Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svea hovrätt


Grunddata

ReferenskodSE/SVAR/RA-122010001
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0coefaIYqn6ULG2G9x3yT1
ExtraIDRA-122010001
ArkivinstitutionSvensk Arkivinformation Ramsele
Arkivbildare/upphov
Svea hovrätt
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Renoverade domböcker - en historik. Under 1500-talet gjorde Gustav Vasa upprepade försök att få kontroll över fogdarnas redovisning av den del av de vid häradsrätterna utdömda sakörena som tillföll kronan. Häradshövdingarna blev tvungna att inge register över de dom- brott och sakören som fallit inom varje härad. Dessa skulle tjäna som verifikationer till fogdarnas saköreslängder. Det hade visat sig att fogdarna i viss utsträckning underlät att beivra begångna brott och i stället träffade hemlig förlikning med brottslingarna i eget profitsyfte. Kungliga plakatet den 9 januari 1549 fastslog häradshövdingarnas skyldighet att föra "beskedliga domböcker" och "dem årligen låta oss tillhanda komma". För att även få kontroll över tingsförrättarna bestämdes på riksdagen i Söderköping 1595 att häradshövdingarna varje år vid Mikaelis (oktober) skulle inlämna fullständiga och oförfalskade domböcker. Detta åtlyddes inte överallt och därför upprepades beslutet på riksdagen i Stockholm 1602. Dessa avskrifter av domböcker kom att kallas renovationer och har 1596 som begynnelseår. Hanteringen av renovationerna slogs definitivt fast genom Gustav II Adolfs rättegångsordinantia år 1614. Den innebar att renovationerna varje år, vid Kyndelsmässotid (februari), skulle insändas av häradshövdingar och lagmän, samt av borgmästare och råd i städerna till Svea hovrätt. Hovrätten inrättades 1614. Nu hade skyldigheten således även utsträckts till städernas domstolar. När Göta hovrätt inrättades 1634 och hovrätten över Skåne och Blekinge 1820, fick resp. hovrätt renovationerna från sitt upptagningsområde. I riksarkivet förvaras samtliga renovationer insända till Svea hovrätts arkiv liksom renovationerna från häradsrätterna insända till hovrätten över Skåne och Blekinge fr o m 1811. Göta hovrätts renovationer ingår i hovrättens eget arkiv beläget i Jönköping. Noggrannare bestämmelser för renovationshanteringen i en kunglig instruktion den 8 januari 1635 om landshövdingarnas ämbetsplikter. Där föreskrevs att underrätterna var skyldig att framställa tre exemplar av renovationerna, varav ett skulle behållas av dem själva och två levereras till landshövdingen. Ett av dessa exemplar skulle denne sedan sända vidare till resp hovrätt. Hos hovrätterna handhades arbetet med renova- tionerna av advokatfiskalen. Fr o m 1701 började man bryta ut de särskilda inteckningsprotokoll som tillkommit enligt en kunglig resolution 1689. Därmed skapades en ny renovationssvit, de s k småprotokollen. Redan tidigt hade arbetet med att fram- ställa renovationer blivit betungande för underdomstolarna. Den första inskränkningen i renovationernas omfattning kom genom kungligt brev 1712. Där föreskrevs att sådana brottmål som blivit underställda hovrätt kunde utelämnas och ersättas av en notering om dagen för överlämnadet till hovrätten. Nästa inskränkning kom till följd av Kungl. Maj:ts förordning den 18 december 1823 som föreskrev att även övriga brottmål kunde utelämnas, men att de skulle ersättas av en kort rubrik samt att utslaget i varje mål skulle utskrivas. Den avgörande förändringen kom genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 6 oktober 1848. Det hade visat sig att hovrätterna inte hann med översynen av renovationerna och bl a adeln hade motionerat i frågan under riksdagen 1847-48. Enligt kungörelsen skulle renovationerna i fortsättningen endast uppta mål som gällde ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom, delning av jord, arv eller testamenten. Fr o m 1849 finns således inga brottmål överhuvudtaget upptagna i renovationerna och inte heller civilmål av annan typ än som ovan nämnts. Svea hovrätts renovationer: Svea hovrätts upptagningsområde utgjordes av norrlandslänen och svealandslänen utom Värmland åren 1636-1813 samt Got- land fr o m 1646. De till Svea hovrätt insända renovationerna har aldrig blivit regelrätt förtecknade. För sökning bland renovationerna från häradsrätterna är man hänvisad till den handskrivna lappkatalog som också är filmad i anslutning till själva renovationerna. Katalogen omfattar domböcker t o m 1845 och småprotokoll t o m 1865. För rådhus- och kämnersrätter finns inget motsvarande register men sökning underlättas genom att de är ordnade alfabetiskt efter stadens namn. Inom stadsvolymerna följer alla rättsprotokoll i kronologisk ordning. Rättsprotokoll från flertalet städer, huvudsakligen från 1600-talet, har blivit ihopbundna med häradsrätternas. För dessa rättsprotokoll finns en särskild lappkatalog som också är mikrofilmad. I Svea hovrätts arkiv ingår även renovationer från lagmansrätter 1620- 1849, som var en instans för civilmål mellan häradsrätterna och hovrätten. Lappkatalog finns även för detta bestånd. Dessutom finns lappkatalog över de landstings och borgrätters rättsprotokoll som ingår i renovationerna. Renovationer från olika län har ofta bundits tillsammans till en enda volym (detta gäller särskilt 1600- talsreno-vationerna). Det är därför viktigt att kontrollera i lappkatalogen vilka årgångar som finns bevarade från det härad man är intresserad av samt i vilken länssvit och volym det finns. Detta framgår tyvärr inte av SVAR's katalog. Litteratur: J E Almquist. Bidrag till frågan om Svea hovrätts uppkomst (Sv. Juridisk tidskrift 1940). Bendtz. Gunnar: Göta hovrätt genom tiderna (Stockholm 1935). Modéer, Kjell Å: Hovrätten över Skåne och Blekinge: en överrätts tillkomsthistoria (Malmö 1971). Petrén S. m.fl: Svea hovrätt, studier till 350-årsminnet 1964 (Stockholm 1964) Petrén S: Kring Svea hovrätts tillblivelse (Sv. juridisk tidskrift 1945). . . Fram t.o.m år 1700 har volymerna filmats i sin helhet, och efter 1700 till de delar som svarar mot originaldomböckernas luckor.

Ämnesord

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-11-24 00:00:00
Senast ändrad2001-08-22 00:00:00