Sök i arkiven
Genvägar MENY

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN (HSN) - STABEN  (1971 – 2002)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
528 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN
Den 1 januari 1971 fick Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ansvaret för den samlade sjukvården inom Stockholms läns landsting, genom Stockholms stads inträde i landstinget. HSN övertog då Stockholms Stads sjukvårdsstyrelses arbetsuppgifter. HSN skulle svara för samordning och övergripande riktlinjer inom landstingets sjukvård. En sjukvårdsdirektör utsågs som chef för den nya sjukhusledningen, både centralt och lokalt. Sjukvårdsdirektören skulle inför nämnden svara för Sjukvårdsverksamheten i landstinget.
Nämnden har 13 ledamöter och lika många ersättare. Sjukvårdsdirektören är föredragande.
Nämndens uppgift är att besluta om övergripande versamhets- och produktionsplaner för resultatsenheterna samt profilera olika verksamheter, fastställa regler för försäljning av sjukvårdstjänster till intressenter utanför landstinget, fatta beslut om gemensamma ekonomiska regelsystem, fastställa principer för resultatsmodeller och beräkna takpriser.
Nämnden skall svara för samverkan med andra sjukvårdshuvudmän om planering av regionssjukvården. (Regionsjukvårdsnämnden)
Från 1984 Samverkansnämnd inom Stockholmsregionen
Sammanslagningen av Onkologiberedningen och Samverkansnämnden 1992 (HSN 9712-0918)
Från 1996 har Samverkansnämnden eget diarium.
September 1982 flyttade förvaltningen från Långholmsgatan 34-36 till Ormbergavägen 12 i Gröndal och i september 1998 till Olivecronas väg 7 vid Sabbatsbergs sjukhusområde.
Den 1 juli 1976 blev ekonomiavdelningens inköpsbyrå egen avdelning, Materielavdelningen. Avdelningen upphörde 1988-12-31 och arbetet utfördelades på sjukvårdsområdena. Avdelningens årsupphandlingsenhet överfördes till Finanskontorets upphandlingsavdelning.
1982 decentraliserades delar av det administrativa arbetet till sjukvårdsområdena (USOM)
1988 Nya Grepp-utredningen. Decentralisering av ansvar och befogenheter till basenheter m.m.
Den 1 januari 1989 övergick Byggnadsverksamheten till Fastighetsnämnden, Bygg- och fastighetskontoret.
1992 infördes den s k Stockholmsmodellen, Stockholms läns landstings ekonomiska styrsystem. En Beställarorganisation, styrelserna för sjukvårdsområdena och en Producentorganisation för akutsjukhusen och privata vårdgivare som har avtal med landstinget.
1993-01-01 inrättades kansliet för "Forskning, utveckling och utbildning" (FoUU-kansliet)
Ambulanssjukvården i Storstockholm, AISAB bildas 1993-01-01.
Den 1 september 1994 övergick Tvättverksamheten till bolagsform: Textilia Tvätt- och Textilservice AB (HSN 9502-0160)
November 1992 tillkom Omställningskansliet, det avvecklades 1 juli 1996 och Kompetensutvecklingscentret 1993 avvecklades 1996. Fd Sabbatsbergs sjukhus restförvaltning (HSN 9401-0078) Sabbatsbergsarkivet överfördes till Koncernstabens kansliavdelning 1994-01-01. (HSN 9402-0144). Sedan 1996-01-01 tillhör det Landstingsarkivet. Journalarkivet vid S:t Görans sjukhus överfördes till Koncernstabens kansliavdelning 1994-01-01 (HSN 9402-0143), 1995-09-01 överfördes det till S:t Görans sjukhus AB (HSN 9506-0551).
Den 1 januari 1996 övertogs ansvaret för akutsjukvården av en Sjukhusstyrelse. Nämnden ansvarar för sjukvårdsstyrelserna och sjukvårdsområdena. Sjukhusstyrelsen ansvarar för akutsjukhusen.
