Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Länsarkitektkontorets i Norrbottens län arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1270075
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yQyM4UGFbnAYl7k53gu0B0
Omfång
26,63 Hyllmeter 
Datering
1921 – 1971  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Reversal 125/1988
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Länsarkitektkontoret i Norrbottens län
Alternativa namn: Länsarkitekten i Norrbottens län
Kategori: Statlig myndighet. Länsarkitekter c1926-1971

Innehåll

Inledning (äldre form)Länsarkitektorganisationen upprättades genom beslut av 1917 års riksdag och instruktion utfärdades den 23 februari 1919 (SFS 1919:105). Enligt denna bestämde Kungl. Maj:t distrikten och antalet länsarkitekter på förslag av Byggnadsstyrelsen och efter hörande av länsstyrelsen. De första länsarkitekterna tillsattes 1920, däribland i Norrbottens län enligt Kungl. brev den 30 juni 1920. Nya instruktioner i SFS 1935:354, ändrad SFS 1944:399, 1961:453, 1965:701.

Central myndighet var först Byggnadsstyrelsen och från 1967 Statens planverk. Vissa uppgifter överfördes den 1 juli 1967 till byggnadsförvaltningarna inom Byggnadsstyrelsen, som även övertog motsvarande handlingar rörande statens byggnader.

Länsarkitekten upphörde som egen myndighet den 1 juli 1971 och överfördes till länsstyrelsen, där länsarkitekten chef för planenheten på planeringsavdelningen.

Länsarkitekten skulle ha tillsyn över kronans (statens) byggnader, länsarkitekten skulle närvara vid årliga syner av dessa byggnader, avge rapporter angående deras tillstånd, ge förslag på reparationer och göra kostnadsberäkningar.

Länsarkitekten skulle även utarbeta förslag till entreprenadkontrakt, arbets- och leveransavtal samt leda och övervaka arbeten på kronans byggnader. Till arbetsuppgifterna hörde även att göra inspektioner och yttra sig i förslag till stadsplaner och tomtindelningar. Länsarkitekten skulle insamla material till Byggnadsstyrelsens statistik och informera sig om gällande arbets- och materialpriser, ge råd och yttrande samt förslag till länsstyrelserna i byggnadsfrågor.

Länsarkitekten skulle också övervaka efterlevnaden av författningarna för byggväsendet.

Länsarkitekten hade även möjlighet att ge kommunala myndigheter råd och upplysningar i byggnadsfrågor. Under förutsättning att det inte inverkade menligt på ordinarie arbetsuppgifter kunde länsarkitekten även åta sig uppdrag från andra.

Efter omorganisationen som trädde i kraft 1936 blev länsarkitekten en biträdande tjänsteman till länsstyrelsen och som ofta hade sitt kontor på länsstyrelsen. Länsarkitekten kom efter detta även att ha hand om byggnadsminnesvården och byggnadsplaner samt att samråda med vägingenjören i vägbyggnadsfrågor.

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionNej

Kontroll

Skapad1999-10-01 00:00:00
Senast ändrad2022-01-20 13:11:20