SDHK-nr: 11616

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering

1380 januari 10

Utfärdandeort

(Söder-)Tälje

Innehåll

Kung Albrekts och Sveriges rikes råd som församlats i (Söder-)Tälje kungör för lagmän, fogdar, häradshövdingar, länsmän och andra som berörs av detta ärende att klagomål framförts angående vissa bestämmelser för riket som tillämpats på olika sätt och inte alltid enligt lagen, särskilt på tingen. Rådet gör därför vissa förtydliganden i fråga om stadgar som fram till denna dag varit till skada både för kyrkan och ridderskapet med deras privilegier och urminnes hävd samt för fattiga och enkla människor. Den första artikeln rör de mål där fogden eller länsmannen väcker talan mot frälselandbor som har mer skattejord än frälse. Då utser häradshövdingen eller annan domare tolv skattebönder och dessa ska vittna om vilka som ska beskattas och vilka som är under frälse så att fogden kan beskatta dem så som han vill trots kyrkans och ridderskapets frälse. Häremot invänder utfärdarna och menar att halva nämnden istället ska bestå av skattebönder och halva av frälsebönder, vilka båda sidor kan enas om. På så vis kan kyrkans och ridderskapets rätta frälse och urminnes hävd bevaras. Ty det har av ålder varit så att om en landbo har mer frälsejord än egen jord då ska han vara fri från all skatt som läggs på bönder. Den andra artikeln rör dem som inte inställt sig på tinget trots att de blivit kallade av kungen, fogden, häradshövdingen eller länsmannen. De har blivit skyldiga att betala 3 mark mer i skatt efter häradshövdingens eller, i vissa fall, lagmannens dom. Utfärdarna invänder mot detta och menar att det inte är i enlighet med lag eller rätt, förutom i följande fall: då någon har inkallats i eget namn för att svara i en specifik rättssak, då några på ett föregående ting har utsetts till att ingå i synenämnd eller till att vittna, då någon nedlagt eller hindrat en budkavle som kallar till kungens eller lagmannens ting. Den tredje artikeln rör fogdar, länsmän eller deras ombud som stjäl från fattiga bönder eller frälselandbor. Det kan vara korn, fläsk, smör, humle, vadmal, lärft eller andra varor som dessa ska föra till järnberg, kopparberg eller stålberg. Det kan även röra sig om de värdeföremål (värdörar) som de på sin återresa har bytt till sig mot järn eller stål. Detta anser utfärdarna strida mot lag, rätt och gammal sedvänja. Detsamma gäller de landbor eller bönder som i skogsbygd eller på slättlandet får byta eller sälja varor sinsemellan, men inte sådant som är rätta köpmansvaror, till exempel sill, salt och kläde, eller annat som förbjuds i stadsrätten eller i kungabrev. Den fjärde artikeln gäller klagomål som framförts av präster, bönder och frälselandbor om brott mot Guds rätt, mot kyrkans och ridderskapets frälse samt mot urminnes hävd, skriven rätt och landslagen. Det gäller våldgästningar under hot. Eftersom de personer som gör sig skyldiga till sådan våldgästning har glömt lagens påbud om detta, uppmanar utfärdarna dem till bot och bättring och ber samtidigt dem som äger hus och land att låta fattiga människor, både präster och lekmän, även fortsättningsvis få njuta husfriden. Dessa fyra artiklar har utfärdarna förtydligat och tolkat på ett sådant sätt att de ska äga giltighet intill dess att kungen och riksrådet slutgiltigt avgör de delar som angår rikets krona, prästerskapet och ridderskapet.

Drotsen Bo Jonsson beseglar med samtycke av biskopar och riddare.

Språk

svenska

Källor

Medeltida avskrifter: Avskrift (ofullständig, se litt. o. komm.) i Registrum eccl. Lincopensis membr., hs A 9, fol. 7r–v, Sv. Riksarkivet (bildid SVAR)
Eftermedeltida avskrifter: Örnhielms diplomatarium, III, pag. 473 (se litt. o. komm.); (omkring 1700) Ericsbergsarkivet, RA 0107.08; Sjöholmsarkivet I. Manuskript- och avskriftssamlingen, vol. 36, RA.

