SDHK-nr: 10814

Ärkebiskop Nils (Jönsson) i Lund, Sveriges primas och påvestolens legat, utfärdar ett öppet brev, vari erinras om de bestämmelser som vid provinsialkonciliet i Helsingborg den 9 maj 1345 utfärdades av ärkebiskop Peter i Lund. Dessa är till stor nytta för kyrkorna i (Lunds kyrko)provins, utgör ett rättesnöre i handlande samt ger skydd då kyrkor och präster angrips. Eftersom utfärdaren förstått att dessa regler inte alltid efterlevs, men önskar att så skall ske, stadfäster han alla statuterna efter samråd med sitt domkapitel och befaller att de obrottsligt skall iakttas av undersåtarna i stiftet. Det har kommit till ärkebiskopens kännedom att somliga orättfärdigt angriper kaniker, även dem med dignitet,¹D.v.s.’ prelatur, hög (präst)tjänst vid ett domkapitel’; se GMLS: dignitas 2 och KL III: Domkapitel, sp. 186. lägger beslag på kyrkliga egendomar och inkomster med mera, samt pålägger prästerna och deras landbor och tjänare skatter och pålagor. Då de angripna inte kan komma till ärkebiskopen för att framlägga full bevisning, dels på grund av de långa och farliga resorna, dels på grund av fruktan för angrepp som ständigt kan inträffa, förordnar och stadfäster ärkebiskopen att i det fall någon av hans undersåtar, präst eller diakon, blivit utsatt för övergrepp och denne inte på annat sätt kan bevisa övergreppen, skall han iförd stola komma till ärkebiskopens domkapitel och berätta om den oförrätt och det övergrepp som han utsatts för, och med högra handen lagd på sitt bröst skall han svära att det han berättat är sant och därvid tydligt förklara vilka och hur stora skador och oförrätter han lidit. Om han är subdiakon eller klerk med de lägre vigningarna skall han, iförd sin ämbetsdräkt, göra detsamma vid Guds heliga evangelium. Därefter skall den angripne anhålla hos domkapitlet, kanikerna, kyrkoherdarna, innehavarna av beneficier och deras ställföreträdare, präster och klerker att de obrottsligt och troget skall iaktta statuterna, med hot om irregularitet²D.v.s. ’kanoniskt hinder för vigning el. utövande av kyrkligt ämbete’; se GMLS: irregularitas och KL VIII: Klerus, sp. 475 f. och andra bestraffningar som framgår av statuterna. De angripna skall inte säga något förutom sanningen; om de avslöjas med att begå mened skall de skiljas från beneficium och ämbete.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Lunds domkapitel.