FOLKETS HUS & PARKFÖRENINGEN, NÄVEKVARN (1933 – )

Organisation

Kategori

Ej fastställd. Ospecificerad (Övrigt)

Historik

INLEDNING
Åren 1933 - 1973
Vid ett sammanträde med föreningsstyrelsen i Nävekvarns brukssamhälle den 16.6.1963 beslutades att få till stånd en folkparksförening, som skulle ha till uppgift att på den plats där en äldre dansbana var belägen och med namnet "Ängen", bygga upp en folkpark.
Föreningen skulle omfatta samtliga fackliga, politiska och ideella föreningar på brukssamhället och ha till uppgift att anordna fester vars behållning skulle användas för att finansiera verksamheten med. Även avsågs anordnandet av teateraftnar, kanske främst av lokala amatörer, vilket dock blev begränsat och i stället skulle denna verksamhet ske genom de resande mindre teatersällskapen.
Den första uppgiften skulle vara att få tillstånd av markägaren, som var AB Näfveqvarns bruk och att därefter kunna med bistånd från företagets ledning/bruksdisponenten/ med material, arbetskraft och om möjligt förskott i pengar och en del i gåva.
En kommitté tillsattes av ovan sammanträde på tre personer nämligen Gjutarefackföreningens ordf Ivar Lundgren, ABF:s ordf Halvar Nordström och den initiativtagande Soc.dem. ungdomsklubbens ordf Ragnar Larsson.
Vid den nämnda kommitténs besök hos bruksdisponenten erhölls löfte om samtliga de framförda önskemålen.
Vid midsommarfesten 1934 stod en del av anläggningarna klara och invigdes av disp. Th. Lundén.
Så var de första förutsättningarna skapade för en liten anspråkslös folkpark, som avsågs fungera som ett ortens kulturcentrum lagd och verksamheten kunde börja fylla de anläggningar som byggts upp.
Redan året efter eller året 1935, fortsatte byggandet med en serveringspaviljong, vilken skulle betyda mycket för publikens trivsel.
Det första resande teatersällskapet var Elis Engströms, som gav sina lustspel vilka av kritikerna kallades buskis.
Publiken kom till föreställningarna som var just den avkoppling och omväxling som bruksarbetarna i första hand behövde. En publik på 3-400 personer en veckokväll var vanligt.
Kännedom om teaterintresset i brukssamhället spreds och snart skulle ett flertal av de resande teatersällskapen infinna sig. Namn som Allan Ryding, Anders Fritiof, Bullen Berglund var snart kända och fortsatte med Karin Kavli, som kom med Göteborgs stadsteater, Norrköping-Linköpings stadsteater. Revyer med Ragnar Klange, Casino och slutligen Tjadden skulle tillsammans med varitéer som Fritiof Malmsten, Operabaletten m. fl. snart besöka parken.
Världskriget 1939 skulle draga upp sin ridå och med detta blev det en viss återhållsamhet på verksamheten i parken. Men snart var även detta drama överspelat och i slutet av 1940 och under hela 1950-talet utvecklades parkens anläggningar med
t ex om- och tillbyggnad av teaterhuset och tak över sittplatserna, vilket skulle komma att spela en viktig roll både för publikens trivsel som parkens ekonomi, ty ofta spelade väderleken in och begränsade publiktillslutningen.
Med ingången i sextiotalet började så småningom de ekonomiska problemen att växa. Föreningen var nu ansluten till Folkparkernas Centralorganisation och hade därmed större möjligheter att erhålla de bästa programmen, men kostnaderna anmälde sig samtidigt och i mitten av detta decennium var det omöjligt att följa med beträffande gagens storlek. Antal program måste begränsas. Samtidigt började allt mer de seriösa programmen tappa en del av sin publik. De framväxande pop-grupperna hade ungdomens öra och med sina extrema framföranden skrämdes den tidigare mogna publiken och stannade hemma. Denna utveckling var genomgående i samtliga parker, de stora kunde kanske snabbt sadla om och fånga in pengarna, medan de program man tidigare bjudit av teater, operett stannade utanför grindarna.
Med detta inleddes en period i parkens verksamhet präglad av återhållsamhet med program. Publiken förändrades, den äldre andelen nära nog försvann och ersattes i viss mån med ungdomen. De seriösa programmen förlorade i publik medan det som mer låg i tiden, i vissa fall lyckades bättre.
Den tidigare bevittnade respekten för tystnad under pågående spel försvann och efterträddes av hojtande, visslande och skränande ungdomlig publik. Styrelsen fick många bekymmer att brottas med.
Programverksamheten uttunnades år för år och när vi uppnått året 1970 var det endast tre programaftnar annonserade, med en teater, en varité och en revy. Förlusten var omkring 7.000:- kr med en publik endast omfattande 800 personer på samtliga.
Styrelsen måste söka sig fram på nya vägar och hur smärtsamt det än kändes, så måste den seriösa programverksamheten nära nog helt lämnas.
Vissa ljuspunkter kunde dock skjönjas beträffande parkens framtid. Den planerade och delvis genomförda och fortsatta fritidsbebyggelsen i den Tunabergska kommunen skulle förmodligen kunnat lämna sitt bidrag i publik till parken. Förströelse på detta sätt var sannolikt ett behov för storstadsbon när han lugnat ned sin stressade tillvaro under några dagar, eller veckor i sin fritidsboning. Detta perspektiv finnes alltjämt kvar i takt med den mycket stora utbyggnad för fritid som pågår på mindre avstånd än em km från Folkparken. Turismen och kommunens medverkan borde även vara realistiska för att se mera ljust på behovet av en fritidsanläggning vars markområde även äges av kommunen.
Den gamla och hederliga teaterverksamheten är sannolikt borta och ersatt med moderna aktiviteter, som närmast appelerar till den unga generationen. Kanske ändå att nya behov kunna anmäla sig och därvid den ursprungliga kulturaktiviteten åter kan fylla en uppgift i framtiden.
Låt detta vara en förhoppning, som bruksarbetarna trodde på, när de grova nävarna med spettet i hand bröt mark för att skapa ett av landets vackraste folkparksområde och där grubblande hjärnor sökte efter möjligheter att ge ett innehåll, som var värt begreppet kultur.
Som mera omfattande redovisningar för Nävekvarns Folkpark och dess historia hänvisas till verksamhetsberättelserna 1954 och 1968, samt 1973 där sammanfattningar om de mellanliggande åren finnes.
Folkrörelsearkivet Nyköpings Stadshus i febr. 1973
R. Larsson
Vecka 8, 1981 inlämnades tillkommet material. I samband med inordnande av dessa handlingar har arkivet lagts om efter Allm. arkivschemats principer och ny arkivförteckning upprättats. Kopia av förteckningen översändes 1981-03-11 till:
Jan-Inge Eriksson
Biblioteksvägen 4 B
610 54 Nävekvarn
NYKÖPINGS FOLKRÖRELSERS ARKIV
1981-03-11/ Lilly Johnsson

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/NKFA/NFAR_700
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/LY8mtosv64MXpFkHnjIP61
Språk	Svenska
ExtraID	NFAR_700