Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sveriges Hamnkaptensförening


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730548
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/9fVYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
0,83 Hyllmeter 
Datering
1925–1996(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Johannes Siapkas 1996. Kompletterad med tilläggsleveranser 2018.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Sveriges Hamnkaptensförening (1926 – 1995)
Alternativa namn: Sveriges hamnkaptensförbund  (1926 – )
Kategori: Förening. Fackliga föreningar

Innehåll

Inledning (äldre form)Inledning

Varje handelshamn har en hamnkapten, som är ansvarig för sjötrafikförhållanderna och för den lokala ordningsstadgan inom ett hamnområde. Hamnkaptenen utövar en myndighetsroll som alltjämt lever kvar trots att handelshamnarna bolagiserats under 1990-talet. Det är också den person som alltjämt uppträder i uniform. I större hamnar biträds han ofta av hamnstyrmän som svarar för motsvarande uppgifter inom en eller flera begränsade hamndelar. Hamnkaptenen är inte detsamma som hamndirektören, som ju svarar för kansli, kommersiella, debiterings- och tekniska spörsmål. Hamnkaptenen är underordnad hamndirektören men har traditionellt en självständig roll. I mindre hamnar kan hamnkaptensskapet förenas med hamndirektören och då tituleras han hamnchef.

Den 9/6 1926 bildades Sveriges Hamnkaptenförbund (sedermera omdöpt till Sveriges Hamnkaptenförening) på initiativ av hamnkaptenerna Carl Holmer, Karl Hjalmar Falkland, Erik Husberg, Carl Hampus Wetterström och Nils Malmberg. Syftet med föreningen var att vara en sammanslutning för trafiken och ordningen inom hamnarna och verka för enhetliga ordnings- och trafikföreskrifter, informera medlemmarna, svara på remisser och tillvarataga ämbetets intressen. Dessutom blev föreningen en viktig informell möjlighet för medlemmarna att träffas och utbyta yrkeserfarenheter (viktigt mot bakgrund att hamnkaptenerna ofta är ensamma inom de flesta hamnar). Med tiden utvecklades även en mer facklig profil. Sålunda slöts 1959 och 1986 samarbetsavtal med SKTF (Sveriges Kommunaltjänstemäns förbund), som kom att innebära att SKTF förhandlade om lönerna medan Sveriges Hamnkaptensförening bistod med bakgrundsutredningar åt SKTF.

I och med bolagiseringen av de svenska handelshamnarna kom även hamnkaptensfunktionen att förändras något från den traditionella myndighetsrollen (även om den alltjämt till stora delar lever kvar) till en mer affärs- och serviceinriktad roll. Då dessutom medlemsskapet gick tillbaka under 1990-talet beslöts 20/3 1995 att upplösa föreningen. Möjligheter att träffas fanns ändå genom European Harbour Masters Association samt i Svenska hamn- och stuvarförbundet (tidigare Svenska Hamnförbundet).

Arkivet som överlämnades till Riksarkivet under 1996 kan sägas komplettera Svenska Hamnförbundet framförallt i form av personmedlemsmatriklarna men kanske också i de remissvar som angivits där hamnkaptenföreningen på grund av sin gamla myndighetsroll kan skilja sig från Svenska Hamnförbundet, som redan tidigt gick in för rollen att hamnarna borde vara först affärsdrivande verk och sedermera plädera för bolagslösningen.

Mats Tallberg

Komplettering till inledningen:
Texten ovan är författad av Mats Tallberg som lämnade in arkivet till Riksarkivet. Tallberg hade också gjort en förteckning till arkivet. Min förteckning bygger till stora delar på den, men jag har komprimerat materialet, dvs slagit ihop volymer. All gallring i arkivet är också gjord innan arkivet kom till Riksarkivet.

Arkivet kom till Riksarkivet i november 1996. Det består av 11 volymer och det är fritt tillgängligt för forskning.
Johannes Siapkas
1996

Tilläggsleveranser 2004 respektive 2018 inordnade i arkivet.

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Skapad1996-11-15 00:00:00
Senast ändrad2018-10-15 14:39:35