Sök i arkiven
Genvägar MENY

LUNDBY GYMNASIUM (Göteborg)  (1966 – 1999)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (UTBILDNING OCH BARNOMSORG)
Alternativa namn
Samrealskolan i Lundby (1950-1957)
Lundby Samläroverk (1957-1966) med Försöksgymnasiet
Lundbygymnasiet
Polhemsgymnasiet
GÖTEBORGS KOMMUN. LUNDBY GYMNASIUM
HistorikFrån Polhemsgymnasiets hemsida 2020-02-11:
Polhemsgymnasiet låg fram till och med 1994 på Vasagatan 50. Detta år flyttades skolan till Lindholmen med adressen Diagonalen 4, d v s till den plats där skolan nu finns. Skolan har alltid haft tekniska utbildningar men idag ges även utbildning inom Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Det två sist nämnda programmen överfördes från Lundby Gymnasium läsåret 1998/99 i o m att Lundby gymnasium lades ned.
-----------
HISTORIK
Lundby gymnasium med ursprung i Lundby Samläroverk (GSA 812) fick sitt nya namn och status 1966 i samband med att staten började lägga ner läroverken och kommunalisera gymnasierna.
Under Lundby-gymnasiets livstid 1966-1999 skedde stora förändringar i svensk skolpolitik och samhällsstruktur, vilket också återspeglas i skolans arkivhandlingar. Det var det första gymnasiet på Hisingen, en utpräglat proletär stadsdel, som från 1970-talet också blev en invandrartät stadsdel. Skolan blev känd som det "Röda Gymnasiet", den hade från början karaktär av försöksgymnasium, blev en pilotskola som utprövade nya undervisningsmetoder och demokratiska och flexibla samarbetsformer. Dess rektorer och lärarkår eftersträvade också en förnyelse och breddning av undervisningens innehåll. Inskolning till årskurs 1, ämnesintegrering, självständigt kunskapssökande, lärarlösa lektioner varvade med undervisning i små undervisningsgrupper, s.k. 20-klasser (på s 54 serie F5:1) samt ett mycket målmedvetet arbete med att stimulera eleverna till aktiv medverkan i skolans förändringsarbete och i dess beslutsprocesser, allt detta praktiserades här redan på tidigt 1970-tal, vilket framgår både av konferensprotokollens snabbt växande mängd och innehållet i dem.
Förklaringen till skolans profilering står väl delvis att finna i dess placering i en arbetarstadsdel där nya grepp krävdes för att nå och motivera nya elevkategorier med annan erfarenhetsbakgrund och inställning till studier än hos den traditionella läroverksandans gymnasieelever. Men till stor del skapades säkert Lundby-gymnasiets anda av dess rektorer samt av det faktum att Försöksgymnasiet i Göteborg (finns på Landsarkivet i Göteborg, GLA 12275) överfördes till Lundby redan 1957. Detta var en skolform som avsåg att anpassa sig till enhetsskolans ej så teoretiskt oriententerade läroplaner och kursinnehåll. När Carl Gustaf Sundén tillträdde som rektor för Lundby-gymnasiet 1973, han hade då varit försöksledare och idégivare på Experimentgymnasiet (GSA 563) i fyra år, fanns alltså inom Lundby skolbyggnad en 16 år gammal tradition av försöksverksamhet ledd av rektorerna Hans-Lennart Lundh och Torgny Yckert.
Också Experimentgymnasiet kom delvis att överföras till Lundby, nämligen dess sista årskurs som fr.o.m. ht 1975 inte längre rymdes inom Odinskolans ram. Carl Gustaf Sundén tog med sig idéerna från Experimentgymnasiet - "ett av skolhistoriens mest långtgående experiment" som han själv uttryckte det (i På Lundby... s 13 serie F5:1) - och utvecklade dessa målmedvetet och entusiastiskt under sin rektorstid fram till 1993. Sundéns rektorstid sammanföll med skolans stora demokratiseringsutveckling från en toppstyrd skola till ett slags konferensskola där beslut och ansvar sprids ut på allt fler händer. Allt fler personalkategorier dras in i diskussioner och beslutsprocesser, också eleverna. Jämför man mängden protokoll med läroverkstidens och tittar man mer i detalj
på vad varje konferens tagit upp får man en god överblick över skoldemokratiseringens innebörd. Det är framförallt under 60- och 70-talen som denna förändring sker. Då tillåts expansion och experimenterande, även om staten upprätthåller sin kontroll genom SÖ (Skolöverstyrelsen), Skolverket och de centrala proven.