Brevtext

Wj^a certorum articulorum jn legibus patere ‧ qui sunt bene nota dignj i höger marginal. weldogx førsta ‧ wars herra kunungs Albrictz oc rikesins radgifuara j Swerike ‧ the ther nw j Telghia saman kalladhe waro gørum thet witirlikt oc kunnogth laghmannom ‧ foghatom ‧ heredzhøfdhingom^b heredzhøfd hingom utan avstavningstecken vid radskifte. oc lænsmannom oc allom androm them ther thenne eptirscrip|no^c eptirscrip no utan avstavningstecken vid rad- och sidskifte. ærende arørande ærw ‧ at for oss nw saman kalladhum ‧ waro kærdh oc rørdh ‧ nakur stẏkke oc articuli hwiliken widharla j rikeno ‧ oc særdelis aa thingom ‧ oc j^d Härefter utprickat lun (jfr följande lundom). domum mangom lundom oiæmplika ‧ oc somastadhum ey medh laghum ellir skælum j swa mato drifuas ellir dømas som til rætta bordhe. Thẏ wiliom wi medh Gudz nadhum oc radhe^e Bokstaven r rättad från utprickat n. ‧ nakra the articulos wtuisa ‧ oc liuslika wtthydha ‧ ther til thenna daghen hafuir scadhi aff hænt ‧ badhe kirkionne oc riddirscapeno j sinom priuilegiis oc wminnes hefdh ‧ swa oc fatøkom oc enfalda almoghanom j sinom gangnom oc gudhlikum ræth ‧ oc laghum. Første^f Primus articulus de terrulis liberis et tributariis i vänster marginal. articulus ær at hwar som foghaten ellir lænsmannen kærer vp a frelsis lanboa at the hafua mere scatta iordh wndir sik æn the magho frælse aff sitia ther nempner heretzhøfdhungen ellir annar domare tolff scattabøndir til ‧ oc hwem the wilia tha wndir skat hellir wndir frælse ‧ witna ellir sighia tha will foghaten at hwem the falla^g fal la utan avstavningstecken vid radskifte. ‧ han scal skattas oc thungas opliktileka amote kirkionna oc riddirskapsins frælse swa som foghaten tha will ‧ Ther^h Nota hic decisionem i vänster marginal. amoot thykkir oss at the tolff mennene sculu ey eensampne scattabøndir wara ‧ for wildenna sculd ‧ wtan halff nempden scal aff bondom wara oc halff aff frelsis hionum them ther badhom a sæmbir a kærandanum oc swarandanumⁱ Nota bene i vänster marginal. ‧ tho æ behaldnom oc ohindradhum kirkionna oc riddirscapsens rætto frælse oc ominnes hefdh ‧ hwiliken som swa hafuir warit aff aldir at hafuir landboen minna aff sino oc mera aff frælses iordh tha scal han fræls wara aff allom bonda scat ‧ Annar^j Secundus articulus wm them som eẏ koma till ing tha thet lænsman ællir foghate alæggir / the bøta eẏ iij markir i vänster marginal. articulus ær at the ther ey koma til thing tha kunungen ‧ foghaten oc hærætzhøfdhungen ellir lænsman thing kalla tha wardha the scattadhe^k Bokstavsföljden dhe tillagda i marginalen. wp a thre markir eptir herezhøfthunganna ‧ ellir wanlika eptir somlika^l som lika utan avstavningstecken vid radskifte. laghmanna dome ‧ thetta finnom wi ey laghlika dømpt wara oc eigh^m Nota bene decisionem i vänster marginal. lagh ellir ræth wara ‧ wtan the seen widir nampn til thingx stempde sakwm ellir kærom at swara ‧ ellir oc at the nempde wardhen a førro thinge til syn ellir til witne eptir thy lagh til sighia ellir oc nakar en fællir nidhir ellir hindra budhkafla ‧ swa thet ey faa kunungir ellir laghman thing tha han thet a biudhir. Thridhiⁿ Tercius articulus de commutacione burelli uel tele uel alterius rei in ferrum uel calibem uel cuprum ‧ vt nullus (troligen så efter rättelse) hoc facere denegetur i vänster marginal. articulus ær at foghata lensmen oc therra budh røfua aff fatøkom bondom oc frelsis landboum therra korn ‧ flesk ‧ smør, humbla, wammal ‧ oc lærift oc annor therra ætanda waror ther the til iernsbergh ‧ koparberx^o Det första r tillagt över raden. ellir staalbergh føra ‧ ellir oc j therra atirferdh therra iern ellir staal som the hafua sina werdhøra wt j byt ‧ thet thykkir oss mote laghum oc ræt ‧ oc mote godhe gamblo sidhwænio wara. Samuledh^p Rusticis commutare licet ‧ exceptis køpmanna waaro i vänster marginal. wm landboa ellir bøndir sina mellan hwat the heldir ærw a skoghbygd ‧ | ^1‑Utges här (med bibehållen interpunktion) efter Hadorph, a.a.; jfr kommentar.eller i slætta landena / tha maghe the och tolliker sijn emillom skipta och bytha / eller hwar androm sælie thær the ey æru rætta køpmanna warur / swa som sild / salt eller klæde / och annat thet ther wider nampn i stadzrættenom eller konungabrefwom førbudit ær. 4. Framledes hafwom wij stora och høga kæro forstanded bade af clærkum / bondum och frælsis hionum / at mothe Gudz rætt kyrkionne och ridderskapsins frælse och gambla uhrminnes hæfd / och a mothe skrifnom rætt och landzins lagh / gøras stora woldgæstningar / sombliga medh trugh / och sombliga medh oskiæliga bøøn / ther sa wæl ma trugh hetha. Och mædan the ther slijka waldgestning giøra hafva glømpt the stora plicht ther i lagbokena står om tolka wåldgiæstning; ta bidiom wi och radom och manom hwar och en man / thær ^q‑ Hopskrivet the hær vid radskifte.the hær^‑q till dags giort hafwer / hædan fran ther boot a radha / och ther ater afwæntde. Och bidiom oc radom them ther husin och landin innehafwa / at the fattiga almogin bade klerka och lekmæn wider hwsfridh och wider nadin hallin. Thessa fornempde articulos hafwom wij uthwijsad och wijsliga vttydt / ther til war kære herra konungen medh sinom rikes radhe gør en ganskan ænda medh førtenkto mode om all stycken / som rikesins crono / clærka och ridderskap warda. Thetta bref war skriwid i Telghia och insiglad medh Bo Jonssons drotzena jnsigle / medh biskopa och ridderskaps samtykkio. Anno Domini Millesimo trecentesimo octogesimo, decima die mensis Januarii.^‑1

