Sök i arkiven
Genvägar MENY

ÖPPENVÅRDSDIREKTIONEN  (1967 – 1970)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikÅr 1966 uppdrog ordförandeberedningen en utredning som gällde den öppna sjukvården. Beslut fattades av landstinget samma år att inrätta en direktion för Stockholms läns landstings öppna vård, denna började sin verksamhet den 1 januari 1967. Direktionen hade hand om planerings- och personalfrågor samt utredningsuppdrag vad gäller provinsialläkarväsendet, distriktssjukvården, barnmorskeverksamheten, barnavårdscentraler och förebyggande mödra- och barnavård. Vidare utfördes olika hälsoundersökningar på direktionens förslag och under dess ledning. Den öppna vården skulle avlasta den slutna vården. Distriktsvården bedrevs efter en av Förvaltningsutskottets (FU) fastställd plan. Löne- och driftsstaten för direktionens kansli ingick i landstingets centrala förvaltning. Provinsialläkare och distriktssköterskor hade bland annat hand om skolhälsovård, en verksamhet som annars inte tillhörde landstingets uppgifter. Ledande för direktionens verksamhet var intendenten och landstingsläkaren, de svarade för genomförandet av direktionens beslut vad gäller öppenvårdens målsättning, långtidsplanering och dess allmänna policy. Intendenten följer och kontrollerar den ekonomiska verksamheten. Landstingsläkaren var ledare för fältverksamheten och skulle samarbeta med intendenten. Första distriktssköterskan höll direktionen underrättad om fältverksamheten tillsammans med landstingsläkaren.
Provinsialläkarväsendet hade övertagits av landstinget 1963. Läkarstationerna upprustades och man tog nu emot patienter på mottagningar i stället för att undersöka dem i hemmet.
Redan 1900 utgick landstingsbidrag till epidemisköterskor då svåra difteriepidemier förekom. Distriktssköterskeverksamheten i landstingets regi började 1921. I samband med ändrade bestämmelser om statsbidrag 1935 skedde en utbyggnad av distriktssjukvården.
Landstinget övertog huvudmannaskapet för förebyggande mödra- och barnavård år 1939. Verksamheten kom också att bedrivas genom fristående barnavårdscentraler.
Riksdagen hade beslutat om en gynekologisk hälsokontroll i landet 1965 och våren 1967 om en hälsokontroll av fyraåringar. Dessa inleddes 1968 (fyraåringarna) och 1969 (gynekologi) under direktionens ledning.
Det ansågs också angeläget att öppenvårdsverksamheten samordnades med folktandvården, intendenten kom därför att från början av direktionens inrättande fungera som sekreterare i Folktandvårdsstyrelsen liksom i Öppenvårdsdirektionen. Tandhälsobefrämjande åtgärder utreddes, de skulle sättas in vid mödra- och barnavårdscentralerna.
År 1968 förhandlades med direktionen för Sundbybergs sjukhus om upprättandet av annexsjukhus vid Järfälla, Österhaninge, Boo och Nynäshamn. I samband med upprättandet av dessa skulle vårdenheter från öppenvården överföras till annexsjukhusen. Läkartjänsterna utsågs gemensamt av Öppenvårdsdirektionen och HSN. Företagsnämnder i dessa sjukhus utsågs av direktionen vad gäller arbetsgivarsidan.
Från 1969 påbörjades en försöksverksamhet med skärgårdsläkare på sommaren, denna verksamhet kom att permanentas.
På förslag av KOD-kommittén inrättades en jourtelefoncentral vid Danderyds sjukhus.
ÖPPENVÅRDSDIREKTIONEN
sjukhus i samråd med direktionen
År 1971 övergick Öppenvårdsdirektionens verksamhetsfält till HSN i samband med inrättandet av det nya storlandstinget. Provinsialläkarna avskaffades och ersattes med distriktsläkarbefattningar.
SLL, FU:s kansli, Arkivsektionen, John Gustavsson 1981-12-29 /tn
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_68
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/q3fhwjEPoqEXcF91kIryu5
SpråkSvenska
ExtraIDLA_68