Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 7 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Fryksdalens flottningsförenings arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50318
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/wSoe8zAXIQRORJyefzu1yQ
Omfång
27,5 Hyllmeter 
2 Hyllmeter  (F2:41-62 med lev.nr:12/16. Dnr: 252-2016/954)
Datering
1830 – 1992  (Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Frykfors (1887) (Volym F 2: 4-6, 13-14, 18, 31, F 3: 2 och F 5: 4: Handlingar rörande buntlyftning, dammar och kraftverk i Frykfors.)
Alternativa namn: Frykfors AB
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftrörelse)
 
Edsvalla bruk (1644 – 1967) (Volym F 2: 4-7, 18 och F 5: 4: Handlingar angående buntlyftning i Edsvalla 1934, utredningar om kraftverket 1943-1949, tidsstudier av buntlyftning 1953, byggnadshandlingar från kraftverksbygget 1942-1943 m.m.)
Alternativa namn: AB Edsvalla Bruk  (1903 – )
Alternativa namn: Edsvalla Bolag  (1856 – 1868)
Alternativa namn: Edsvalla Bruks AB  (1868 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, kvarn, sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, träsliperi)
 
Fryksdalens flottningsförening (1914)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Transport- och lagringsföretag

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 13/97
Inledning (äldre form)Flottning av virke i större mängder aktualiserades då sågverk av större omfattning anlades under 1800-talets andra hälft. Den första flottningen i Fryksdalen på Frykensjöarna med tillflöden, samt avloppet Norsälven torde ha avsett transport av råvara till sågverken i Edsvalla. Edsvalla blev den naturliga platsen för de första större sågverken i Frykensjöarnas vattenområde.

Till en början skedde flottningen endast på Frykensjöarna och i Norsälven, men i takt med att antalet sågverk blev fler, måste virket hämtas från mera avlägsna skogar. Då började flottningen på de större biflödena Ljusnan, Rottnaälven och sjön Rottnen samt Röjdälven. Älvarna rensades och rännor anlades vid sidan av vattenfallen. Under senare hälften av 1800-talet blev sågningen livligare sedan flertalet av Fryksdalens järnbruk nedlagts. Därigenom försvann viktiga konkurrenter om virket.

Varje virkesägare fick själv flotta sitt virke. För transport över Frykensjöarna sammanfogades virket i flottar, som i sin tur fogades samman i längder. Sex á sju dylika längder bands ihop till en bogsering. Segel sattes på de större flottarna, och med vindens hjälp fraktades virket över sjöarna. Vid trängre passager måste bogseringen delas och stakning tillämpas. En sådan transport över Frykensjöarna tog ofta tre veckor att genomföra.

Mängden flottgods ökade betydligt då ångsågar började tas i bruk. Sågverket vid Fryksta tillkom 1872 och påföljande år Hannässågen och Hånsjö ångsåg vid Rottnen. De olika ägarnas virke måste skiljas. År 1874 startades ett skiljeställe vid Oleby. 1884-88 ökades virkesmängden ytterligare då träsliperier anlades vid Edsvalla, Frykfors, Rottneros och Torsby.

Högre krav ställdes på flottlederna. Snabbare och tryggare flottning var ett önskemål. Nya virkesköpare uppträdde, vilka inte var bosatta i området och därför inte kunde bevaka sina intressen. I detta sammanhang bildades flottningsföreningar. En flottningsförening var ett kooperativ bestående av virkesägarna i ett visst vattensystem. Föreningens uppgift var att organisera flottningen och underhålla flottleden. 1880 kom en flottningsstadga om allmän flottled. Därigenom blev det lagbundet att flotta i föreningsform. Konungens Befallningshavande (senare Länsstyrelsen) fick som uppgift att övervaka flottningen.

1894 hölls syner för inrättande av flottleder i Rottnaälven och Badaälven. Efter nödvändiga rensningar av älvarna och bygge av rännor avsynades de och godkändes. Badaälven godkändes 1897, Rottnaälven 1901 och Norsälven 1904. En del bruksägare gjorde motstånd mot inrättandet av allmän flottled.

Flottningsföreningar bildades vid de godkända älvarna. Antalet föreningar blev i Fryksdalen fem, nämligen Rottnaälvens flottningsförening, Övre Fryksdalens Allmänna flottledsförening, Badaälvens, Björkaälvens och Norsälvens flottningsföreningar. Föreningarna hade två stämmor om året. De virkesägare som hade intressen på flera håll hade många stämmor att bevaka. Det framstod allt fördelaktigare att slå samman föreningarna. 1913 uppgick Badaälvens flottningsförening i Övre Fryksdalens. 1914 sammanslogs Övre Fryksdalens, Rottnaälvens och Björkaälvens flottningsföreningar till Fryksdalens flottningsförening. I denna förening uppgick 1918 Norsälvens flottningsförening.

