Volym

[Undersökningsprotokoll angående brand]

Stockholms brand- och räddningsnämnds arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0061/F/F 12/3

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/CiIRgLR9kqQExFjxfLvJr0

Datering

2002 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv

Innehåll

Arkivhistorik

Stockholms- brand- och räddningsnämnd

Verksamhet och historik

Den 5 april 1976 beslöt kommunfullmäktige att brandförsvaret skulle brytas ut ur gatunämnden. Tillsammans med civilförsvaret bildades Stockholms brand- och och civilförsvarsnämnd med egen förvaltning i Stockholms brand-försvar. Nämnden blev fr.o.m. 1 januari 1977 ny arkivbildadare . För närmare beskrivning av den tidigare verksam-heten finns bl.a. arkiven för Stockholms brandförsvar 1874-1976 och Civilförsvarsnämnden 1945-1976 förtecknade på Stockholms stadsarkiv.

Kommunfullmäktige beslöt att brand- och civilförsvarsnämnden fr.o.m. 1 januari 1985 även skulle vara hemvärnsnämnd, då den särskilda nämnden för hemvärnet avskaffades. Den 27 april 1987 fick man även uppdraget att vara räddningsnämnd. Genom ny lagstiftning om civilt försvar upphörde begreppet civilförsvar. Fullmäktige beslöt därför att den 22 januari 1996 ändra namnet till Stockholms brand- och räddningsnämnd.

Nämndens uppgift var att ha hand om kommunala angelägenheter avseende räddningstjänst, förebyggande åtgärder mot brnad, civilförsvar och hemvärn.

Stockholms brandförsvar skulle svara för räddningstjänsten inom staden. Med räddningstjänst avses att såväl fred såväl som i krig, vid olyckshändelser eller vid överhängande fara för olyckshändelser, förhindra och begränsa skador på människor och egendom eller i miljön. De ska även vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador tillföljd av bränder. Detta sker genom brandsyn, en verksamhet direkt knuten till brandförsvaret, samt genom sotning som under överinseende av brandförsvaret sköts av skorstensfejarmästare. Stockholms brandförsvar hade nio brandstationer och var ca 600 anställda (varav ca 530 var brandmän, brandförmän och brandmästare).

Enligt samarbetsavtal drev Stockholm räddningstjänsten på Lidingö fr.o.m. 1/1 2001 och i Solna/Sundbyberg fr.o.m. 1/1 2002. Syftet var att göra verksamheten mer effektiv och samtidigt skapa en rationell och slagkraftig räddnings-tjänst i regionen.

Stockholms brand- och räddningsnämnd upphörde den sista december 2008 och den 1 januari 2009 bildades Storstockholms brandförsvar där tio kommuner ingår i ett kommunalförbund (Danderyd, Lidingö, Solna, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker).

Organisation (Se organisationsplan bilaga 1)

Nämnden bestod av nio ledamöter. Dessa valdes tillsammans med lika många ersättare av kommunfullmäktige som också utsåg ordinarie och vice ordförande. Nämnden tillsatte brandchefen som var chef över brandförsvaret med räddningskåren.

Brandchefen som också var räddningschef, utövade ledningen i övernstämmelse med räddningstjänstplan.

Staben arbetade direkt under förvaltningsledningen (under 1999 ca 10 personer).

Produktionsavdelningen var:
Räddningsavdelningen som ansvarade för den operativa räddningstjänsten. Här under löd åtta brandstationer, lednings- och räddningscentralerna samt Ågesta övningsfält (ca 35 personer hade helt eller delvis administrativa uppgifter, övriga i utryckningstjänst).

Brand- och befolkningsskyddsavdelningen svarade för det förebyggande brandskyddet och för skyddet av befolkningen under höjd beredskap (ca 30 personer).

Serviceavdelningar var:
Avdelningen för teknisk service som ansvarade för det tekniska understödet för hela brandförsvaret (ca 20 personer).

Personalavdelningen skötte rekrytering, anställning, lönefrågor, personalutbildning, förhandlingar och rehabillitering m.m. (ca 6 personer).

Ekonomiavdelningen var ansvarigt för redovisning, uppföjljning samt tillämpning av lagar och bestämmelser inom ekonomi och upphandlingsområdet. Avdelningen svarade för sammanställning av förvaltningens ekonomi-planering och budgetering och hade ett övergripande ansvar för den interna kontrollen (ca 8 personer).