SBU-kansliet inrättades 1998. (SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering)
De två Samhällsmedicinska divisionerna inom NVSO och SVSO sammanfördes till en organisation fr o m 1998-01-01 och underställdes HSNs koncernledning (HSN 9611-0945) (Samhm)
HSN-DRG-enheten (Ekonomistyrning) 1994-1997 (HSN 9409-0700)
Enheten bytte namt till Sjukvårdens avdelning för Ersättningssystem och Patientklassificering 1998 (SV-EP) och överfördes till landstingskontoret 1999-01-01 (LK-SVEP)
Den 1 maj 1999 övergick lönehanteringen till PALETT och handlägges därefter av Landstingskontorets löneavdelning.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens läkemedelsnämnd ändras till Läkemedelssakkunniga inom Stockholms läns landsting (HSN 9110-0930). Från den 1 april 2000 flyttar LÄKSAK:s kansli från Huddinge sjukhus till en organisatoriskt fristående enhet vid HSNstaben, direkt underställd sjukvårdsdirektören (HSN 0007-0419). Från och med 1 januari 2001 bildas Medicinsk läkemedelsenhet. Från och med 1 maj 2001 ändras Medicinsk läkemedelsenhet till Läkemedelsenheten.
HSN och LÄKSAK driver tillsammans med en forsknings- och utvecklingsgrupp vid Karolinska Institutet sedan 1996 ett samarbetsprojekt benämnt JANUS. (Janus Centrum för Medicinsk Terapi och Bioinformatik (JTB)).
LÄKSAK och Samhällsmedicin tillhör formellt HSN men har en egen diarieföring och är egen arkivbildare.
HUSAK, Huvudsakkunniga, VÅRDSAK, Vårdsakkunniga och SPESAK, Specialsakkunniga har funnits till och från under åren, från 1971.
Från och med 2003 sköts Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgifter av Landstingsstyrelsen och BKV (Beställarkontoret Vård)
DELEGATIONER:
Delegerade för personal- och organisationsfrågor 1971-1982
Delegerade för ekonomi- och förhandlingsfrågor 1971-1982
Delegerade för sjukvårdsplaneringsfrågor 1971-1982
Delegerade för byggnadsfrågor 1971-1982
Delegerade för avgiftsfrågor 1982-1986
Delegerade för upphandlingsfrågor 1983-1986
Hälsoutskottet 1992-1994
Akutsjukvårdsutskottet 1992-1998
Kvalitetsutskottet 1992-1998
Folkhälsokommittén 1995-1998
Beslutsdelegationen för folkhälsofrågor 1995-1998
Strukturutskottet 1996-1998
HSN beredningen 1992-1998
Reseutskottet HSN:s presidium 1992-1994
Presidieutskottet (Resor) 1995-
Allmänna utskottet 1999 -
Utskottet för primärvård, geriatrik och rehabilitering "Primärvårdsutskottet" 1999-
Akutsjukvårdsutskottet 1999-
Kommitté för hälsoupplysning i Stockholms län 1972-1985 (HSN 327/1044)
Länskommittén för hälsoupplysning 1986-1991
Hälsoutskottet (HSN-HU) 1992-1994
Folkhälsokommittén 1995-1998
HSN:s större omorganisationer:
1983 blev fem förvaltningsområden fem sjukvårdsområden (USOM)
1989 blev de fem områdena sju.
1992 blev det nio sjukvårdsområden och 8 sjukhus.
1996 överfördes sjukhusen till Sjukhusstyrelsen.
1999 blev det sex sjukvårdsområden.
