Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Fiskeristyrelsen. Utredningskontoret i Jönköping


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/19217
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/CgAWehL7oaoBjKmXCVDa50
ExtraID19217
Omfång
27 Hyllmeter  (-)
Datering
1985–1998(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmOffentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400) 20 kap. 1 §, 24 kap. 8 §
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Fiskeristyrelsen. Utredningskontoret i Jönköping (1985 – 1998)
Kategori: Statlig myndighet. Fiske
Kategori: Statlig myndighet. Statliga myndigheter

Innehåll

ArkivhistorikUTREDNINGSKONTORET I JÖNKÖPING

Historik
Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping (UKJ) startade sin verksamhet 1/7 1985 som en enhet inom Enheten för fritidsfiske och fiskevård av den centrala myndigheten Fiskeristyrelsen/Fiskeverket. UKJ har betraktats som en direkt efterföljare av den regionala myndigheten Fiskeriintendenten i Nedre södra distriktet med stationeringsort Jönköping.
1/7 1985 upphörde samtliga fiskeriintendenter och ombildades till utredningskontor, sammanslagt sju stycken. När utredningskontoret i Kalmar lades ned 1/10 1990 överflyttades verksamheten till utredningskontoret i Jönköping. Även utredningskontorets i Örebro geografiska ansvarsområden flyttades över, tillsammans med utredningskontoret i Göteborg som upphörde 1/10 1991. 1998 upphörde utredningskontoret i Jönköping vara att egen arkivbildare och dess handlingar kom från 1/3 1998 införlivas i Fiskeriverkets huvukontors arkiv. Kontoret levde dock vidare som en enhet inom Fiskeriverket även efter 1/3 1998.

När de regionala Fiskeriintendenterna upphörde och omorganiserades till Utredningskontor vid halvårsskiftet 1985, skedde inga större förändringar av ärendehanteringen. Genom delegering uppdrog Fiskeristyrelsen (-verket) åt Utredningskontoren att handlägga samma ärenden som tidigare. Överföringar av ärenden har skett till länsstyrelserna, bland annat tillståndsärenden som fraM till 30/1 1991 handlagts av utredningskontoren.

UKJ är således, efter Fiskeriverkets bemyndigande, vattendomstolars sakkunniga i fiskefrågor, remissinstans i ärenden som i första instans handlagts av Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden samt länsstyrelser. UKJ yttrar sig direkt till respektive instans. Utredningskontoren hade rätt att ta externa, ej myndighetsanknutna, uppdrag. Denna verksamhet blev med åren allt viktigare.

Arkivbildare
Genom sammanslagningar och nedläggningar av Fiskeriintendenterna och utredningskontoren har det hos UKJ under åren samlats handlingar som härrör från ett flertal särskilda arkivbildare. Förutom handlingar hörande till Utredningskontoret i Jönköping har handlingar till följande arkivbildare hittats (med stationeringsorter inom parantes):

Fiskeriintendentskontor:
Mellersta 1977-1985 (Gävle)
Östra 1977-1985 (Kalmar)
Västra 1977-1985 (Göteborg)
Övre Södra 1950-1977 (Örebro)
Övre Södra 1977-1985 (Örebro)
Nedre Södra 1950-1977 (Lund och Göteborg)
Nedre Södra 1977-1985 (Jönköping)
Västerhavet 1950-1977 (Göteborg
Österhavet 1950-1977 (Kalmar)

Utredningskontor:
Kalmar 1985-1990
Göteborg 1985-1991
Örebro 1985-1991
Genom inkorporeringar kan antalet arkivbildare vara fler.

Arkivets historia och utseende
Vid omorganisationen avslutades inte Fiskeriintendentens arkiv på regelrätt sätt. Därför har hela år 1985 diarieförts och arkivlagts hos Fiskeriintendenten i Nedre Södra distriktet.

Med tanke på de omfattande sammanslagningar som skett och den därvid uppkomna komplicerade arkivbildningen, har det varit nödvändigt att strukturera handlingarna på ett lätt sökbart sätt. Mest praktiskt har ansetts vara att sortera vattenmålshandlingarna länsvis (F 1 B9 och de inkomna vattanmålsdomarna efter tingsrätt och län (F 2). Vattenmålshandlingarna ligger i akter, i kronologisk ordning efter vattenmålsnumret (VA). I akten finns ansökan till tingsrätten med bilagor tillsammans med yttranden som Utredningskontoret lämnade i målet. Domen kan i vissa fall komma flera år efter ansökan.

Arkivbildaren hade en egen elfiskedatabas som startades 1995 (F 6) samt ansvar för ålfiskestationen i Trollhättan (F 5). Dessa handlingar, både på papper och digitalt har dock inte gått att hitta vid den senare arkiveringen.

En arkivläggning påbörjades 1996, men slutfördes aldrig. Vissa serier var då förtecknade, men sedan har handlingar fyllts på arkivet och man har då inte brytt sig om att dela upp materialet i serier enligt beskrivningen. Under våren 2005 gjordes så ett nytt försök att förteckna arkivet med stöd av den förteckningsmall som utformades 1996-1998. Även den arkivbeskrivning som då upprättades har gjorts om en aning och uppdaterats.

Som tidigare nämnts så finns flera arkivbildare representerade i materialet och hänvisningar görs i vissa fall i de serier som är berörda. Ett exempel är diarieförda handlingar, där handlingar från utredningskontoret i Örebro finns representerat i materialet.

Ekonomiskt material fördes på Fiskeriverkets huvudkontor i Göteborg och detta gäller även personalhandlingar.

Sekretess
Arkivbildaren behandlar inte bara vattenmål utan även fiksejournaler. Det vill säga uppgifter vilka frivilligt inkommit från enskilda fritids-, husbehovs- och yrkesfiskare i statistiskt syfte vilka anger omfattning av fisket under en viss tidsperiod. Av det insamlade materialet framgår fiksets ekonomiska betydelse för respektive hushåll. Dessa handlingar ska sekretesskyddas i 20 år med hänsyn till SekrL 9 kap 4 §. Vidare kan det förekomma handlingar vilka berörs av SekrL 10 kap 1 § gällande hänsyn till intresset att bevara djur- och växtarter.

Gallring
Ett gallringsdokument byggt på RA-FS 1991:6 har upprättats och godkänts av enhetschefen, se bilaga 1.

Riksarkivet har beslutat om två myndighetsspecifika gallringsbestämmelser för Fiskeriverkets utredningskontor, RA-MS 1997: 5,6, se bilaga 2.

Frida Lenberg
arkivarie
Fiskeriverket 2011-05-09

Tillgänglighet

SekretessJa
Abstract

Kontroll

Skapad2012-02-22 14:15:38
Senast ändrad2014-01-20 16:17:26