Styrande författningar och regler

Räddningstjänstlagen SFS 1986:948 samt revideringar
Räddningstjänstförordningen SFS 1986:1107
Reglemente för Stockholms brand- och räddningsnämnd Kfs 1998:12
Räddningstjänstplan för Stockholms stad Kfs 1997:10
Lagen om civilt försvar SFS 1994:1720 samt revideringar
Förordningen om civilt försvar 1995:128 samt revideringar
Hemvärnsförordning SFS 1997:146
Förvaltningslag 1986:17, 35, 1988:7, 10, 1990:13, 1991:25, 1991:11, 1993:9
Förordningen om brandfarliga och explosiva varor SFS 1998:1145
Avgift om kvällsbrandsyn, anmälan av brandfarlig vara, svetstillstånd vid brandfarlig vara Kfs 1998:28
Sotningstaxa Kfs 1997:9

Arkivet

Arkivet innehåller handlingar från 1977-2008.

Sedan februari 2008 t.o.m. maj 2009 pågick Stockholms brandförsvars arkivprojekt. Projektet hade sitt ursprung i att Stadsarkivet efter en inspektion förelagt brandförsvaret att åtgärda ett antal brister avseende hantering av förvalt-ningens allmänna handlingar. Kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar startade från årsskiftet 2009 och i och med det upphörde Stockholms brandförsvar. Eftersom Kommunalförbundet blir en ny arkivbildare, måste den "gamla" myndighetens (brandförsvarets) arkiv levereras till Stockholms stadsarkiv. Vid leveransen ska arkiv-förteckningen vara uppdaterad och handlingarna ordnade och förtecknade.

Verksamheten som rörde egna bergrum har överförts till Fastighetskontoret under 2008. Handlingarna består av driftsinstruktioner, beskrivningar, ritningar och ritningsregister. En del handlingar som rör internt skydd och säker-hetsskydd har överförts till Statsledningskontoret.

Myndighetens digitala system finns redovisade nedan:

System med databaser på egna servrar:
IKAROS - insatsrapportering, tillsyn och personalplanering (se bilaga... och serie D 5)
4HELIOS - analys och beslutsstöd
LUPP - dgabok och dokumentationsstöd vid större händelser
BSR - brandskyddsredogörelser
RIB - räddningsverkets integrerade beslutsstöd
Intranät (se bilaga... och serie B 2 F)
Televäxel - uppdateringar och uppföljning av telefonväxeln
AMOS-Visma-database för maskiner och inventarier för fastighetsdrift/förvaltning
Bewator - säkerhetssystem för inbrottsskydd, passersystem och dörrstyrning
Siemens desigo insight - fastighetsdrift/förvaltning
Groupwise - e-post

System och applikationer i filsystem på egna servrar:
Agregat - VMA-anläggningar, TYFON - Systemet avser aviseringar om besiktning, besiktningsprotokoll, mätrapporter från telestationer m.m. (se bilaga...)
Brandinventarie - inventariesystem (se bilaga...)
Pefy fordonsregister (se serie D &)
SARA - skyddsrumsregister
G: - datalagringsenhet för gemensamma dokument skapade med kontorssystem (MS-Office, bildhanteringsprogram etc.)
H: - datalagringsenhet för användarnas "egna" dokument skapade med kontorssystem (MS-Office, bildhanteringssystem etc.)

System och applikationer på externa driftställen:
Hemsida - www.brand. stockholm.se
Nätbutiken - interna beställningar av material från depån
Klädbutiken - interna beställningar av beklädnad

Stadsövergripande (SLK svarar för drift och förvaltning):
Ekonomisystem (Agresso, rapportgenerator etc.)
Lön/PA (LISA, LISA självservice, Förhandling, LAS-register etc.)
Diabas - diarieföringssystem (infördes 2001, se serie C 3)

I övrigt kan nämnas att myndigheten genom sin verksamhet hade tillgång till uppgifter i andra digitala system, t.ex. SOS-Alarms alarmeringssystem Cord Com, länsstyrelsens och räddningsverkets luftlägesinformationssystem LULIS, försvarets telenät FTN samt räddningsverkets system för förrådshantering för räddnigstjänst under höjd beredskap. Man hade också tillgång till Stockholms stads Intranät.

I A 3 B Förvaltningsrådets protokoll ingår bl.a. mål- och befattningsbeskrivningar.

I serie B 1 Verksamhetsberättelser ersätts 1998 den tryckta verksamhetsberättelsen av bladet Sifferfakta (se serie A 2 A) och en broschyr En presentation av Stockholms brandförsvar (se serie B 3 A).

