Arkiv

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11037

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/PByZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

1901,86 Hyllmeter

Villkor

Delvis

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Västmanlands län (1634)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Syfte & innehåll

TILLKOMST OCH UTVECKLING
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har också på andra sätt förändrats, bl.a. ska den nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

ORGANISATION
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egen arkivbildning: Landskontoret och Landskansliet. Landskontorets uppgift var fr.a. att administrera mantalsskrivningen och skattuppbörden, medan landskansliet skötte övriga ärenden. Militära ärenden förekom dock på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades verksamheten in i sektioner. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1966 tillkom en datasektion. Varje sektion var egna arkivbildare.

Sedan dess har länsstyrelserna omorganiserats fler gånger. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Den verksamhet som rörde skatter överfördes 1987 till de nya länsskattemyndigheterna.

ARKIVENS INNEHÅLL
Länsstyrelsernas arkiv är mycket omfattande (närmare 1900 hyllmeter) och innehåller fr.a. handlingar tillkomna vid från landskansliet och landskontoret till 1950-talet, och därefter sektionerna, -1971, enheterna från 1971 - 1988. Till länsstyrelsens arkiv hör också de fonder som administrerats där, men utgör egna arkivbildare.

ÖVRIGT
På länsstyrelserna började man använda skrivmaskin på 1910-talet, men den slog igenom helt först under 1930-talet. Innan dess är alla dokument handskrivna. Den skrivstil som användes i början av 1900-talet och andra hälften av 1800-talet är oftast ganska lättläst för nutida läsare. Under 1700-talet och början av 1800-talet dominerar dock den så kallade tyska skrivstilen. Den som inte har stor vana att läsa sådana texter rekommenderas en handbok i handskriftsläsning.

Ordning & struktur

Arkiven är uppdelade i delarkiv som motsvarar länsstyrelsens organisation över tid. Hur handlingarna är redovisade i de olika arkivförteckningarna har fastställts vid ett flertal tillfällen. För landskansliet och landskontoret kom den första regleringen 1903, i och med kungörelsen angående plan till förteckningar över länsstyrelsernas arkiv (1903:104). Sektionernas arkivbildning reglerades genom beslut 1958, vilket publicerades av Riksarkivet i en broschyr, "Diarieföring, arkivbildning och arkivvård hos länsstyrelserna" (Meddelanden från Svenska Riksarkivet, Broschyr nr 2, Stockholm 1959).

Tillgänglighet

Sekretess