Arkiv

Kronofogdemyndighetens i Eslövs distrikt arkiv 1980-1988

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/11855

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/8yOzLcDMlj0W3RtDFOO1E8

ExtraID

11855

Omfång

24,5 Hyllmeter

Datering

1980 – 1988 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Kronofogdemyndigheten i Eslövs distrikt (1980-1988 (1980 – 1988)

Kategori: Statlig myndighet. Kronofogdemyndigheter 1965-1988

Innehåll

Inledning (äldre form)

Kronofogdemyndigheten (KFM) i Eslövs distrikt ombildades till ny arkivbildare från 1980-01-01. Den nya myndigheten fanns under tiden 1980-01-01–1988-06-30. Fr.o.m. 1988-07-01 ombildades myndigheten genom sammanslagning av resterande kronofogdedistrikt till en länsmyndighet - Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län.

Kronofogdemyndighetens organisation

Kronofogdedistriktet omfattar Hörby, Röstånga och Kävlinge resp. Eslövs kommuner. KFMs verksamhet bedrivs på en fältsektion vid kontorsenheten. Fältsektionen består vardera av en kontorsenhet och en fältsektion.
Kontorsenheten är indelad i fyra sektioner: Expedition, Sektion A, E och L.
Inom expeditionen förs avdelningens allmänna diarium samt fullgörs uppgifter som avser personalrapportering, bevis- och intygsgivning, förskotts- och stämpelkassa samt gemensamma kanslifunktioner.
Inom sektion A sker den kontorsmässiga handläggningen av A-mål innefattande bl.a. kassa, bokföring, restitutionsfordringar, avkortningar, avskrivningar, omräkningsbesked, redovisningsrapporter,
utgående utlandshandräckningar, bötesförvandlingar och statistik.
Inom sektion E sker den kontorsmässiga handläggningen av E-mål innefattande bl.a. registrering, dagboks- och kassaboksföring, granskning, utmätning av restitutionsfordringar m.m. (t. ex. ö-skatt),
redovisning samt exekutiv försäljning i A- och E-mål.
Inom sektion L handläggs mål om införsel eller utmätning i lön utom införsel i E-mål samt mål om arbetsgivares kvittningsrätt.
Inom fältsektionen bedrivs den fältmässiga verksamheten i A- och E-mål (integrerad verksamhet, d.v.s. att alla exekutiva tjänstemän handlägger både A- och E-mål) samt utförs rätts- och andra utredningar, delgivningar m.m.

Kronofogdemyndighetens ledning m.m.

KFMs distriktsledning består av kronofogden, tillika kontorsenhetschef vid fältsektionen. Kronofogden leder KFMs totala verksamhet och biträds i denna uppgift av en kronokommissarie. Kronofogdens uppgifter omfattar planerings-,
samordnings-, organisations-, personal-, utbildnings- och informationsfrågor samt behandling av remisser och andra för KFM gemensamma frågor.
Målområdesansvar och –styrning utövas av varje tjänsteman inom sitt målområde.

Kronofogdemyndighetens uppgifter

Kronofogdemyndighetens uppgifter var framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken (1981:774), utsökningsförordningen (1981:981), uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen (1967:627) m.fl. lagar och förordningar.

De mål som handlades kan indelas i två grupper.

Först allmänna mål (A-mål), d.v.s. mål där stat eller kommun var borgenär, t.ex. förfallna skatter, tullar och avgifter samt böter och viten; i dessa fall kunde KFM också uppträda som sökande gentemot gäldenären.

Sedan enskilda mål (E-mål), där någon annan (privatperson, företag eller stiftelse) är sökande; det kunde då röra sig om t.ex. förfallna hyror, obetalda underhållsbidrag, lån och skadestånd m.m.

Verkställighetsformer var utsökning och utmätning samt införsel. En speciell typ av utsökningsmål var avhysningarna (vräkningarna). Utmätning kunde ske i lön, i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning av fast egendom, kapital eller lösöre. Införsel är ett slags prioriterad löneexekution, som i E- mål användes vid infordrandet av underhållsbidrag och i A- mål beträffande böter. Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599).

De enskilda målen indelades på detta vis i utsökningsmål (UD), vid vilka protokoll upprättades vid avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön; i återtagningsmål (ÅD) samt i införselmål avseende underhållsbidrag (ID). I alla mål fördes dessutom dagbok över alla vidtagna åtgärder, intill dess att ärendet blev fullbetalt, återkallat av sökanden eller avskrivet. En del mindre uppgifter förekom också vid KFM, exempelvis försäljning av utmätta fastigheter (fr.o.m. 1982-01-01) och förverkat gods, handläggning av den statliga lönegarantin vid konkurser, samt registrering av växelprotester och lösöreköp.

Kronofogdeinstruktion gavs i SFS 1965:687 med ändringar (senast 1979:906). Denna upphörde att gälla fr.o.m. 1982-01-01, då istället SFS 1981:1184 trädde i kraft. Länsstyrelsen fungerade som Överexekutor t.o.m. 1981, varefter det ansvaret övertogs av respektive KFM. 1982-01-01 tillkom enheten för exekutiv försäljning av fast egendom.

