Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lohärads kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1531
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/1mRczZ3nFALLGuIJzsSHa8
Omfång
8,5 Hyllmeter 
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Lohärads församling
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/13074

Förteckning 1531









Förteckning

över

Lohärads församlings

kyrkoarkiv
ArkivhistorikLohärads kyrkoarkiv
1200-1999

Organisation
Lohärads församlings var en lokal myndighet inom Närdinghundra och Lyhundra kontrakt i Uppsala ärkestift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar.

Kyrkostämman står organisatoriskt över kyrkorådet, som har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut.

Historik
Första gången Lohärad omnämns i de skriftliga källorna är 1314, som ”De Lohaeredh”, igen 1337 som ”ecclesie Lohaeredhe” och 1384 ”Lohaeradz sokn”. Socknen hade under medeltiden samma omfattning som den nuvarande, men undantag från Åsby som idag ligger i Estuna socken.

Lohärads kyrka byggdes någon gång på 1200-talet och är i gråsten. Kyrkan har troligen varit en hundaredskyrka. Under största delen av 1200-talets första hälft låg det en träkyrka på platsen. Den hade ett smalare rakslutet kor och ett smalt västtorn och den norra muren ingår i det nuvarande vapenhuset. Mot slutet av 1200-talet tillkom sakristian, vapenhuset är av något senare datum. I mitten av 1400-talet fick långhuset tegelvalv, vilka tillsammans med väggarna sedan förseddes med kalkmålningar i slutet av samma århundrade. Allt eftersom kyrkan har genomgått invärtes förändringar har många av de ursprungliga kalkmålningar tyvärr förstörts. På 1600-talet rasade västtornet och krossade då bl.a. vapenhuset. Ett nytt vapenhus inrättades dock i resterna av tornet. Bönder från socken försökte lösa in pantsatt gods till kyrkan för att få in pengar till ett nytt torn.

Då kyrkans triumfbåge var ovanligt låg och trång beslöts det på sockenstämman 1761 att muren som skilde koret från långhuset skulle rivas. Ytterligare tre bänkar fick då istället plats på vardera sidan om mittgången och då kyrkan vid denna tid inte hade någon orgel var tanken även att klockaren skulle synas och höras bättre i och med detta ingrepp. Bönderna var till en början tveksamma till ombyggnationen, men förslaget bifölls efter att baron Carl Oxenstierna lovat bekosta en ny predikstol.

Kyrkans inre har putsats om flera gånger. När kyrkan restaurerades 1928-29 under konservator C.W. Pettersson/arkitekt Ärland Noréen fann man överkalkade 1400-talsmålningar som endast delvis kunde konserveras. Större delen av kyrkans inredning härstammar från 1700-talet, såsom de slutna bänkarna (1733), predikstolen (1762) och dess timglas (1771). Kyrkans altarprydnad är speciell, då den ursprungligen har fungerat som gavel på en praktsäng från 1600-talet. Sängen skänktes till kyrkan av dess ägare baron W.L. Taube (1690-1750), dåvarande ägare till Kristineholm säteri, efter denns hemkomst från slaget vid Poltava och fångenskap i Sibirien.

Kyrkogården har utvidgats vid två tillfällen: åt söder 1885 och åt väster 1939. Innan den första utvidgningen låg större delen av kyrkogården åt norr, vilket då ansågs vara ett förfärligt ställe och där ”hederligt folk” inte ville ha sina gravar. Dåvarande kyrkoherde Elias Gedner (1726-1797) försökte bryta denna trend genom att anlägga sin gravplats i kyrkogårdens nordöstra hörn. Gedners gravkulle med dess gravsten på toppen finns än idag kvar på samma plats.

Sydost om kyrkan, på den plats som tidigare benämndes Gilllstugugärdet, ligger idag kyrkans klockstapel. Ända in på 1600-talet låg en gillestuga där, därav namnet. Trots att de flesta gillena var lokaliserade i städerna är det sannolikt så att man mot slutet av medeltiden hade möjlighet att bli medlem av socken- eller bygdegille överallt där det fanns tätare bebyggelse.

Landsvägen från Stockholm till Grisslehamn gick tidigare nära förbi kyrkan. Ett flertal bevarade runstensfragment både vid kyrkan och vid Prästgården vittnar om vägens betydelse. Övriga runstenar finns vid Hållsta och Knagsta byar. I socknen finns sammanlagt 4 fornborgar, en till väster om kyrkan i Råby by.

Norr om kyrkan ligger Prästgården, som är uppförd 1878. Huvudbyggnaden är av rödpanelat timmer och omges av två timrade parstugor. Runt om Prästgården finns en rad välbevarade byggnader från sekelskiftet, exempelvis flera utav de torp som löd under Prästgården. Strax söder om kyrkan finns dessutom den gamla småskolan, fattigstugan och Lohärads friförsamlings missionshus (uppfört 1878). Något söder därom finns ytterligare ett bevarat missionshus.

Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
· Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-30.
· Dopböcker fr.o.m. 1688.
· Konfirmationsböcker fr.o.m. 1728.
· Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1688.
· Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1688.
· Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1823.
· Kartor och ritningar

Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Diarium för kyrkobokföringsärenden finns i Söderby-Karls m.fl församlingars pastorats arkiv. Äldre personalhandlingar från 1875-1974 finns i arkivet, för yngre personalhandlingar hänvisas till Söderby-Karls m-fl. församlingars pastoratsarkiv.

Gallring har skett utifrån Riksarkivets föreskrifter. Gravböcker förvaras för närvarande hos församlingen, enligt överenskommelse. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats tidigare till Stadsarkivet, samt H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring redan skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.

Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7:15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2005 och har slutförtecknats efter leveransen.¨

Stockholm 2009-06-30




Elin Christiansson

(Förteckningsarbetet har påbörjats av Jörgen Broman och färdigställts av Elin Christiansson).


Källor
Indelningsregistret i Stockholms län, 1985.
Stockholms läns museums sökregister.
Sveriges kyrkor - kyrkor.oppetinnehall.org

Ämnesord

Ämnesord, ort
Lohärads församling

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2020-09-30 10:46:43