Lundby-gymnasiet håller sig hela tiden i täten med t.ex stor satsning på biblioteksutbyggnad, sedermera mediatek, där alla ämnesinstitutioners litteratur och tidskrifter tillgängliggörs och lärare och bibliotekarie samverkar (serie A5 och F5:3). Detta möjliggör elevernas självständiga kunskapssökande och befrämjar ett ämnesintegrerande kunskapsperspektiv. En livaktig skoltidning "Avisan" (serie F4) startas och får stort genomslag som gemensamt kommunikationsrör för skolledning, personal och elever.
Från mitten av 70-talet blir Göteborg och i synnerhet Hisingen allmer invandrartätt. Lundby-gymnasiet hör då till de skolor som från början och framgent engagerar sig i invandrarundervisningen och satsar på lärarnas fortbildning och kompetens inom detta nya område. Signifikant i detta sammanhang är att Sundéns efterträdare på rektorsposten, Sten Janson, kom direkt från SFI-skolan (svenska för invandrare) där han varit rektor.
När nedskärningstrenden inom skolpolitiken börjar slå igenom redan i slutet av 70-talet, tvingas Lundby-pedagogiken till förändringar, "20-klasserna" måste läggas ner t.ex., studieresor, författarveckor, kulturevenemang tunnas ut under 1980- och 1990-talen.
Men nya områden expanderar, såsom tekniksatsningar, utbyggnad av de naturvetenskapliga och tekniska ämnena genom att ingenjörer anställs som lärare. Ett annat tidens tecken är de "tjejkurser" (se serie F5:5) som startas från början av 1990-talet. Man vänder sig till flickor med skolproblem och/eller låg studiemotivation för att med skräddarsydda och individuellt anpassade utbildningsförslag locka dem in i yrken utan kvinnlig tradition.
Den utveckling som skisserats kan följas i konferensprotokollen och i samlingsserien F5. Den som önskar ytterligare kött på benen i form av personliga reflexioner från skolans olika aktörer rekommenderas minnesalbumet "På Lundby- vårt gymnsium, vardag och utveckling under 1970- och 1980-talen" (Göteborg 1997) serie F5:1. Även i skoltidningarna "Avisan" och "Epsilon" i serien F4, finns rik information att hämta om skolans verksamheter och hur dessa upplevdes, från 1970-talet och framåt.
En annan sorts utveckling än den som avspeglas i protokoll, skoltidningarna och i samlingsserien kan utläsas av provvolymernas omfång och innehåll. Vi ser t.ex. hur skolan allmer betonar engelskans betydelse, men även matematik, samhällsvetenskap och naturvetenskapliga/tekniska ämnen vinner terräng, medan historia, filosofi, religion och de klassiska språken drastiskt får ge vika under perioden. Ja, t.o.m. svenskan förlorar i förhållande till engelskan om man skall gå efter andelen elevprov som finns i arkivet. Åren 1967-1968 utgjorde t.ex.engelska proven (serien F1d) 12 volymer, vilket kan jämföras svenskämnets (serie F1a) 14 volymer. De centrala provens volymer åren 1966-1995 är med 42 medan engelskans är 62 (serie F2a respektiv F2d).
Än mer tydlig blir den anglifiering av gymnasiet som sker, om man jämför de nationella proven (serie F3a respektiv F3d) som avlöser de centrala 1996. Här har svenskan mellan åren 1996 och 1998 lämnat in 5 volymer medan engelskan under samma tid upptar 26 volymer.
Det är en dynamisk samhällsutveckling varom arkivet vittnar och denna skola anpassar sig snabbt och flexibelt inte minst tack vare visionära skolledare. Många av 1970-talets pedagogiska nyheter ansågs länge som alltför revolutionära eller "flummiga" men återupptas idag, anbefalls t.o.m. av Skolverket. Det självständiga kunskapssökandet, ämnesintegreringen, lärarsamverkan blir i dagens skolverklighet - inför 2000-talet - accepterade som nödvändíga mål och medel i en effektiv och modern undervisning. Men grovarbetet, de nödvändiga experimenten och försöken gjordes av föregångsskolor som Lundby-gymnasiet - och ofta i motvind.
Göteborg den 13 augusti 1999
K V Magnusson
Hänvisningar till orter
Göteborgs kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Göteborgs stad (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/O258/GS_805
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/sthS2hVtqaU1rZdQ94V6P0
SpråkSvenska
ExtraIDGS_805