bild
Arkiv

Borgerskapets äldste i Uppsala


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/10136
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/aRj6bDX9rH6cxG02H087k3
Omfång
4 Hyllmeter 
Datering
1738 – 1927  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Borgerskapets äldste i Uppsala
Kategori: Kommunal myndighet. Stadens äldste -(1862)

Innehåll

Ordning & strukturAllmän rådstuga utgjordes av samtliga borgare. Ett urval av borgare ingick i Borgerskapets Äldste eller Stadens Äldste, även kallat De Äldstes Råd. Det var en fullmäktigeförsamling, som både kunde besluta och verkställa – man skilde inte på beslutande och verkställande organ i äldre förvaltning. Enligt 1619 års stadga rörande städernas administration skulle De Äldste revidera stadens räkenskaper, och i 1620-talets stadsprivilegier fick äldsterådet en fast plats i stadsförvaltningen. Enligt kungligt brev 15/2 1758 skulle borgarna själva välja sina Äldste, som skulle finnas i alla städer. 24 ledamöter skulle uttagas bland 48 personer valda av borgerskapet. Endast de som beviljats burskap kunde rösta och väljas. 1620-talets privilegier föreskrev att platserna skulle fördelas lika mellan handlande och hantverkare. I många småstäder infördes inte Äldste, det räckte med allmän rådstuga, när borgarna var få.

I vissa städer tycks äldsterådets verksamhet enbart ha bestått av sammanträden inför magistraten, medan äldsterådet i andra städer hade enskilda överläggningar. Ingen författning preciserade närmare dess myndighet. I medelstora städer kunde äldsterådet ha betydande inflytande. Äldsterådet skötte bl a inkomsttaxering, brandskydd och menighetsbestyr, dvs personliga tjänster ålagda borgerskapet t ex brandvakt, inkvartering av soldater m m. Särskilda organ kunde inrättas för detta och rullor över deltagarna upprättades.

Från 1863 avskaffades Borgerskapets äldste i de flesta städer, när stadsfullmäktige inrättades, men i Uppsala blev de kvar långt in på 1900-talet men med andra funktioner. I många städer hade drätselkommissioner, fattigvårdsstyrelser, brandkommissioner, skjuts- och åkeristyrelser osv övertagit äldsterådets befogenheter och från 1863 ersattes de av drätselkammare, som blev det allmänt förvaltande kommunala organet.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Slottskällan, Uppsala. (1869-1861)
Badhus. (1769-1861)
Borgarhemmet. (1942-1944)
Domprostgården. (kvarteret Näktergalen, nr 3)
Fattighus. (1786-1841)
Fattigmagasin. (1796-1876)
Fattigvårdsinrättning. (1770-1871)
Gatubelysningskommittén. (1833-1841)
Gubbhus. (1826-1905)
Gästgivargården. (kv. Trädgården och S:t Erik, 1750-1861)
Hälsobrunn. (1769-1861)
Norby hemman. (1772-1850)
Rektorsgården, Katedralskolan. (1833-1866)
Trädplanteringskommittéen. (1834-1878)
Väderkvarnen, Vaksala.
Änkehus.
Ämnesord, sak
Båtsmanshåll (Lokalt ämnesord)
Koleraepidemi. (1850-1858) (Lokalt ämnesord)
Rysk inkvartering. (1788-1789) (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2023-12-05 14:58:42