Sedan Fryksdalen fått en enda flottningsförening gick utvecklingen raskt framåt. Flera mindre älvar rensades upp och byggen för flottningen utfördes. Flottningskostnaderna sänktes radikalt. Tack vare älvarnas utbyggande gick flottningen snabbare.

Flottningen på sjön Fryken ändrade karaktär när den första bogseraren kom i trafik 1874. Timmerseglingarna upphörde därmed i stort sett. Vid bogseringen lades timret i fyrkantiga flottar som hopfogades i en lång rad efter varandra, så att de kunde dras även genom sunden. Efter första världskriget övergav man de förutnämnda flottarna. Virket lades i stället i s k mosor, som lades med en speciell teknik. Mosorna blev starka men svårhanterliga. De måste styras i sunden av medföljande flottare.

Avverkningarna ökade under kriget och allt större krav ställdes på flottlederna. Tidigare stannade hälften av virkesmängden vid industrierna i Fryksdalen. I slutet av 1920-talet passerade 60-70% genom Norsälven ut för vidare transport till de nya pappersmassefabrikerna vid Vänern.

För att transportera av virket över sjöarna inom flottningsområdet placerades en motorbåt i Rottnen och motorfärjor på de mindre sjöarna. Dessa båtar ägdes av flottningsföreningen. För flottningen fanns 1924 fyra skiljeställen anordnade: Malviken, Torsby, Arneby och Älvenäs. Vid 1920-talets mitt försiggick flottning på samtliga flottleder. Detta förhållande bestod i många år.

Flottningsföreningen träffade 1931 ett avtal med AB Rottneros Bruk om separatflottning av bolagets sulfitved efter den ordinarie flottningen. 1933 började man att separatflotta allt virke på Norsälven. Därvid sparades skiljestället vid Älvenäs in.

Den störste virkesägaren inom Fryksdalens flottningsförening var 1935 Billeruds AB, som flottade sågtimmer samt sulfat- och sulfitved. Virke flottades även åt Uddeholms AB, Wargöns AB, Sulfit AB Göta, AB Rottneros Bruk, Edsvalla Bruk m fl. I början av 1940-talet måste virket i Norsälven på grund av den nybyggda kraftverksdammen vid Edsvalla lyftas buntvis i en buntlyftningsanordning vid dammen.

Vid bogseringen av virket över Fryken övergick man efter andra världskriget till att bunta virket. Buntningen skedde vid ett nytt sorteringsverk vid Oleby. En bunt innehöll 200 stockar sulfitved eller 180 stockar sulfatved. Ett bogsersläp kunde bestå av 180 buntar. Bogseringen av virket från Oleby till Norsälven tog ca 20 timmar. Varje båt kunde göra fyra turer per vecka. Föreningen övertog helt bogseringen av timret i mitten av 1940-talet. Tidigare hade fyra olika bolag delat på bogseringen över Fryken. Flottningsföreningen köpte därför bolagens bogserbåtar.

År 1951 tog föreningen över ledningen av flottningen även på den norska delen av Röjdälven. Det blev allt vanligare att med bil transportera virket buntat till Fryken och Rottnen i stället för flottning på småälvarna. Flottningen på älvarna var fortfarande betydande. I början av 1960-talet ökade biltransporterna av buntat virke till Rottnen och Fryken avsevärt och det lösflottade virket minskade för att helt upphöra 1966. Köpare och säljare av virke kom överens om att upphöra med flottningen på de till Fryken flytande älvarna. 1967 avvecklades föreningens administration och samordnades därefter med Klarälvens flottningsförening.

Under 1970- och 80-talen förekom huvudsakligen biltransporter av virket till Fryken vidare bogsering till Norsälven. Föreningens intressenter 1980 var Billerud Uddeholms AB och Notnäs AB, Norsälvens Sågverks AB, Vänerskog AB och AB Lerans ångsåg. 1987 var sista året som flottning pågick. Den övriga verksamheten bestod av underhållsarbete, upprensning i flottlederna och bärgning av bottensjunket virke. Biflottlederna avlystes 1991. Intressenter de sista åren var Stora Skog Virke Väst, Norsälvens Sågverk AB och Notnäs AB.

