Sök i arkiven
Genvägar MENY

UTBILDNINGSENHETEN PSYKIATRI, STOCKHOLMS PRODUKTIONSOMRÅDE (SPO)  (1983 – 2003)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
1115 UTBILDNINGSENHETEN, Stockholms produktionsområde (SPO), psykiatrin
Utbildningsenhetens organisatoriska tillhörighet
1983- Västra förvaltningsområdet (VFO)
1983-1988 Västra sjukvårdsområdet (VSO)
1989-1999 Västra Stockholms sjukvårdsområde (VSSO)
1999-2000 Västra Stockholms produktionsområde (VSPO)
2000-2001 Norra Stockholms produktionsområde (NSPO)
2001-2003 Stockholms produktionsområde (SPO)
Historik
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt 1981-09-22 (diarienummer i Hälso och sjukvårdsnämnden, HSN 123/32511, HSN 140/32775) i enlighet med beslut av lokalstyrelserna vid Västra och Södra förvaltningsområdena att inrätta en Utbildningsenhet vid respektive psykiatriblock. 1983 bildades Utbildningsenheten (UE) vid Beckomberga sjukhus och den första utbildningen startade 1984. Utbildningsenheten hade en självständig ställning direkt under sjukvårdsdirektören fram till 1997. Verksamheten var fram till årsskiftet 1999/2000 avtalsfinansierad men blev efter det intäktsfinansierat och anslaget försvann.
Verksamhetschefer
1983-1994 Imre Szecsödy
1994 Alain Topor, tf
1994-2002 Anita Häggmark
2002-2003 Britt Nauckhoff, tf
Utbildningar
Huvuduppgiften för UE var att bedriva kvalificerad psykoterapeutiskt inriktad fortbildning för personal inom framför allt psykiatri och primärvård. Utbildningen var huvudsakligen på en nivå som motsvarar högskola.
· Basutbildning i psykoterapi och tillämpad psykoterapi
Utbildningen benämndes: "Grundläggande utbildning i psykoterapi och angränsade arbetsuppgifter (SEJI)". Årligen antogs ca 25 studenter. Utbildningslängden var 2 år med halvtidsstudier och omfattningen motsvarade 40 p vid högskolestudier. Basutbildningen brukade även kallas "Steg-1 utbildning i psykoterapi" och var ett av antagningskraven för den legitimationsgrundande påbyggnadsutbildningen i psykoterapi (Steg-2) vid högskolorna.
Utbildningen vid UE hade två linjer: En för psykoterapi (P-linjen) och en för tillämpad psykoterapi. Initialt var benämningen S-linjen (SEJI) men uppdelades senare i T-linje (Tillämpad) och PV-linje (Primärvård). Antagningskraven och det teoretiska innehållet var identiskt på de båda linjerna och endast handledningsmomentet skiljde linjerna åt.
· Handledarutbildning i psykoterapi och tillämpad psykoterapi
Kvalificerad tvåårig handledarutbildning på högskolenivå. Utbildningen motsvarade 30p högskolestudier. Från och med 1986 antogs omkring 16 studenter vartannat år.
P-linje där antagningskravet var psykoterapeutlegitimation och S- eller T-linje med syfte att utbilda personal, med minst basutbildning i psykoterapi, till handledare tillämpad psykoterapi.
· Kompletteringsutbildningar
En kompletteringsutbildning som gav kompetens motsvarande Steg-2 anordnades. Ett antal kompletteringskurser för de studenter som gått S-, T eller PV-linjerna för att uppnå behörighet att söka till vissa högskolors påbyggnadsutbildning i psykoterapi anordnades då handledningsmomentet behövde kompletteras.
· Psykologiska processer i organisationer
Sju gånger anordnades i samarbete med Karolinska institutet en terminslång utbildning i organisationspsykologi. Omfattning var 5 p och 16 studenter per kurs antogs.
· Orienteringskurser i olika psykoterapeutiska metoder
För personal med lägst basutbildning i psykoterapi anordnades under flera år terminslånga fördjupningskurser i olika psykoterapeutiska metoder, såsom familjeterapi, kognitiv psykoterapi, korttidsterapi och gruppterapi. Studierna bedrevs en halv dag per vecka.
· Förberedande utbildning i psykoterapeutiskt arbetssätt.
För att höja kompetensen hos personalen och underlätta att dessa kunde antas till basutbildningen anordnades vid några tillfällen en två terminer lång introducerande utbildning i psykoterapeutiska arbetssätt.
· Kortare kurser
Under åren anordnade UE ett flertal veckolånga kurser, såsom Intervjumetodik, Diagnostik, Introduktionskurser i psykoterapi.
· Workshops
Årligen anordnade workshops kring psykoterapeutiskt inriktad behandling för olika målgrupper. Både inhemskt och internationellt välrenommerade kliniker och forskare engagerades.
· Öppna föreläsningar
Under många år anordnade UE föreläsningar varannan vecka för personal inom psykiatri. Både inhemskt och internationellt välrenommerade kliniker och forskare engagerades.
· Fortbildning för ST-läkare
Flera år ansvarade UE för fortbildningen av läkare.
Arkivet
Utbildningsenhetens arkiv är avslutat och förvaras hos Landstingsarkivet.
Publikationer
1) UE egna publikationer
Studenterna på Handledarutbildningen examinerades genom att skriva en uppsats motsvarande 10p. En del av dessa publicerades då UE fr.o.m. 1993 gav ut en skriftserie (ISBN 91-972050-N-N) och en rapportserie (ISSN 1104-2915). I skriftserien utkom totalt 6 publikationer och i rapportserien totalt 33 publikationer.
2) Publikationer som beskriver Utbildningsenhetens verksamhet
· Glantz, AS. & Hamreby, M. (1996). Tillämpad psykoterapi del 2. Stockholm: Sv. föreningen för psykisk hälsovård, s. 76-89.
· Hamreby, M. (1999). Erfarenheter av landstingsanordnad psykoterapiutbildning. Psykisk Hälsa, Vol. 40, nr 4, s. 304-312.
· Hugo, P. (1992). Steg 1 utbildningen - en gemensam grund. Psyke nr. 3/92 s. 22-24
· Raj, E. (1989). Pilotundersökning - En studie av psykoterapiutbildningens inflytande på de tidigare elevernas arbetssituation. Fältarbete. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
· Szecsödy, I. (1989). Att förvärva och överbringa psykoanalytisk kunskap. I C. Crafoord (red.) Psykoanalytiker utan soffa. Stockholm: Natur och Kultur.
· Szecsödy, I. (1990). Psykoterapiutbildning behövs för att förverkliga intentionerna med den sektoriserade psykiatrin. Nord. Psykiatr. Tidskr. Vol. 44, s. 443-447.
· Szecsödy, I. (1994). Psychotherapy training in a changing world. A Swedish perspective. Psychoanalytic Psychotherapy, Vol. 8, no. 2, s. 117-127.
· Viklund, A. (1988). Beskrivning av SEJI-utbildningen vid Utbildningenenheten, VSO. C-uppsats. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
Mats Hamreby
Helen Bergman 2006
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1115
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ppMwlTZOQqz2Kweh1Xd1z1
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1115