Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Televerket Stockholms telefonstation, 4:e distriktet (med Telefonbyrån) 1891-1895

Televerket

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420509/066
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/uqMNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
91,8 Hyllmeter  (-)
Datering
1891–1965(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Televerket
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning över

420509.066

Televerket
4:e distriktet,
Stockholms telefonstation,
med Telefonbyrån
1891-1965








Förteckning: Christina Hipfl, 1996
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998
Handläggare: Roger Nyberg
Inledning (äldre form)4:e distriktet. Stockholms telefonstation, med Telefonbyrån 1891 - 1965


Historik, organisation och verksamhet

Under 1882 började Telegrafverket anlägga telefonledningar, i första hand mellan telegrafstationerna.
I Stockholm fanns från detta år ett enskilt telefonnät, nämligen Bell-bolaget. Senare tillkom Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, som snabbt växte sig stort och som från 1888 hade aktiemajoriteten i Bell-bolaget (se även arkivbildaren Enskilda telefonbolag, övertagna av Televerket).

År 1889 kunde allmänheten börja teckna telefonabonnemang hos Telegrafverket Stockholm. Under 1890 träffades en uppgörelse med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag om samtrafik. Därefter fortsatte man förnya avtalet om samtrafik fram till 1918, med undantag för tiden mellan den 1 juni 1903 till den 9 februari 1904.

Stockholm fick en telefoninspektör under 1890, och året efter delades landet in i sex linjedistrikt med "telegrafbyggnads- och telefonbyrå" i bland annat Stockholm. Distriktet förestods av telefoninspektören.
År 1891 öppnades Stockholms telefonstation. Från 1895 kallas telegrafbyggnads- och telefonbyråerna
i stället för Distriktsbyråer.

Så småningom blev posten som både distriktsingenjör och telefoninspektör i Stockholm för betungande
för en person och man införde en tjänst som föreståndare för Stockholms centraltelefonstation med
underlydande växeltelefonstationer.

I samband med att anläggningsarbetena blev större började man anställa anläggningspersonal och så småningom blev det aktuellt att organisera om Telegrafverket. Detta gjordes 1902. För Stockholms del innebar omorganisationen att man bibehöll uppdelningen med en telegraf- och en telefonstation, med
varsin direktör. Dessa fick också överta ansvaret för inspektionen.

Den 14 juni 1915 började förmedlingsbyrån sin verksamhet. Tjänsterna man tillhandahöll var telefonvakt, förmedlande av meddelande, väckning samt tidgivning.


År 1920 sker en omorganisation. För Stockholms del har man dock redan från 1918 tillsatt en överingenjör
och chef för Stockholms telefonanläggningar på extra stat för att klara sammansmältningen av det
nyinköpta nätet från Aktiebolaget Stockholmstelefon (se arkivbildaren Enskilda telefonbolag, övertagna
av Televerket). I övrigt är organisationen:

Rikstelefon med telefondirektören, överkontrollör och expeditionen.

Abonnemangsbyrån och kassan med abonnemangs-, debiterings-, inkasserings- och samtalsräknings-
ärenden.

Lokalstationerna med kontrollör, personalbyrå, avlöningsbyrå, fördelningsstationen, parsnörestationen, trunkstationen, namnanropsstationen, klaffjackstationen, stadens station, samt reparatör. Dessutom ingår filialstationerna C B Norr, Droskstationen, Vasa station, och Östermalms station.

Riksavdelningen.

Landsavdelningen.

Stockholmstelefon med egen organisation, i stort sett liknande Telefonstationens.


År 1922 slutförs sammanslagningen av Telegrafverkets och Stockholmstelefons nät och organisation. Ungefär samtidigt slås Rikstelefon och Abonnemangsbyrån och kassan samman och bildar Rikstelefon-
byrån.

År 1927 byter Riks- och Landsavdelningarna namn till Interurban- och Landsstationerna.

Ungefär 1930 bildas Avlönings- och personalbyrån genom att dessa personaladministrativa funktioner
samlas från flera enheter.


År 1937 delas Telefonstationen in i:

Rikstelefonbyrån.

Stationerna med Inturbanstationen, Landsstationen, Lokalstationen och automatstationerna samt
Manuella stationerna.

Avlönings- och personalbyrån.


År 1941/1942 sker nästa stora omorganisation. Arbetsuppgifterna vid Stockholms telefonstation
delas in i tre trafiksektioner, nämligen:

Lokal- och landsstationerna med lokal- och landstrafik.

Riksstationen med rikstrafik, utlandstrafik och personalärenden.

Telefonbyrån med abonnemangs- och uppbördsverksamhet. Se mer om Telefonbyrån nedan.


Dessutom finns en linjesektion: Stockholms stationer (se Driftsektionens arkiv).

År 1954 slås Lokal- och Landsstationerna och Riksstationen samman till Lokal- och riksavdelningen,
som redan 1956 byter namn till Telefonstationen.

Den 31 mars 1965 bildar Telefonstationen, tillsammans med Telegrafstationen, Teletjänstområdet.
Se detta arkiv.


Telefonbyrån

Telefonbyrån bildades cirka 1922 och handhade kundkontakterna. Arbetsuppgifterna varierade lite
i samband med utvecklingen av telefonin, men 1959 bestod Telefonbyrån av:

Personal- och kansliavdelningen med personalfrågor, vaktmästeri och filialtelegrafstationer.




Abonnemangs-, debiterings- och katalogavdelningen med abonnemangsavdelningarna för vanliga abonnnemang, manuella växlar och linjeväxlare med mera, automatiska växlar samt speciella
abonnemang. Dessa handhar tecknandet av avtal, samt skriver arbetsorder för linjesektionerna.
Dessutom finns debiteringsavdelning, med ansvar för debitering av engångsavgifter och fasta
abonnenmang, statistikavdelning och katalogavdelning med expedition och redaktion. Expediti-
onen tar emot kataloguppgifter från allmänheten, samt sköter redigering och taxering. Redaktionen
iordningsställer manuskriptet och korrekturläser.

Kassa- och faktueringsavdelningen består av olika sektioner. Kassan handhar inkassering kontant
eller via postgiro, uppskov-, avbetalnings-, indrivnings- och reklamationsärenden, tömning av avgifts-
bössor, samt order om avstängning vid utebliven betalning. Huvudkassan sköter den kassamässiga huvudbokföringen, för både telefonbyrån och telefonstationen och Redovisningen gör den månatliga medelsredovisningen. Samtalsmätningen tar hand om klagomål på samtalsmätningen från allmänheten.

Hålkortscentral 1 tas i bruk 1953 och handhar den faktiska debiteringen av engångsavgifterna både för
4:e Distriktet och för 19 kringliggande centralstationsområden.

Hålkortscentral 2 startades 1959 och sköter den faktiska debiteringen av fasta avgifter.


Telefonbyrån upphör 31 mars 1965 och arbetsuppgifterna övertas av Försäljningsavdelningen.


Arkivets struktur och överensstämmelse med verksamheten

Arkivet har tidigare förtecknas av Televerkets centralarkiv i Farsta, men har omförtecknats av Cia Hipfl.
I samband med omförteckningen fördes nyfunnet material in i arkivet.

De flesta handlingar som verksamheten avsatt är gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, och har således gallrats.

Personalhandlingarna i serie F 2 omfattas av personsekretess, enligt Sekretesslagen, SFS 1980: 100,
7 kap 11 §.




Arkivförteckning upprättad den 30 augusti 1996, av Christina Hipfl, Telia AB, Bodelningsprojektet Stockholm.

Kontroll

Senast ändrad2022-10-06 13:11:57