Arkiv

Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/10197

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/WPpHGvx5J4g66YlA2DeiC0

Omfång

45,5 Hyllmeter

Datering

1632 – 1949 (Tidsomfång)
1836 – 1949 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Nej

Villkorsanm

70 års sekretessbedömning

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1991/27

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, 1901-1949 från tingsrätten

Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin

Bouppteckningsregister: Bouppteckningsregister, 1773-1874

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Kämnärsrätten i Sölvesborg (1660? – 1836)

Rådhusrätten och magistraten i Sölvesborg (1836 – 1949)

Alternativa namn: Sölvesborgs rådstuvurätt ( – 1660)

Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964

Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Notarius publicus i Sölvesborg (1827 – 1949)

Kategori: Statlig myndighet. Notarius Publicus -1964

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/10197 Förteckning 24/1974 Förteckning 27/1991 Förteckning över Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv Förteckningen upprättad 1968 av fil.lic. Carl-Edvard Edvardsson och kompletterad 1974 av amanuens Anna-Brita Lövgren, i februari 1991 av förste arkivarie Anna-Brita Lövgren, 2002 av arkivassistent Kerstin Ingelmark och arkivassistent Eva Mörngård samt 2007 av arkivhandläggare Maria Wallin vid Landsarkivet i Lund.
Allmän anmärkning	Ny leverans av material 1901-1949 i juni 2001.
Inledning (äldre form)	Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv Staden Sölvesborg växte upp under tidig medeltid kring borgen med samma namn, vilken hade ett mycket strategiskt läge där halvön Listerlandet är som smalast. Borgen kan dateras till början av 1300-talet, men någon form av försvarsanläggning fanns förmodligen redan under 1100- och 1200-talen. Staden är yngre än borgen vilket framgår av efterleden -borg i stadsnamnet och likaså torde det stå klart att förleden Sölves- härrör från bynamnet Sölve, vilken då följaktligen måste vara äldre än borgen. Namnets betydelse är oklar och kan tolkas antingen som en beteckning på havsviken 'Sölvir' med hänvisning på det grumliga och bleka vattnet eller som en sammansättning med terrängbenämningen 'sel' eller 'söl' i betydelsen 'lugnvatten' och 'vidher' i betydelsen 'skog' som senare led. Mot bakgrund av det magra arkeologiska och skriftliga källmaterialet bör man kunna datera Sölvesborg till 1300-talets slut vilket även den stora tegelkyrkan i gotisk stil från början av 1300-talet tyder på. Det första säkra skriftliga belägget för staden är från 1445 då kung Kristoffer bekräftade stadens privilegier, men skiftet från danskt till svenskt styre i samverkan med konkurrensen från närbelägna handelsplatser gjorde att Sölvesborg miste sina stapelstadsprivilegier 1658. Under de sista åren av det danska styret fanns en rådhusrätt i Sölvesborg men den drogs in av svenskarna och staden lades 1660 under magistratens i Kristianstad jurisdiktion. Sölvesborg fick dock behålla en kämnärskammare, som tillika fyllde magistratsfunktioner. Från och med 1683 och fram till och med 11 oktober 1836 låg stadens högre rättskipning under Karlshamns jurisdiktion. Denna dag inrättades rådhusrätt och magistrat i Sölvesborg enligt Kungl. Maj:ts förordning och man erhöll återigen fullständiga stadsrättigheter. Den 4 juni 1801 utbröt en förödande brand i Sölvesborg som förintade samtliga byggnader kring torget och öster om kyrkan. Rådhuset, som var relativt nybyggt, brann ner till grunden och en stor del av rättens handlingar förstördes. I kämnärsrättens dombok för detta år läses följande notis under 8 juni: "Sedan efter den staden övergångna eldsvåda rättens handlingar hunnit samlas och därav en stor del gått förlorade i synnerhet dem som legat i assessor Plåts gömmor, varibland varit flera de senaste årens domböcker, dem hr assessorn skolat renovera även som hela carta sigillata-förrådet och stadens privilegier och äldre handlingar, som allt legat uti ett hr assessorn tillhörigt skåp under dess förvar, så blev sådant till framtida säkerhet här antecknat." År 1804 stod ett nytt rådhus färdigt. Rådhuset undergick en genomgripande restaurering 1913. Tingshuset, som uppfördes 1921, är