1971-01-01
Nordöstra förvaltningsområdet (NÖFO)
Nordvästra förvaltningsområdet (NVFO)
Västra förvaltningsområdet (VFO)
Södra förvaltningsområdet (SFO)
Sydvästra förvaltningsområdet (SVFO)
1983-01-01 (HSN 140/29364)
Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO)
Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO)
Västra sjukvårdsområdet (VSO)
Södra sjukvårdsområdet (SSO)
Sydvästra sjukvårdsområdet (SVSO)
1989-01-01 (HSN 140/48457)
Norrtälje sjukvårdsområde (NSO)
Danderyds sjukvårdsområde (DSO)
Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO)
Centrala Stockholms sjukvårdsområde (CSSO)
Västra Stockholms sjukvårdsområde (VSO)
Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus (Sabb, StG)
Södra Sjukvårdsområdet (SSO)
Distrikt Södra Stockholm t o m 891231
Distrikt Värmdö-Södertörn t o m 891231
Huddinge sjukvårdsområde (HSO)
Södertälje sjukvårdsområde (STSO)
Sydöstra sjukvårdsområdet (SÖSO) fr o m 90-01-01
1992-02-01 (HSN 9011-1000)
Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO)
Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO)
Västra Stockholms sjukvårdsområde (VSSO)
Centrala Stockholms sjukvårdsområdet (CSSO)
Södra sjukvårdsområdet (SSO)
Sydvästra sjukvårdsområdet (SVSO)
Sydöstra sjukvårdsområdet (SÖSO)
Norrtälje sjukvårdsområde (NTSO)
Södertälje sjukvårdsområde (STSTO)
Danderyds sjukhus (DS)
Löwenströmska sjukhuset (Löw)
Karolinska sjukhuset (KS)
Sabbatsbergs sjukhus (Sabb)
S:t Görans/S:t Eriks sjukhus (StG, StE)
Huddinge sjukhus (HS)
Södersjukhuset (SöS)
Nacka sjukhus (Nacka)
1994-01-01 (HSN 9307-0726 och HSN 9303-0253)
Delning av NTSO och STSO
Norrtälje sjukhus (NS)
Norrtälje sjukvårdsområde (NSO)
Södertälje sjukhus (STS)
Södertälje sjukvårdsområde (STSO)
1996-01-01
Sjukhusen överfördes till Sjukhusstyrelsen (senare Produktionsnämnden).
1999-01-01 (HSN 9812-0954)
Nordvästra sjukvårdsområdet
Nordöstra sjukvårdsområdet
Norra Stockholms sjukvårdsområde
Södra Stockholms sjukvårdsområde
Sydvästra sjukvårdsområdet
Sydöstra sjukvårdsområdet
HSN:s Centrala förvaltning
1971 Central förvaltning
April 1989 HSNstaben
1 mars 1993 HSN Koncernstaben
Augusti 1994 HSNstaben
Augusti 1997 HSN Koncernledningen
1 december 1999 HSNstaben
1971-1972 Tre Souschefer
Driftdirektör (Dd) (För Cd, Co, Cko)
Administrativ direktör (Ad) (För Ce, Cp, Ct)
Teknisk direktör (Td) (För Cs, Cb)
1971-01-01
Kansliavdelningen (Ck)
Driftavdelningen (Cd)
Organisationsavdelningen (Co)
Kostavdelningen (Cko)
Ekonomiavdelningen (Ce)
Personalavdelningen (Cp)
Tvättverksamheten (Ct)
Sjukvårdsplaneringsavdelningen (Cs) t o m 1982-12-31
Byggnadsavdelningen (Cb) t o m 1972-12-31 (Namnändr)
Byggnadsverksamheten 1973-01-01 --1988-12-31
Avdelningen för hälsoservice (Chä) 1974-01-01 (HSN 140/9938)
Materielavdelningen (Cm) 760701
1979-01-01
Kansliavdelningen (Ck)
Driftavdelningen t o m 1982-12-31 (Cd)
Ambulandsverksamheten från kommunerna (Camb)