För komplett arkivbeskrivning se den manuellt skrivna förteckningen.

ARKIVET

Fryksdalens flottningsförenings arkiv förtecknades första gången 1977. Därefter har fyra kompletteringsleveranser ägt rum. Våren 1997 omförtecknades arkivet och kompletterades med nytillkommet material. I samband med detta vidtogs en del justeringar.

Föreningens startår var 1914. Äldre material hörande till föreningens föregångare avskildes. I regel hade dessa föreningar redan tidigare betraktats som egna arkivbildare. Det var därför enkelt att komplettera dem med nytillkommet material.

Om arkivets inre struktur kan sägas att föreningen ofta samlat handlingarna i ett dossiérsystem, sorterat på ämne eller objekt. Denna ordning har i stort sett hållits intakt. Detta innebär att dossiérerna också innehåller en del kartor, ritningar och fotografier. Struktureringen av serier har varit komplicerad, då det varit svårt att dra gränser mellan flottningsmoment, anläggningar och vattenregleringsföretag. Handlingar med anknytning till anläggningar och byggprojekt har så långt möjligt arkivlagts i serie F 2. Produktionsanknutna handlingar återfinns i serie F 3. Räkenskapsmaterialet hade arkiverats i en serie benämnd årsräkenskaper. Denna princip har bibehållits då det är praktiskt, inte minst ur forskarens synvinkel, att hålla räkenskaperna för ett år samlade.

Serie B 2 innehåller kopior av det material som gått ut till ledamöter och intressenter. Här återfinns protokoll, utredningar, bilagor och annat, som i många fall får tjäna som ersättningsmaterial för förlorade originalhandlingar. Man bör som forskare också tänka på att material med anknytning till flottningsväsendet också kan återfinnas hos andra arkivbildare. I skogsbolagens arkiv bör framhållas Uddeholm, centrala skogskontoret serie F 2, samt Billerud, huvudkontorets dossiérer som intressanta ur flottningshistorisk synvinkel. Bolagens skogschefer hade täta kontakter med flottningsföreningarna, och har inte alltid lyckats hålla isär sina roller. Ett exempel finns i fallet H Dyster-Aas, skogschef vid Billerud under många år. Han var dessutom styrelseordförande i Fryksdalens flottningsförening under en tid, och har i den egenskapen införlivat en del material i Billeruds skogskontors arkiv, som kanske i stället borde ha arkiverats hos flottningsföreningen. Fotografier från flottningsverksamheten kan återfinnas i Uddeholms fotoarkiv, volymerna 67 och 95, samt i Klarälvens flottningsförening K 1:1. Närmare studier av Klarälvens flottningsförenings arkiv kan säkert också ge en del Fryksdalsmaterial, då ju föreningarnas verksamhet samordnades fr o m 1967.

Litteratur:

Lundén, Bo: Flottning på Klarälven. Karlstad 1986.
Wåhlstedt, J: Utvecklingen av flottningsväsendet i Fryksdalen. Opublicerat manuskript 1945. I Fryksdalens flottningsförening F 5:2.
"Värmlands skogsbruk" Fordom och nu. Värmlandsutställningen 1929. Ärlingsson, Erling-Svensson, Ingvar: Båtar på Fryken. 1979.

Thomas Kvarnbratt 1997

Bilaga 1

Fryksdalens Flottningsförening

Gallringsförslag

Avvägningsböcker 1956-1964 (9 volymer) Bengt Ronges.
Dagrapporter och reseräkningar 1956-1967 (4 volymer).
Förteckningar över sjunkvirke 1962-1966 (1 bunt).
Garantier, kontorsmaskiner m.m. 1958-1962 (1 bunt).
Kladdböcker över virkessortering vid Edsvalla buntverk u.å. (39 volymer).
Kurshandlingar i personalledning 1964 (1 bunt).
Semesterlistor 1960-1961 (1 bunt).
Uppgifter transporterat vägvirke till flottled 1949 (1 bunt).
Utgående fakturor 1962-1967 (5 volymer).
Verifikationer 1926-1935 (16 volymer fuktskadade).
Verifikationer 1961-1992 ( 76 volymer åren 1960, 1965, 1970, 1975, 1980, 1985 och 1990 bevaras).
Ångbåtsfraktsedlar 1944-1945 (4+ 1 bunt).

F2:41-62 är införtecknade 1/11-2016 av Eva-Gullan Näsström.

Kontroll

Senast ändrad2021-11-03 08:31:54