ritat av arkitekten Gunnar Asplund och räknas som ett av dennes främsta verk. Sölvesborgs rådhusrätt och magistrat upphörde vid årsskiftet 1949/1950 och ersattes då av Listers och Sölvesborgs domsaga. Sölvesborgs stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, både från stads- och kämnärsrätten före 11 oktober 1836 och från rådhusrätten och magistraten från 12 oktober 1836 till och med 31 december 1949. Från och med 1948 delades domböckerna upp i serierna domar och beslut i tvistemål respektive domar och beslut i brottmål enligt en ny rättegångsbalk som infördes samma år. Förutom till tryckt litteratur om staden hänvisas till redaktör P. Perssons manuskriptsamling, som förvaras i Sölvesborgs stadsbibliotek. Samlingen består dels av stadens historia i koncept och dels av excerpter ur stadsarkivet. Även rådhusrätten i Karlshamn är en viktig källa till Sölvesborgs äldre historia före år 1836. Källor: Landsarkivet i Lund, del 1. 1987. Milton, H., Listers och Sölvesborgs historia. Den förhistoriska och danska tiden. Sölvesborgs kommun. 1994. Nationalencyklopedin, band 18. 1995. Weibull, C. G., Sölvesborg 1445 -1945. 1945. Arkivbeskrivning från 2002-06-03 Staden Sölvesborg grundlades förmodligen ca 1400 men kan med säkerhet beläggas först 1445, då kung Christoffer av Bayern förnyade stadsprivilegierna. Namnet Sölvesborg omnämns emellertid redan 1343 i en medeltida skrift, men det var då frågan om den medeltida borg som gett staden dess namn.Sölvesborg har en av landets bäst bevarade senmedeltida regelbundna stadsplaner. Av den medeltida bebyggelsen är emellertid, förutom kyrkan St. Nikolai, inte mycket bevarat då staden vid ett otal tillfällen härjats av svåra bränder. Vid den omfattande branden 1801 förstördes exempelvis stora delar av bebyggelsen och dessutom skadades stadsarkivet svårt. Under senmedeltiden var staden en viktig handels- och stapelplats, men kom under 1600-talet att alltmer konkurreras ut av närbelägna handelsplatser så som Åhus och Elleholm, varför den 1658 miste sina stapelstadsprivilegier. Under första delen av 1800-talet utvecklades Sölvesborg till en livlig, om än mycket liten, hantverks- och sjöfartsstad med ca 1200 invånare. År 1836 erhöll man åter igen fullständiga stadsrättigheter. Kring det förra sekelskiftet 1900 upplevde orten en kraftig expansion inom främst handel och transport, med bla en stor inflyttning som följd. Idag är Sölvesborg centralort i kommunen med samma namn och har ca 8000 invånare. I samband med att Sölvesborg 1658 miste sina stadsprivilegier lades staden under magistraten i Kristianstad jurisdiktion. År 1690 inrättades en kämnärskammare på orten medan den högre rättskipningen förlades till rådhusrätten i Karlshamn. När staden år 1836 återfick stadsprivilegierna inrättades egen jurisdiktion med så väl rådhusrätt som magistrat. Både rådhusrätten och magistraten avslutade sin verksamhet under första halvåret 1950 till förmån för Lister och Sölvesborgs Domsaga, som var verksam tom 1971 då Sölvesborgs Tingsrätt inrättades. När tingsrätten år 2001 lades ned levererades merparten av arkivet, med undantag av lagfartshandlingarna som återfinns på Landsarkivet i Härnösand, till Landsarkivet i Lund. Tingshuset, uppfört 1921, är ritat av den berömde arkitekten Gunnar Asplund och räknas som ett av dennes främsta verk. Sölvesborg stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, stads- och kämnärsrätten före 1836 (11/10) och rådhusrätten och magistraten därefter. År 1948 genomfördes en reform som innebar att domböckerna delades upp i domar respektive beslut, och i brott - respektive tvistemål. En uppdelning som kom att bestå även under domsagan. Serien domböcker upphör således 1948. Litteratur Förutom till tryckt litteratur om staden hänvisas till redaktör P. Perssons manuskriptsamling, som förvaras i Sölvesborgs stadsbibliotek. Samlingen består dels av stadens historia i koncept och dels av excerpter ur stadsarkivet. Rådhusrätten i Karlshamn är en viktig källa till Sölvesborgs äldre historia före år 1836. Ytterligare information om äldre judicella arkiv hos Landsarkivet i Lund finns i "Domstolarnas, städernas och fängvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge" (1987, red. Elisabeth Reuterswärd) Christian Jarnekrantz fil. kand. historia, arkivassistent 2002-06-03