Organisationsavdelningen (Co) t o m 1981-07-01
Medinfo
Kostavdelningen (Cko)
Ekonomiavdelningen (Ce)
Kameral- och avtalsbyrån överfördes till Kansliavdelningen 1983-01-01
Budgetavdelningen (Cbud) (från Ekon.avd.) 1979-05-01
Personalavdelningen (Cp)
Sjukvårdsplaneringsavdelningen (Cs)
Materielavdelningen (Cm)
Byggnadsverksamheten (Cb)
HS-avdelningen t o m 1980-01-01
Tvättverksamheten
Avdelningen för hälsoservice
Avdelningen för Hälsoservice och kostfrågor 1980-10-15
Sammanslagning av Cko och Chä (HSN 262/25398)
Hälsoavdelningen (Ch) (namnändr) 1981-05-01 (HSN 140/31955)
1983-01-01
(HSN 140/35201)
Kansliavdelning
Informationsbyrån t o m 1987
Hälsoavdelning t o m 1989-01-01
Primärvårdsavdelning (Cprim) t o m 1988-12-31
Ambulansverksamheten Egen enhet fr o m 1987-09-01
Specialvårdsavdelning t o m 1988-12-31
Ekonomiavdelning
Budgetavdelning
Persoalavdelning
Videoproduktion (Cpv) överfört till VSO 1989-01-01
Byggnadsverksamheten
Tvättverksamheten
Materielavdelning
Gröndalsarkivet (journalarkiv) överfördes till Nordvästra sjukvårdsområdet 1988-01-01
1989-01-01
Kansli (HSNk)
Planering (HSNpl) t o m 1991-12-31) (HSN 9111-1066, 9103-0348)
HSN Aids (Överfört till NVSO)
Budget (HSNb)
Personal och utveckling (HSNpu)
Gemensamma enheten för Informationsbehandling (HSN-Gemi) ändrade namn
1993-01-15 (HSN 9201-0101) till InformationsTeknologiska enheten.
Enheten för praktisk arbetslivsorientering (HSN-Prao)
1992-01-01
Kansli (HSNk)
Akutsjukvårdsavdelning (HSNa)
Hälsoavdelning (HSNh)
Budget (HSNb)
Personal och utveckling (HSNpu)
Informationsteknologiska enheten (IT-enheten) (HSN-IT)
Vårdjobb Stockholm (HSNvj) (HSN 9304-0453) överför till SSO 1994-01-01
Forskning, utveckling och utbildning (HSN-FoUU) 930101
FoUU-kansliet
DRG-enheten (HSN-DRG) 1994-08-29--1999-05-20
Omställningskansliet 1992-1996
Kompetensutvecklingscentret 1993-1996
Kansliavdelningen t o m 1993-09-30 (HSN 9311-0965)
HSN Administrativ service 1993-10-01--1996-07-01
HSN Stabsservice 1996-07-01
1996-07-01
Förvaltningsledning (HSNle)
Information m m (HSNi)
FoUU-kansliet (HSN-FoUU)
Hälsoavdelning (HSNh) t o m 1997-03-31
Akutsjukvårdsavdelning (HSNa)
Utvecklingsavdelning (HSNu)
Ekonomiavdelning (HSNe)
Stabsservice (HSNs)
1997-04-01
HSN Ledningen (HSNle)
Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSNhs)
Ekonomiavdelningen (HSNe)
Utvecklingsavdelningen (HSNu)
Administrativa avdelningen (HSNad)
FoUU-kansliet (HSN-FoUU)
Informationsteknologiska enheten (HNSit)
blev Sjukvårdens IT-enhet (HSN-SVIT) (HSN 9607-0667 Uppdragsfinansierat)
1999-12-01
Förvaltningsledning
Patienten har rätt
Information fr o m december 2000 Kommunikationsavdelningen
Administrativ avdelning
Hälso- och sjukvårdsavdelning
Samordning, analys, upphandling
Ekonomiavdelning
FoUU-kansliet
SBU
SV-IT t o m våren 2000
IT har tillhört
Organisationsavdelningen som byrå, Medinf.
