Arkiv

Estuna kyrkoarkiv

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/1502

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Oqz8yTiWwn1ZbjyfyJzztP1

Omfång

9,1 Hyllmeter

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Arkivbildare/upphov

Estuna församling

Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Ordning & struktur

Förteckning: SSA 1502

Förteckning

över

Estuna församlings kyrkoarkiv

Arkivhistorik

Estuna kyrkorarkiv
1200-1999

Organisation
Estuna församling var en lokal myndighet inom Närdinghundra och Lyhundra kontrakt i Uppsala ärkestift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar.

Kyrkofullmäktige står organisatoriskt över kyrkorådet, som har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut.

Historik
Första gången Estuna socken omnämns i de historiska källorna är 1289, ecclesie Aesetunum. Namnet ”Es” kan vara kopplat både till ”asatro” och ”åsbor”. Namnet ”tuna” är ofta förknippat med en stor och viktig by, en kungsgård eller en prästgård. Estuna skulle då betyda ”åsbornas tuna/lund”, eller ”asarnas tuna/lund”. Kyrkby saknas. Socknen är rik på fornlämningar och har flest gravfält i kommunen (Norrköping). Häradskartan från 1900-talets början visar ägogränser som sammanfaller med dem från 1600-talets geometriska jordeböcker. Dessa redovisar i sin tur en bebyggelsebild som kan föras tillbaka till tusentalet efter Kristus. Vid kartläggningen av socknen från 1600-talet bestod socknen av 28 byar som tidsmässigt sannolikt kan föras tillbaka till förhistorisk tid. I sockens västra del finns byar med kontinuitet från äldre järnåldern: Östra Eka, Norra Malma, Stjärnholm (tidigare Tarv), Svinninge och Vämlinge. Förekomsten av geometriskt reglerade byar är unikt i denna del av Uppland och bebyggelsen i Estuna har i många fall ett stort kulturhistoriskt värde.

Estuna kyrka ligger invid vad som förr i tiden var en mycket betydelsefull väg mellan Stockholm och Grisslehamn. Läget har troligen redan varit mycket betydelsefullt under förhistorisk tid, vilket depåfynd vid kyrkan visar på.

Kyrkan är uppförd under tidigt 1200-tal och är i kluven och okluven gråsten. Idag är kyrkan putsad och vitkalkad. Den räknas till en av de äldsta och märkligaste kyrkorna i Uppland. De äldsta partierna består av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakavslutat kor. Det ursprungliga tunnvalvet av gråstensflis är bevarat. Förmodligen skulle kyrkan ursprungligen ha försetts med östtorn, men detta uppfördes aldrig. Under kyrkan har äldre gravar påträffats, som talar för att det ursprungligen låg en träkyrka på platsen. En öppning i muren mot koret omges av kalkmålningen från brytningstiden mellan den romanska och den gotiska stilen. Denna öppning var tänkt som en dörr mot det tänkta östtornet och det var i denna del som kyrkans himmelsfärdsspel firades. Befolkningsökningen var dessutom vid denna tid stor. Målningarna med vegetativa bladrankor i korvalvet härstammar från 1200-talets slut. Någon gång före 1350 förlängdes kyrkan mot väster och i sydmurens äldre partier upptogs en flersprångig sydportal. Långhusets östra del smyckades med figurmålningar på det övre väggpartiet. På 1400-talet slogs valven och vid samma tidpunkt fick långhuset sina kalkmålningar som troligen kan kopplas till Strängnässkolan. Idag är få väggbilder bevarade i sin helhet, men de som är det tyder på att det är passionssviten som är avbildad. Den var avsedd att väcka medlidande. Legenden om de tre levande och de tre döda ska påminna om livets bräcklighet och Den förlorade sonens berättelse tjänar som varning för ett utsvävande liv. Det antyds att det var franciskanerna som påverkade motivvalet. Under första hälften av 1300-talet uppfördes även sakristian som är placerad i utbyggnaden mot det nordöstra hörnet.

På 1700-talet genomgick kyrkan ett antal förändring till följd av reparationsarbete. Interiören vitmenades och ingången i väster upptogs. Kyrkoherde Leanius ristade J.P. Wallins dikt ”Slag-uhret” i putsen, som finns kvar idag. Huvudparten av interiören(såsom de slutna bänkarna från 1732 och orgelläktaren från 1764) härstammar från denna tid. Orgelverket med 5 stämmor är byggt 1764 av Westerman. 1844 grundförstärktes kyrkan och tre fönster i långhuset förstorades. 1929 genomfördes en invändig restaurering under Erik Fant, då de medeltida kalkmålningarna togs fram och bänkarna marmorerades. Uppgifter om denna restaurering finns bevarade i arkivet.

5 runstensfragment är synliga på stigluckans norra innervägg. På kyrkogården 10 meter öster om stigluckan har depåfynd bestående av spjut- och pilspetsar, knivar av järn och ett kamfragment till ett bronskärl gjorts. Norr om kyrkan ligger klockstapeln, öster om denna ligger skolan och söder om skolan ett gravfält från yngre järnålder.

Väster om kyrkan ligger Prästgården, som är mycket väl bevarad och på vars mark kyrkan ligger.

Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar:
· Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-30.
· Dopböcker fr.o.m. 1688.
· Konfirmationsböcker fr.o.m. 1772.
· Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1688.
· Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1688.
· Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1856.
· Gravböcker t.o.m. 1961.
· Kartor och ritningar.

Sökning till arkivet är arkivförteckningen. Diarium för kyrkobokföringsärenden finns i arkivet för åren 1969-1978. För senare år hänvisas till Söderby-Karls m.fl. församlingars pastorats arkiv. Gallring har skett utifrån Riksarkivets föreskrifter. Gravböcker efter 1961 förvaras för närvarande i församlingen enligt överenskommelse. För personalhandlingar hänvisas till Söderby-Karls m.fl. församlingars pastorats arkiv, detsamma gäller för diarium fr.o.m. 1978. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Äldre verifikationer är gallrade. Inga gallringsbara handlingar har levererats, men undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats tidigare till Stadsarkivet samt H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring redan skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.

Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7:15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2005 och har slutförtecknats efter leveransen.

Stockholm

Elin Christiansson

(Förteckningsarbetet har påbörjats av Jörgen Broman och färdigställts av Elin Christiansson).

Källor:
Handlingar från arkivet.
Indelningsregister i Stockholms län, 1985.
Stockholms läns museums sökregister.
Sveriges kyrkor - kyrkor.oppetinnehall.org

Ämnesord

Ämnesord, ort

Estuna församling

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Senast ändrad

2020-09-30 10:40:57