Ämnesord

Ämnesord, ort

Blekinge län

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2022-06-30 08:29:59

Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv

Staden Sölvesborg växte upp under tidig medeltid kring borgen med samma namn, vilken hade ett mycket strategiskt läge där halvön Listerlandet är som smalast. Borgen kan dateras till början av 1300-talet, men någon form av försvarsanläggning fanns förmodligen redan under 1100- och 1200-talen. Staden är yngre än borgen vilket framgår av efterleden -borg i stadsnamnet och likaså torde det stå klart att förleden Sölves- härrör från bynamnet Sölve, vilken då följaktligen måste vara äldre än borgen. Namnets betydelse är oklar och kan tolkas antingen som en beteckning på havsviken 'Sölvir' med hänvisning på det grumliga och bleka vattnet eller som en sammansättning med terrängbenämningen 'sel' eller 'söl' i betydelsen 'lugnvatten' och 'vidher' i betydelsen 'skog' som senare led. Mot bakgrund av det magra arkeologiska och skriftliga källmaterialet bör man kunna datera Sölvesborg till 1300-talets slut vilket även den stora tegelkyrkan i gotisk stil från början av 1300-talet tyder på. Det första säkra skriftliga belägget för staden är från 1445 då kung Kristoffer bekräftade stadens privilegier, men skiftet från danskt till svenskt styre i samverkan med konkurrensen från närbelägna handelsplatser gjorde att Sölvesborg miste sina stapelstadsprivilegier 1658. Under de sista åren av det danska styret fanns en rådhusrätt i Sölvesborg men den drogs in av svenskarna och staden lades 1660 under magistratens i Kristianstad jurisdiktion. Sölvesborg fick dock behålla en kämnärskammare, som tillika fyllde magistratsfunktioner. Från och med 1683 och fram till och med 11 oktober 1836 låg stadens högre rättskipning under Karlshamns jurisdiktion. Denna dag inrättades rådhusrätt och magistrat i Sölvesborg enligt Kungl. Maj:ts förordning och man erhöll återigen fullständiga stadsrättigheter.

Den 4 juni 1801 utbröt en förödande brand i Sölvesborg som förintade samtliga byggnader kring torget och öster om kyrkan. Rådhuset, som var relativt nybyggt, brann ner till grunden och en stor del av rättens handlingar förstördes. I kämnärsrättens dombok för detta år läses följande notis under 8 juni:

"Sedan efter den staden övergångna eldsvåda rättens handlingar hunnit samlas och därav en stor del gått förlorade i synnerhet dem som legat i assessor Plåts gömmor, varibland varit flera de senaste årens domböcker, dem hr assessorn skolat renovera även som hela carta sigillata-förrådet och stadens privilegier och äldre handlingar, som allt legat uti ett hr assessorn tillhörigt skåp under dess förvar, så blev sådant till framtida säkerhet här antecknat."