Ekonomiavdelningen, Byrån för medicinsk informationsbehandling (Cemi)
Gemensam enhet för informationsbehandling (Gemi)
IT-enheten, InformationsTeknologiska enheten (HSN-IT)
fr o m 1992-01-15
Sjukvårdens IT-enhet (HSN-SVIT)
2001-01-01
Förvaltningsledning fr o m juni 2001 Ledningskansli
Ledningsgrupp (LG)
Personal- och arbetsmiljöfrågor (PAM)
Utvecklingsråd (UR)
Chefläkarfunktion underställd sjukvårdsdirektören
SBU-kansliet underställt sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsavdelning
Ekonomiavdelning
Informations- och Kommunikationsavdelning. Biblioteket överfördes till HSNik i september från HSNad
FoUU-kansliet
Administrativa avdelningen, enheten sidoställd sjukvårdsdirektören
2001-11-01
Ledningskansli (HSNle)
Chefläkaravdelning (HSNcla) bestående av SBU-kansliet och Chefläkarenheten
Hälso- och sjukvårdsavdelning (HSNh)
Ekonomiavdelning (HSNe)
Informations- och Kommunikationsavdelning (HSNik)
FoUU-kansl (HSN-FoUU)
Administrativ avdelning (HSNad)
Kontorsserviceenheten överöfrdes 1989-01-01 till Transland (HSN 8911-1284) återfördes 1990-01-01 till HSNstaben, överfördes sedan till Landstingsservice 1995-01-01
Ormbergstryck ingick i kontorsserviceenheten
ADB-styrelsen 1986-1991, ändrar namn till HSN:s ADB-råd 1994-1996
(HSN 9201-0101)
ändras till IT-styrelsen 1997-2000
2002-12-31
HSN läggs ner, verksamheten övergår till Landstingsstyrelsen och till Beställarkontoret Vård.
källa: Hälso- och sjukvårdsnämndens arkivbeskrivning 2001-12-12
Inskrivet i Visual Arkiv av Jessica Andersson
Allmän historik
Ej färdig!
Storlandstinget
En länsindelningsutredning tillsattes 1963 med uppgift att föreslå näringspolitiskt sammanhållna administrationsområden som underlag för en effektiv regional förvaltning i statlig och landstingskommunal regi. Resultatet av denna utredning blev bland annat att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting 1/1 1971, med dess nuvarande geografiska avgränsning, verksamhetsområde och politiska ledningsorganisation.
Politisk organisation
Stockholms läns landsting är en politisk organisation, bestående av fullmäktige, styrelse och nämnder. En av nämnderna var Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, som 1971 hade fem olika lokalstyrelser, en per förvaltningsområde. 1999 bestod HSN av en hälso- och sjukvårdsnämnd med sex sjukvårdsområden, en Produktionsnämnd med elva produktionsområden, samt sex akutsjukhus.
I varje sjukvårdsområde fanns en politiskt vald sjukvårdsstyrelse som utsågs av landstingsfullmäktige och leddes av en sjukvårdsdirektör. Sjukvårdsstyrelsen ansvarade för att befolkningen i området fick den hälso- och sjukvård de var berättigade till. Skattemedel tilldelades sjukvårdsområdet i proportion till befolkningens storlek, åldersfördelning och socioekonomisk situation. Efter införandet av Stockholmsmodellen (se nedan) så beställde och upphandlade sjukvårdsområdet vård av såväl offentliga som privata vårdgivare, samt slöt vårdavtal med dessa.
Usom-arbetet
I februari 1981 fattade politikerna i Förvaltningsutskottet ett grundläggande beslut om vilken organisationsstruktur hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting skulle ha i framtiden. Det övergripande syftet var decentralisering. Många av de beslut som tidigare hade fattats av HSN och dess delegationer skulle istället fattas av de fem lokalstyrelserna (senare sjukvårdsstyrelserna). Den nya organisationen trädde i kraft 1 januari 1983. Decentraliseringen genomfördes även inom förvaltningsområdena. Innan 1983 togs de lokala besluten inom sjukvårdsområdena på tre nivåer: klinik-, block- och SO-ledningsnivå. För att förkorta beslutskedjan inleddes 1981 USOM-arbetet (Utredningen om sjukvårdens organisation mm). Resultatet blev att blockchefsnivån försvann inom organisationerna. Utredningen initierades av Förvaltningsutskottet via Självstyrelseberedningen till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Inom HSN leddes arbetet centralt av USOM-kommittén som satte riktlinjerna för ambitionsnivårn och inriktningen av arbetet samt var ett beredande organ till HSN.
