bild
Arkiv

Märsta polisdistrikt


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2288
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/6zFVAeJZIATQvpsRW3s394
ExtraID2288
Omfång
88,2 Hyllmeter 
VillkorJa
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)Märsta polisdistrikt bildades 1965 efter förstatligandet av polisväsendet. Området omfattade Sigtuna och Upplands-Väsby kommuner. Centralorten var Sigtuna kommun med centralvaktsområdets polisstation förlagd i Märsta. Märsta polisdistrikt var organiserat på följande sätt: Distriktet var uppdelat i centralvaktsområde (cvo) och lokalvaktsområden (lvo). Lokalvaktsområdena kallades även arbetsgrupper och huvudstyrkan var placerad på polisstationen i Märsta. När Märsta polisdistrikt bildades bestod det av flera mindre lokalvaktsområden med ansvarsområde över delar av distriktet. Lokalvaktsområden var Knivsta, Sigtuna, Upplands-Väsby och arbetsgruppen Arlanda (även kallad passkontroll). Organisatoriskt hörde de under ordningsavdelningen utom passkontrollen Arlanda som var en självständig arbetsgrupp direkt underställd polismästaren.

Lokalvaktsområdena Knivsta och Sigtuna drogs in till centralvaktsområdet fr om 1970 och Knivsta ingick i Uppsala län fr om 1971-01-01. Arlandas arbetsgrupp överflyttades till Stockholms polisdistrikt 1976-11-01. Det har också funnits kvarterspoliser och områdespoliser i Sigtuna, Valsta och Upplands-Väsby.

Verksamheten var uppdelad i kansli, ordningsavdelning och kriminalavdelning. Kansliet sköttes till större delen av administrativ personal och handlade polismyndighetsärenden och administrativa ärenden. Delgivning utfördes av delgivningsmän. Ordningsavdelningen sysslade främst med övervakningsverksamhet och upprätthållande av allmän ordning. Avdelningen skötte utryckningsverksamheten. Distriktet saknade särskild trafikgrupp varför trafikövervakningen ingick i ordningsavdelningens uppgifter.

Kriminalavdelningen ansvarade för utredningsverksamheten inom hela polisdistriktet och var uppdelad på flera rotlar. Spaningsroteln (R 1), Allmänna utredningsroteln (R 2), Våldsroteln (R 6), Stöld och bedrägeriroteln (R 7), Brottsroteln (R 8), Så småningom återuppstod en gemensam brottsrotel bestående av de sammanslagna rotlarna 6 och 7. 1986 slogs vålds- och brottsroteln ihop till en brottsrotel (R 8).

En ny organisation trädde i kraft 1992-02-04 som bl a innebar att organisationen delades i utryckningssektion, jour/spansektion och utredningssektion.

1993-09-06 var det dags för ytterligare en omorganisation som innebar att myndigheten förutom kansliet, bestod av en operativ avdelning respektive utredningsavdelning. Inom den operativa avdelningen bedrevs allmän polisverksamhet med områdesansvar. Utredningsavdelningen bestod av spaningsgrupp, ungdomsutredare och tekniker.

1994-06-30 upphörde Märsta polisdistrikt som självständig myndighet och uppgick i den nybildade Polismyndigheten i Stockholms län.

Bestämmelser

Förutom de bestämmelser som generellt gäller statliga myndigheter, tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, förvaltningslagen m fl för polisens ytterligare författningar. Främst regleras polisverksamheten av polisinstruktionen som ersattes 1984 av polislagen och polisförordningen. Dessutom finns det i olika specialförfattningar bestämmelser som reglerar polisverksamheten, t ex utlänningslagen, vapenlagen m fl författningar. Utredningsverksamheten regleras genom bestämmelser om förundersökning i rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen.

Om arkivet

Sökingångar till arkivet
arkivförteckningen
diarierna
namnregister/målsäganderegister till diarierna
Vissa kategorier av ärenden registrerades ibland som ”egna ärenden” och ej under berörd persons namn.Förekom i A- respektive K-diariet 1991-1994 och i B-diariet 1992-1993. Se även anmärkning i serie C 1BA.

Viktiga serier är diarierna. Inom distriktet förekom allmänt diarium med diarielistor, kriminaldiarium och bötesdiarium. Ur allmänna diariet har i en del fall brutits ut vissa ärenden som fått egna diarielistor. Närmare beskrivning av de olika diarierna finns i förteckningen. Andra stora serier är handlingar till diarierna.

Sekretess

En stor del av polismyndighetens material är sekretessbelagt enligt sekretesslagen och ska sekretessbedömas innan det lämnas ut. Speciellt viktiga är SekrL Kap 5 om sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott, Kap 7 §7 om polisregistersekretess samt Kap 9 §17 om sekretess med hänsyn till den enskildes skydd.

Arkivansvar

För arkivvården svarade en av polischefen utsedd arkivvårdare. För arkivbildningen svarade respektive avdelningschef.

Arkivet har förtecknats vid två tidigare tillfällen, 1974 och 1985. Vid förtecknandet 2001 har vissa serier fått ändrat signum och/eller komprimerats. 1985 redovisades Upplands-Väsbys lokalvaktsområdes arkivhandlingar sporadiskt i en egen förteckning. Vid förtecknandet 2001 förtecknades alla handlingar, med centralvaktsområdet och lokalvaktsområdet i samma förteckning.

Text omarbetad av Karin Lokrantz
Stockholms Stadsarkiv
2006-11-13

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2006-11-01 00:00:00
Senast ändrad2006-11-15 00:00:00