Chefsmyndighet för exekutionsväsendet var Riksskatteverket (RSV), som övertog andra delar av länsstyrelsernas myndighetsansvar.

Fältavdelningarna och fältsektionerna/-enheterna betecknades med koder i datasystemet för borgenärs- och gäldenärsärenden, REX. Dessa koder förekommer även i arkivförteckningen.

Tillsynsmyndigheten (TSM) i konkurs - Malmö upprättades 1980-01-01 och var administrativt knuten till Kronofogdemyndigheten och underställd kronodirektören, men räknades som en egen myndighet och därmed som en
egen arkivbildare.

För ytterligare information om myndighetens organisation och verksamhet hänvisas till arkivbeskrivningen tillhörig TSM i konkurs – Malmö 1980-01-01–1988-06-30.

Arkivet

Kronofogdemyndighetens i Malmö distrikt arkiv utgörs i huvudsak av de handlingar hos utmätningsman varom stadgas i SFS 1964:846. Dagbok fördes över samtliga e-mål: serierna C 2, C 3 samt C 4 A. För de bägge förstnämndas del finns också handlingarna till dagboken, serierna E 2 respektive E 3, bevarade som mikrofilm. I de fall utmätning (utom i lön), avhysning eller återtagning faktiskt skedde upprättades också ett särskilt protokoll, serierna A 1 A och A 2. Protokoll upprättades också vid utmätning i allmänt mål, serierna A 3 A och A 3 B (utmätning i överskjutande skatt).

Arkivet är i huvudsak ordnat enligt Förteckningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Riksarkivets föreskrifter serie B 1986:7), som utgör bilaga 1 [ej påträffad efter leverans till Landsarkivet] och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna, FAX (Föreskrifter, anvisningar m.m. för exekutionsväsendet) 1980 och 1982, ändrad sista gången 1987, som utgör bilaga 2 [ej påträffad efter leverans till Landsarkivet]. Vissa avvikelser från förtecknings- och arkivbildningsplanerna förekommer i arkivförteckningen; orsakerna till detta är bl.a. att myndighetens arkivläggning inte i alla avseenden har skett enligt föreskrifterna.

I vissa serier ingår handlingar från tiden före 1980. Det gäller serierna D 5, D 7 AA, E 1 A, F 1 B, G 3 A, G 3 BA, G 3 BB samt G 7. Anledningarna varierar till att dessa handlingar har kommit att tillhöra detta arkiv och inte Kronofogdemyndighetens i Eslövs distrikt 1965–1979 arkiv. En anledning är att vissa handlingar saknas i arkivbildningsplanen för det tidigare arkivet. I serierna D 5, D 7 AA, E 1 A och F 1 B har liggarna/handlingarna påbörjats redan 1971-1978. Under G 3 A, G 3 BA och G 3 BB har serierna påbörjats under föregående men förts över till denna organisation. Under serie G 7 har liggaren över förskottsmedel påbörjats redan 1976. Samtliga serier avslutades vid omorganisationen vid halvårsskiftet 1988 utom serie G 7, som fördes till nästföljande organisation.

Gallring har skett i arkivet med stöd av Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna 1941:2, SFS 1953:716 samt RAs gallringsbeslut nr 1971:290, 1980: 751, 1980:752, 1981:785, 1983:864, 1984:931, 1985:27, 1986:5 och 1986:38. Av innehållsförteckningen framgår vilka arkivseriers handlingar som har gallrats och enligt vilka förordningar och författningar detta har skett.

Sökvägar till arkivet utgörs, förutom av nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan, av det allmänna diariet med sökregister (avdelningarna C 1 A respektive C 1 B), serierna C 2 Dagböcker i utsökningsmål, C 3 Dagböcker i återtagningsmål, C 4 A Dagböcker i mål om införsel, samt serierna D 13 BB, D 13 BD och D 13 BF. De senare är uttag på mikrofiche från exekutionsväsendets datasystem för borgenärs- och gäldenärsärenden REX. Vidare kan själva arkivförteckningen kallas för en sökväg. För att underlätta återsökning av diarieförda handlingar är diarie-/dossierplaner samt föreskrifter om diarieföring bifogade förteckningen som bilaga 4 [ej påträffad efter leverans till Landsarkivet].

Volymerna i arkivet är märkta ”Kronofogdemyndigheten i Eslövs distrikt 1980-1988.06”. Arkivet har varit förvarat på Kronofogdemyndigheten i Malmö. Det omförtecknades i oktober 2012 inför leverans till Landsarkivet i Lund (LLA).

Sekretessbestämmelser

Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 34 kap. 1 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Eslövs stad

Tillgänglighet

Sekretess	Delvis
Upphovsrätt	Upphovsmannen

Hänvisningar

Reproducerat	Ja
Repro. anm.	Ja

Kontroll

Skapad	2013-10-17 00:00:00
Senast ändrad	2017-06-21 12:53:58