För fördelningen av resurserna stod SAMS (Struktur- och samordningsgruppen) som var en ledningsnivå på tjänstemannaplan. Inom SAMS togs besluten om vilka resurser och metoder som skulle användas. Bfs (Beredningen för förvaltnings samverkan) fungerade som rådgivande organ till ledningsfunktionen och förberedde beslut i SAMS och eventuellt i USOM-kommittén. Lokalt inom alla sjukhusområden förbereddes beslut i HSN hos Förvaltningsområdeskommittéerna efter beslut i respektive lokalstyrelse (senare sjukvårdsområdet och sjukhusstyrelse). Under dessa fanns beredningsgrupper som fungerade som ledningsnivåer på tjänstemannaplan. Dessa bestämde fördelningen av resurserna lokalt samt vilka metoder som skulle användas.
Resurserna fördelades sedan vidare i lokala projektgrupper. De lokala projektgrupperna ingick sen i sin tur i projektgrupper där representanter ur alla sjukvårdsområden ingick. Denna grupp utarbetade förslag efter direktiv från USOM-kommittén och med resurser beslutade av SAMS för prövning i Bfs och beslut i SAMS och eventuellt i USOM-kommittén. Denna projektgrupp svarade för samordning, dokumentation och information samt för projektadministration i det samlade HSN-projektet.
Stockholmsmodellen
Modellen infördes i Stockholms läns landsting med början 1992. Politikerna fungerade som patienternas företrädare och beställde vården inom sitt område. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fungerade som koncernledning och styrelse över akutsjukhusen, d.v.s. producenterna. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev att producera den vård som efterfrågades. Stockholmsmodellen innebar ett nytt ekonomiskt styrsystem för sjukvården, man tog betalt per prestation. Det blev ingen total utbyggnad av beställare och producentmodellen med en gång, eftersom sjukvårdsområdena fortfarande var ansvariga för produktionen av primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som de fungerade som beställare av vårdtjänster gentemot akutsjukhusen. 1994 hade man inom samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter. 1995 tillsätts en sjukhusstyrelse av HSN för att tydligare markera skillnaden mellan beställare och producenter.
1999 var Stockholmsmodellen fullt utbyggd, sjukhusstyrelsen avvecklades och ersattes av produktionsnämnden som ansvarade för driften av verksamheten vid akutsjukhusen och inom geriatrik, psykiatri och primärvård. 1999 blev det sex stycken sjukvårdsområden istället för de tidigare nio. Sjukvårdsområdena var dock fortfarande under HSN:s ledning. Varje sjukvårdsområde hade akutsjukhus som ansvarade för att befolkningen inom respektive område erbjöds viss hälso- och sjukvård och dessa styrdes alltså under produktionsnämnden. Produktionsområdena fortsatte att vara nio till antalet.
Den 1 januari 2000 skedde en omorganisation för primärvården, geriatrik och psykiatri. De tidigare nio produktionsområdena skars ned till fyra områden; Norra Länets produktionsområde (NLPO), Norra Stockholms produktionsområde (NSPO), Södra Stockholms produktionsområde (SSPO) och Södra länets produktionsområde (SLPO). En produktionsstyrelse tillsattes som ansvarade för akutsjukhusens drift av verksamheten av geriatrik, psykiatri och primärvård. Den 1:a maj 2001 skars produktionsområdena ned till tre områden - Södra Stockholms produktionsområde SSPO och Norra Stockholms produktionsområde NSPO slogs ihop till Stockholms produktionsområde (SPO). Produktionsnämnden hade åter det övergripande ansvaret för akutsjukhusens verksamhet.
Sökingångar: Digital version av Doculive diarier finns som bilaga till Visual Arkiv.
Jessica Andersson
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_528
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/TqqNbQdpDqgpOH6ZF0QNF2
SpråkSvenska
ExtraIDLA_528