Sök i arkiven
Genvägar MENY

SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREKOMMUNEN I NYKYRKA SOCKEN  (1935 – 1963)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Politiska)
Historik1935 - 1963
VERKSAMHET
Vid en sammankomst anordnad av Stigtomta arbetarekommun den 17/11 1935 och vartill inbjudits intresserade personer för bildandet av en arbetarekommun inom Nykyrka socken, togs första steget till en verksamhet, som sedan skulle bestå fram t.o.m. 1963 då andra förhållanden uppstått betr. kommunbildningar och övriga samhällsförhållanden. Under denna tidsperiod skulle dock den sammanslutning som kom till stånd komma att betyda mycket för de arbetande grupper och deras intressen vilket inneslutes i begreppet arbetarerörelsen.
En styrelse utsågs att leda verksamheten och de personer, som valdes var följande:
Edvin Eriksson, ordf. och korresp.
M. Malmström, vice ordf.
Eskil Carlsson, kassör
G. Andersson sekr.
John Lundell, bitr. sekr.
Anslutning till soc.dem. partiet, samt partidistr. i sörmland skulle ske från den första jan. 1936.
Medlemsantalet blev till börja med 17 st. och för att hålla uppsikt över deras deltagande i möten företogs upprop och noterande om deltagande. Den högsta medlemssiffran uppnådes ett stycke in på 1940-talet med omkring 70 personer.
Lösandet av lokalfrågan var den första uppgiften och därvid vände man sig till kommunalstämman och skolrådet med begäran att få disponera en skolsal vid Hormersta, vilket beviljades mot en årlig hyresavgift med 15:- kr. Till detta fick man själv svara för uppvärmning av lokalen, vilket uppdrogs till en av styrelseledamöterna, medan kassören fick upphandla en kbm. björkved för ändamålet. Ersättning till den som eldade lämnades från de övriga styrelseledamöterna med 5 öre pr gång och person.
Steg för steg skulle den befolkningsgrupp, som tidigare varit i huvudsak utestängd från deltagandet i kommunens förvaltning, nu komma att intaga ett flertal kommunala uppdrag.
Exempel på åtgärder kan vara följande: En änka på Mjälnäs Gård skulle uppbära fri bostad och personligt underhåll från gården, vilket skedde genom att hon fick bebo en mycket dålig bostad. Detta föranledde ett par repr. från arbetarekommunens styrelse att besöka henne och se hur det stod till och med ledning därav vidtaga de åtgärder, som ansågs behövas.
Största antalet representanter i kommunala nämder och styrelser var 12 ordinarie och 10 suppleanter.
Vid denna tidpunkt var de flesta, som kom från arbetarna dåligt rustade med kunskap i samhällsfrågor. Studiecirkeln var då den form, för erhållandet av kunskaper, som stod till buds. Man anslöt sig till A B F avdelningen i Stigtomta och en bra studieverksamhet kom till stånd.
Den lilla arbetarekommunen i Nykyrka kan vara ett exempel på hur en ideell verksamhet kan bedrivas i en bygd, trots begränsade ekonomiska resurser, samt i avsaknad av vad en modern tid har tillgång till i organisations - och samhällslivet.
Personligt intresse och ansvar för sina medmänniskor i förening med de stora brister och svårigheter varunder de levde var den starka kraft som lade grunden till ett bättre och rättvisare samhälle, vilket sedan har byggts upp av kommande generationer.
Folkrörelsearkivet i Nyköping våren 1973.
R. Larsson
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/NKFA/NFAR_584
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/X5hnRcU7paz4CO1eCBzNtB
SpråkSvenska
ExtraIDNFAR_584