Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 14 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Tynderö kommun. Kommunalfullmäktiges arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/2010057
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7v2KJqDIAKz740LF9BUjb7
ExtraID2010057
Omfång
0,2 Hyllmeter  (-)
Datering
1939 – 1951  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F II:43/2007
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 47)
Arkivbildare/upphov
Tynderö kommun. Kommunalfullmäktige (1863 – 1951)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)HISTORIK
Sveriges kommuner har en lång historia med ursprung i den medeltida socknen som var en kyrklig organisation. När socknens arbetsuppgifter ökade under 1800-talet delades de successivt upp i borgerliga och kyrkliga uppgifter.

1862 skapades en separat borgerlig kommunorganisation, byggd på landskommunerna och städerna. Fattigvård och hälsovård var de viktigaste uppgifterna. Kyrkan hade ansvar för folkundervisningen och först 1932 skapades möjligheterna att flytta över ansvaret för folk- och fortsättningsskolan till de borgerliga kommunerna.

Folkomflyttningen från landsbygden till städerna under första hälften av 1900-talet ställde stora krav på kommunerna i Sverige. Många var för små för att klara av att ge den service och omsorg som krävdes. I början av 1950-talet genomfördes därför en kommunreform som innebar att antalet kommuner minskade från omkring 2 500 till drygt 1 000.

Snart visade sig 1950-talets sammanslagningar vara otillräckliga och under 1970-talet genomfördes ytterligare en kommunreform. I januari 1974 då den nya reformen var fullbordad var antalet kommuner i Sverige 278.

Genom kommunalförordningen 1862 bildades kommunerna Timrå, Hässjö, Ljustorp och Tynderö i norra Medelpad i Västernorrlands län. Vid den indelningsreform som genomfördes den 1 januari 1952 bildades Hässjö storkommun genom sammanläggning av kommunerna Ljustorp, Tynderö och Hässjö. Vid ingången av 1971 upphörde Hässjö kommun genom sammanläggning med Timrå kommun.

KOMMUNARKIV
Kommunarkiven grundades 1863, då den första kommunallagen trädde i kraft. Enligt Arkivlagen (SFS 1990:782) ska upphörda kommunala myndigheters arkiv överlämnas till arkivmyndighet, vilken för kommunernas del är kommunstyrelsen.

Vid Landsarkivet i Härnösand förvaras dock sedan 2007-04-04 arkiven efter de upphörda kommunerna Ljustorp, Tynderö och Hässjö. Detta är möjligt genom att Timrå kommun och landsarkivet ingått ett avtal om att kommunen deponerar arkiven i landsarkivet.

Arkiven i fråga omfattar kommunala handlingar som tillkommit sedan kommunerna bildades, i vissa fall också äldre handlingar, och fram till årsskiftet 1970-1971. Arkiv som härrör från Timrå kommun sedan dess bildande fram till idag förvaras alltjämt vid Timrå kommun. Kommunala handlingar som tillkommit från och med 1971 som rör förhållanden i de upphörda kommunerna Ljustorp, Tynderö och Hässjö, som idag tillhör Timrå kommun, återfinns således i arkiv förvarade vid Timrå kommun.

KOMMUNALFULLMÄKTIGE
De obligatoriska kommunala organen i landskommunerna från 1863 var kommunalstämman som beslutade och kommunalnämnden som verkställde. I större landskommuner kunde man inrätta kommunalfullmäktige, dvs ett valt beslutande organ i stället för kommunalstämman.

Före 1918 hade bara 33 landskommuner inrättat kommunalfullmäktige som beslutande organ. Från 1918 skulle kommun med över 1 500 invånare ha kommunalfullmäktige. Från 1920 valdes kommunalfullmäktige vid allmänna val för 4 år, två år efter riksdagsvalet. Kommunalfullmäktige beslutade om nämndorganisation, budget, skatt m.fl. viktiga frågor. Enligt SFS 1938:108 skulle kommunalfullmäktige inrättas i kommun med över 700 invånare. Om invånarantalet sjönk under 700, kunde kommunen fortfarande ha kommunalfullmäktige, om inte kommunalstämman beslutade annorlunda. Även i kommun mindre än 700 invånare kunde kommunalstämman besluta att inrätta fullmäktige och överlämna beslutanderätten till dessa efter 4 år, alltså efter ett mellankommande val. Avsikten var att kommunalstämman skulle avskaffas, och enligt kommunallagen SFS 1953:753, som gällde från 1955 är kommunalfullmäktige (från 1971 kommunfullmäktige) det beslutande organet; kommunalstämma nämns inte längre. Från 1974 väljs kommunfullmäktige samtidigt med riksdagsmän, men tidigare var det kommunalval vartannat år och riksdagsval vartannat, dvs det var fyra år mellan varje typ av val.

Källor:
Andersson, Per, Sveriges kommunindelning 1863-1993, 1993.
Losman, Beata, Svensk förvaltningshistorik, NAD.

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Om postens upprättandeBeståndet avser lev. 68/2007.
Skapad2007-04-26 00:00:00
Senast ändrad2021-05-06 08:36:15