Sök i arkiven
Genvägar MENY

GÖTEBORGS FATTIGVÅRDSSTYRELSE (TOM ÅR 1900)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
Alternativa namn
Fattigvården
HistorikH I S T O R I K
Göteborgs stadsarkiv
5689 GÖTEBORGS FATTIGVÅRDSTYRELSE (TOM ÅR 1900)
P.M. angående fattigvården i Göteborg till omkring 1900
Verksamhet, lokalfrågor m m.
Under 1600-talet hade staden ett hospital, och 1726 tillkom stadens fattighus på Stampen, som genom kungligt privilegium tillerkänndes en viss procent av bolagsmedlen för driften.
Det gamla hospitalet förstatligades 1773 och ställdes under serafimerordens överinseende, och staden fick ta hand om de fattiga, som krävde hospitaletvård. Detta förhållande, liksom det ökade tiggeriet gjorde en ny organisation av fattigvården nödvändig. 1799 framlade magistraten förslag till en nyorganisation, som fastställdes av Kungl. Maj:t samma år.
Enligt 1799 års reglemente skulle alla arbetsföra förses med arbete och de arbetsoförmögna skulle understödjas in natura (mellan 1802 och 1846 från särskilda soppkokningshus) eller erhålla anstaltsvård. På flera ställen i staden inrättades arbets- och försörjningslokaler, bl a i den av handlanden Martin Holterman donerade fastigheten vid Smedjegatan (Holtermanska baracken). Från 1805 hade fattigvårdsdirektionen även hand om utdelningen till nödlidande sjuka ur handlanden Anders Lesses donation.
1856 koncentrerades fattigvården till ett arbets- och försörjningshus vid Drottningtorget. Vid sidan av detta användes fortfarande det gamla fattighuset på Stampen. Då försörjningshuset saknade särskild barnavdelning, inrättades 1874 ett barnhem vid Järnvägen. 1865 Återupptogs sopputdelningen.
Anläggningen vid Drottningtorget visades sig föga ändamålsenlig, varför ett nytt fattighus byggdes vid Gibraltar i Landala. Detta invigdes 1888. Till anläggningen hörde från 1890 även ett jordbruk.
Organisation
Enligt 1799 års reglemente leddes fattigvården av en direktion. För den öppna vården indelades staden i fattigrotar. I varje rote tjänstgjorde två sysslomän, dels en ombudsman, dels en ordningsman. Ett antal fattigfogdar biträde sysslomännen. 1846 fick fattigvården nytt reglemente. Enligt detta indelaes staden i fem fattigdistrikt, vardera om flera rotar. I varje distrikt fanns en distriktsdirektör, som var ledamot av direktionen. I varje rote fanns liksom tidigare två sysslomän som till hjälp hade fattigfogdar.
Enligt 1861 års reglemente skulle fattigvården ledas av en styrelse. Nu infördes även en ombudsmansbefattning för utpensionering (utackordering av barn och vuxna på landsbyggden) m m. 1867 tillkom ännu en ombudsman, och staden indelades i två ombudsmannadistrikt, omfattande 1-5 resp. 6-8 fattigdistrikten.
Ombuden i rotarna avgav månatliga rapporter och förslag till direktionen eller styrelsen, som beslöt om understöd. Ordningsmännen utdelade understöd enligt försörjningslistorna. Sysslomännen gjorde två gånger årligen upp sommar- och vinterrullor för varje rote. Fattigfogdarna höll uppsikt över bettlare m m.
1871 decentraliserades den öppna vården. Staden indelades i 10 distrikt, som vardera förestods av en tremannakommitté, som beslöt understöd. Varje distriktskommitté hade en styrelseledamot till ordförande.
1871 års reglemente gällde till år 1900.
Hänvisningar till orter
Göteborgs kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Göteborgs stad (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/O258/GS_2018
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/wzYTYWwM523E1mNeHmoUu4
SpråkSvenska
ExtraIDGS_2018