos kommunerna och avvecklingen var en form av entrepenad. När Nya Omsorgsnämnden bildades 1995 inrättades vårdhemsdivisionen med uppgift att genomföra avvecklingen av vårdhemmen som drevs i landstingets regi, samt vara med och planera avvecklingen av övriga vårdhem i länet. Alla boende på vårdhem skulle erbjudas lämpligt alternativ i kommunen, sedan en behovsanalys gjorts för den boende. För varje person genomfördes en individuell planering så att boende och sysselsättning kunde ordnas. De boende flyttade sedan successivt till gruppbostäder framför allt i kommuner i Stockholms län, men några flyttade även utanför länet. Nästan alla kommuner hade folkbokförda invånare boende på Björnkulla. Arbetet med avvecklingen skulle genomföras i samarbete med kommuner, handikapporganisationer, enskilda berörda, anhöriga, gode män, Socialstyrelsen, fackliga organisationer och andra förekommande myndigheter. Avvecklingen av Björnkulla började på allvar 1996 då, det första huset stängde och de boende fördelades på andra avdelningar. Samma år inrättades en speciell avdelning för dövblinda som tidigare varit spridda på flera avdelningar. Denna avdelning kom sedan att bilda en egen gruppbostad. Den storskaliga utflyttningen påbörjades och pågick fram till 2000-01-01. Kvar på vårdhemmet fanns då ca 20 personer som skulle till gruppbostäder i Stockholms stad. I väntan på att deras gruppbostäder skulle bli klara drev Stockholms stad Björnkulla vårdhem vidare.
Arkivet
Fram till 1993 fördes diariet centralt på förvaltningen och därefter fördes ett eget diarium på Björnkulla. Under åren 1995-98 var diariet gemensamt med Sättra gård. Handlingar angående Björnkulla vårdhem kan även återfinnas i arkiven från de förvaltningar som vårdhemmet har sorterat under. Personaldossierer t o m 1995 finns i Habiliteringsnämndens arkiv. Därefter finns de i Björnkullas arkiv med undantag för de personer som fortsatte inom Omsorgsverksamheten efter 1999-12-31. I dessa fall har dossiererna följt med till den nya arbetsplatsen, först inom Omsorgsverksamheten och därefter till de nya förvaltningarna för PBU/BUP och Habilitering. Fakturor sköttes av ekonomiavdelningen på Björnkulla fram till 1998 då hanteringen övergick till Omsorgsnämndens förvaltningskontor.
Journaler över boende har mikrofilmats och finns på Landstingsarkivet. Kvar i arkivet vid avvecklingen fanns journaler över boende som avlidit under åren 1995-1999, journaler över boende som flyttat utanför Stockholms län samt 20 journaler för de som inte hade flyttat utan bodde kvar då vårdhemmet övergick till Stockholms stad 1/1 2000. Handlingar från tiden då Björnkulla drevs i Stockholms stads regi kommer att föras till Björnkullas arkiv på Landstingsarkivet, när de sista boende har flyttat.
När en boende har flyttat från Björnkulla har den medicinska delen av journalen skickats till vårdcentralen på den nya bostadsorten, övriga delar till aktuellt habiliteringscenter samt en sammanfattning av den medicinska delen till gruppbostaden. Vissa delar av journalen finns dock kvar i Björnkullas arkiv.
Journalerna över de boende samt vissa handlingar till journalerna är belagda med sekretess med hänsyn till den personliga integriteten.
Serien är i kartong då inget annat anges.
Arkivet förtecknades under perioden januari-mars 2000.
Sökingångar
Handlingar som inte återfinns i Björnkulla vårdhems arkiv kan finnas hos den förvaltning Björnkulla sorterade under. I diarierna finns Björnkullas korrespondens från 1965 till 1993 då vårdhemmet fick ett eget diarium. Vid de boendes utflyttning fram till att vårdhemmet avvecklades i Landstingets regi 31/12 1999 splittrades journalen i fyra delar varav tre skickades iväg och en äldre del blev kvar i arkivet. Denna hantering finns dokumenterad i serie F 2, Handlingar till journalerna.
Angränsande arkivbildare
Handlingar rörande Björnkulla kan även återfinnas hos andra arkivbildare såväl inom som utom landstinget. Främst gäller detta de förvaltningar som Björnkulla sorterat under och som listas nedan.
Omsorgsstyrelsen, arkiv 0071, 1946-1970
Omsorgsnämnden (1971-1981), Habiliteringsnämnden arkiv 0150, 1971-85
Omsorgsnämnden central förvaltning, arkiv 0315, 1986-1994
Sydvästra omsorgsområdet, arkiv 0300, 1986-1994
Omsorgsnämnden/Omsorgsverksamheten 1995-2000
Bilagor
1. Personaldossierer som flyttats från Björnkullas arkiv
2. Gallring i Björnkullas arkiv
Ulrika Grönquist 2000-03-27
Artikel finns i Sting nr 2/1971 och i Hab Aktuellt nr 8/1984

Hänvisningar till orter

Huddinge kommun (Verksamhetsort)

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Stockholms län (Verksamhetsort)

Referenskod	SE/AB019/LA_637
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/gIksDtMvUKoZJNTnrYpSZ2
Språk	Svenska
ExtraID	LA_637

Arkivbeskrivning

BJÖRNKULLA VÅRDHEM (Regionarkivet- Region Stockholm)