SDHK-nr: 9830

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering

1370 december 15

Utfärdandeort

Eskilstuna.

Innehåll

Torsten Gjurdsson kungör att Nils Larsson i Mörby (i Husby, senare Husby-Rekarne, socken) i skiftet efter sin far och mor och sina syskon fått 14 öresland jord i Mörby tillika med andra därunder liggande småjordar, nämligen i Lundby i Husaby Byrings (senare Husby-Rekarne) socken 1 markland jord och i Västergötland Ingabo i Ottravads socken, ”digragardhen” i Kymbo (by och socken) med 2 landbor, Hällestorp i samma socken och Tokatorp (nu Grunnevad) i Valstads socken. Torsten Gjurdsson gör vidare Nils Larsson, sin hustrus morbror, kvitt och saklös för allt denne uppburit av de gods som tillföll Torstens hustru och hennes syskon i nämnda skifte.

Utfärdaren beseglar.

Språk

svenska

Källor

Original: or. perg., Sjöholmsarkivet, RA 0107.13

Brevtext

Allom mannum sum thætta breeff høra æller ‧ se wil ‧ jac Thorsten Giurdhason wæra witerlict oc kunnukt at Niclis Laffrinzson ‧ ii Mẏrubẏ feek ii rætto skipte æpter siin fadhur oc modhur oc siin siizschene fiurtan øris land jord ii Mẏrubẏ medh andrum ‧ smaiordhum sum ther vndir liggiæ / ii Lundbẏ eet marklandh jordh ii ^1‑Om namnet Husaby Byring för Husby-Rekarne, se J. Sahlgren i Namn och bygd 1925, s. 185 f. Hosubẏ sookn a Bẏringh^‑1 / ii Wæstragøtlande Ingabodhe ii Vtrawadh sookn oc Digragardhen²Sannolikt Storegården som är belagd som frälsegård 1540 (Lundahl, ovan a.a., s. 152). ii Tiumo³Tiuma var Kymbo sockens namn under medeltiden (se Lundahl, ovan a.a., s. 150 f.). oc twa landbo⁴Om den dubbla betydelsen landbo och landbobol se Söderwall med suppl.: landboe 2 och S. Rahmqvist, Sätesgård och gods (1996), s. 31 ff. ther vnder / oc Hærlugsthorp ii samu^a sa mu utan avstavningstecken vid radskifte ms. sookn / oc Tokathorp ii Hwalstadha sookn / medh husum / akrum ‧ ænghium / schoghum^b scho gum utan avstavningstecken vid radskifte ms. / hiorwal / fiskewatn / quærnom oc quærnaforsum / oc medh allum tillaghum nær oc fiærra innan gaardz oc vtan / ii watu oc thẏrro / ingu vndantakno sum til thæssa fornæmpda goozd ligger ee hwat^c Tillagt över raden och här insignerat ms. thæt hælzst kallas / Framledhis later jac fornæmpda Niclis minna kiæru husfru modhur brodhur quittan oc sakløsan vm alt thæt han haffuer vpborit aff the goozze sum ii minna husfru loot kom oc hænna siizschena ii thet skipte til thænna dagh / Til witnisbẏrdh oc thæs mere wisso tha sæter^d sæ ter utan avstavningstecken vid radskifte ms. jac mit insigle for thætta breeff / Thætta war scriwat ii Eskilstunum ‧ / aar æpter waars Herra bẏrdh / thusanda thrẏ hundratha a siutiunda areno / a thridia sẏnnodaghen^e sẏnno daghen utan avstavningstecken vid radskifte ms. ii Aduentinu.

Extratext

På baksidan med medeltida hand: Tiwma

Med hand från 1500- eller 1600-talet: Breff på Mørby och flere gotz ther vnnir

Sigill

Sigill: av brunt vax, skadat (oxpanna med horn i sköld, se SMV I, s. 307 samt annat ex. vid brev 1383 29/6, orig. på perg., Sv. Riksarkivet, avbildat i Hildebrand, ovan a.a., s. 19, fig. 6): [S’] Torsth[...]

Tryckt

se pdf av tryck

Litteratur och kommentar

Om handstilen se L. Sjödin i Archivistica et mediaevistica (1956), s. 393 f.

Om lågfrälsemannen Torsten Gjurdsson (Oxenstierna), hans hustru Bengta Eriksdotter och hennes morbror väpnaren Nils Larsson, se H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 731 ff; se även B. Hildebrand i PHT 1934, s. 19 f. och s. 30 med not 90.

Om gårdarna i Västergötland, se I. Lundahl, Ortnamnen i Skaraborgs län XIII (1955), s. 150 ff., 175 och 221.

Senast ändrad

2015-06-09

^a sa mu utan avstavningstecken vid radskifte ms.
^b scho gum utan avstavningstecken vid radskifte ms.
^c Tillagt över raden och här insignerat ms.
^d sæ ter utan avstavningstecken vid radskifte ms.
^e sẏnno daghen utan avstavningstecken vid radskifte ms.

^1‑1Om namnet Husaby Byring för Husby-Rekarne, se J. Sahlgren i Namn och bygd 1925, s. 185 f.
²Sannolikt Storegården som är belagd som frälsegård 1540 (Lundahl, ovan a.a., s. 152).
³Tiuma var Kymbo sockens namn under medeltiden (se Lundahl, ovan a.a., s. 150 f.).
⁴Om den dubbla betydelsen landbo och landbobol se Söderwall med suppl.: landboe 2 och S. Rahmqvist, Sätesgård och gods (1996), s. 31 ff.