Tryckt

se pdf av tryck

Litteratur och kommentar

Om brevet se H. Schück, Rikets brev och register (1976), s. 193 och 197, och G. Bjarne Larsson, Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige (1994), s. 60–61. Om rådsmöten under kunk Albrekts tid se H. Schück, Rikets råd och män (2005), s. 88.

Kung Albrekt vistades i början av 1380 i Mecklenburg med anledning av faderns begravning. Se DS nr 10115 (SDHK nr 44676) med kommentar och kung Albrekts itinerarium (V. A. Nordman, Albrecht, Herzog von Mecklenburg, König von Schweden, 1938, s. 307).

Slutet av brevtexten (se not 1–1) saknas i A 9, och texten har här supplerats efter trycket i Hadorph a.a.

Början av avskriften i Örnhielm efter hs A 9; slutpartiet, not 1–1, anges vara ”ex Archivii Regii grøna pappers copiebok, pag. 11”, vilken förstördes i slottsbranden; se B. Fritz, De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets början, MRA, 1980, s. 89, not 6)

Senast ändrad

2018-01-25

^a certorum articulorum jn legibus patere ‧ qui sunt bene nota dignj i höger marginal.
^b heredzhøfd hingom utan avstavningstecken vid radskifte.
^c eptirscrip no utan avstavningstecken vid rad- och sidskifte.
^d Härefter utprickat lun (jfr följande lundom).
^e Bokstaven r rättad från utprickat n.
^f Primus articulus de terrulis liberis et tributariis i vänster marginal.
^g fal la utan avstavningstecken vid radskifte.
^h Nota hic decisionem i vänster marginal.
ⁱ Nota bene i vänster marginal.
^j Secundus articulus wm them som eẏ koma till ing tha thet lænsman ællir foghate alæggir / the bøta eẏ iij markir i vänster marginal.
^k Bokstavsföljden dhe tillagda i marginalen.
^l som lika utan avstavningstecken vid radskifte.
^m Nota bene decisionem i vänster marginal.
ⁿ Tercius articulus de commutacione burelli uel tele uel alterius rei in ferrum uel calibem uel cuprum ‧ vt nullus (troligen så efter rättelse) hoc facere denegetur i vänster marginal.
^o Det första r tillagt över raden.
^p Rusticis commutare licet ‧ exceptis køpmanna waaro i vänster marginal.
^q‑q Hopskrivet the hær vid radskifte.

^1‑1Utges här (med bibehållen interpunktion) efter Hadorph, a.a.; jfr kommentar.