Serie D 2 Utryckningsrapporter är en direkt fortsättning på Stockholm brandförsvars (1874-1976) serie D 4 A Eldsvåderapporte, i obruten serie från 1912. Fr.o.m. 2000 finns serien bevarad endast i digital form i som en del av ADB-systemet IKAROS. Larmjournalerna i serie D 3 fungerar som ett register till utryckningsrapporterna.

Serie E 1 Inkomna skrivelser och därtill hörande sakordsregister, serie D 1, upphör 1983. Se vidare diarieförda handlingar i F 1 A.

I serie F 1 A Diarieförda handlingar finns yttranden från Brandförsvaret rörande brandfarlig vara (ärendegrupp 305). Övriga handlingar med samma ärendegrupp finns i serie F 7 A Besiktnings-/tillsynsprotokoll.

Förvaltningen fick 1993 samordningsansvaret för stadens skade- och tillbudsrapporter och den kommunala riskhanteringen. Dokumentation återfinns i serie F 6 handlingar rörande kommunens riskhantering.

Besiktnings-/tillsynsprotokollrn i serie F 7 har separerats för att underlätta återsökning, eftersom det finns likadana fastighetsbeteckningar i Stockholm, Lidingö, Solna och Sundbyberg.

1978-2006 ansvarade Stockholms kommun för att tillgodose behovet av skyddsrum och skyddade utrymmen.
Det praktiska ansvaret för dett hade Stockholms brandförsvar. Skyddsrumsverksamheten bestod av byggande/ inrättande samt bristtäckning, modernisering och underhållsbesiktning av skyddsrum, och att föra ett digitalt skyddsrumsregister. Under samma tisperiod hade Stockholms brandförsvar även ansvaret för modernisering
av bergrum som delvis varit avsedda att användas som skyddsrum. Skyddsrumshandlingar finns i serie F 8 Underhållsbesiktning skyddsrum och i serie F 9 Handlingar rörande bristtäckning.

Byggandet av Räddningscentralen (RC) under Johannes brandstation var ett stort projekt och är väldokumenterat i serie F 11. Räddningscentralen är en gemensam larm- och ledningscentral för Regional Räddningstjänst och SOS-Alarm. Planeringen började 1991 och byggnadsarbetena började i början av 1995. Räddningscentralen blev klar för inflyttning och driftstart 1997.

Enheten Brandskyddsanläggningar tillhörde avdelningen Teknisk service fram till omorganisationen Monolits genomförande 2002-2003. Därefter tillhörde enheten avdelningen Gemensam produktion fram till årsskiftet 2003-2004. Från 2004-01-01 var verksamheten överförd till SOS-Alarm enligt avtal och från 2004-07-01 var verksamheten avecklad och fördelad mellan SOS-Alarm och distrikten. Distriktschefen ansavarade för fördelningen. Traditionellt sett var mottagningen av automatiska brandlarm från brandskyddsanläggningar knuten till Stockholms brand-försvar. Historik finns i serie F 14:... Leveransbesiktningsintyg rörande brandskyddsanläggning.

Av räkenskaperna saknas en del handlingar p.g.a. oklara gallringsdirektiv. För ekonomiska resultat för verksam-heten efter att gallringsfristen för övrig dokumentation löpt ut, se bokslut i serie G 1 och boklsutet som ingår i serie
B 1 Verksamhetsberättelser för åren 1977-1997 och diarieförd handling i F 1 A.

Det finns äldre handlingar före 1977 i serie B 3, D3 B, D 3 C, D3 F, D 3 G, D 4, F 2 D, F 5 A, F 7, F 8, F 14 och Ö2.

Följande är införlivat och lånat...

Inom myndigheten förvaras även handlingar från närliggande verksamheter som inte har offentlig karaktär, vilkas ännu oförtecknade arkiv skulle kunna vara av historiskt intresse, t.ex. Brandmännens idrottsklubb (BIK), Stockholm stads brandkårs enskilda familjepensionsstiftelse, Röde Hanen och muséeverksamheten på Katarina brand-station.

Gallring

Gallring sker enligt de för staden centralt fattade gallringsbeslut som finns t.ex. för personal- och lönehandlingar och för räkenskaper. I övrigt sker gallringen med stöd av det lokalt fattade beslutet, dnr 117/898/99 i enlighet med de allmänna gallringsanvisningarna och med Stockholm stadsarkivs gallringsbeslut 2000:1, 2004:5, 2007:12... Gallringsbeslut finns i bilaga... För gallrade handlingar finns gallringsprotokoll i serie D 7 Arkivredovisning.

Sekretess

Ingen generell sekretess råder. Prövning sker vid varje enskilt tillfälle.

Kontroll

Skapad	2009-05-08 11:33:17
Senast ändrad	2021-11-02 16:18:02