År 1804 stod ett nytt rådhus färdigt. Rådhuset undergick en genomgripande restaurering 1913. Tingshuset, som uppfördes 1921, är ritat av arkitekten Gunnar Asplund och räknas som ett av dennes främsta verk. Sölvesborgs rådhusrätt och magistrat upphörde vid årsskiftet 1949/1950 och ersattes då av Listers och Sölvesborgs domsaga.

Sölvesborgs stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, både från stads- och kämnärsrätten före 11 oktober 1836 och från rådhusrätten och magistraten från 12 oktober 1836 till och med 31 december 1949. Från och med 1948 delades domböckerna upp i serierna domar och beslut i tvistemål respektive domar och beslut i brottmål enligt en ny rättegångsbalk som infördes samma år.

Förutom till tryckt litteratur om staden hänvisas till redaktör P. Perssons manuskriptsamling, som förvaras i Sölvesborgs stadsbibliotek. Samlingen består dels av stadens historia i koncept och dels av excerpter ur stadsarkivet. Även rådhusrätten i Karlshamn är en viktig källa till Sölvesborgs äldre historia före år 1836.

Källor: Landsarkivet i Lund, del 1. 1987.
Milton, H., Listers och Sölvesborgs historia. Den förhistoriska och danska tiden. Sölvesborgs kommun. 1994.
Nationalencyklopedin, band 18. 1995.
Weibull, C. G., Sölvesborg 1445 -1945. 1945.

Arkivbeskrivning från 2002-06-03

Staden Sölvesborg grundlades förmodligen ca 1400 men kan med säkerhet beläggas först 1445, då kung Christoffer av Bayern förnyade stadsprivilegierna. Namnet Sölvesborg omnämns emellertid redan 1343 i en medeltida skrift, men det var då frågan om den medeltida borg som gett staden dess namn.Sölvesborg har en av landets bäst bevarade senmedeltida regelbundna stadsplaner. Av den medeltida bebyggelsen är emellertid, förutom kyrkan St. Nikolai, inte mycket bevarat då staden vid ett otal tillfällen härjats av svåra bränder. Vid den omfattande branden 1801 förstördes exempelvis stora delar av bebyggelsen och dessutom skadades stadsarkivet svårt.

Under senmedeltiden var staden en viktig handels- och stapelplats, men kom under 1600-talet att alltmer konkurreras ut av närbelägna handelsplatser så som Åhus och Elleholm, varför den 1658 miste sina stapelstadsprivilegier. Under första delen av 1800-talet utvecklades Sölvesborg till en livlig, om än mycket liten, hantverks- och sjöfartsstad med ca 1200 invånare. År 1836 erhöll man åter igen fullständiga stadsrättigheter. Kring det förra sekelskiftet 1900 upplevde orten en kraftig expansion inom främst handel och transport, med bla en stor inflyttning som följd. Idag är Sölvesborg centralort i kommunen med samma namn och har ca 8000 invånare.

I samband med att Sölvesborg 1658 miste sina stadsprivilegier lades staden under magistraten i Kristianstad jurisdiktion. År 1690 inrättades en kämnärskammare på orten medan den högre rättskipningen förlades till rådhusrätten i Karlshamn. När staden år 1836 återfick stadsprivilegierna inrättades egen jurisdiktion med så väl rådhusrätt som magistrat. Både rådhusrätten och magistraten avslutade sin verksamhet under första halvåret 1950 till förmån för Lister och Sölvesborgs Domsaga, som var verksam tom 1971 då Sölvesborgs Tingsrätt inrättades. När tingsrätten år 2001 lades ned levererades merparten av arkivet, med undantag av lagfartshandlingarna som återfinns på Landsarkivet i Härnösand, till Landsarkivet i Lund. Tingshuset, uppfört 1921, är ritat av den berömde arkitekten Gunnar Asplund och räknas som ett av dennes främsta verk.

Sölvesborg stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, stads- och kämnärsrätten före 1836 (11/10) och rådhusrätten och magistraten därefter. År 1948 genomfördes en reform som innebar att domböckerna delades upp i domar respektive beslut, och i brott - respektive tvistemål. En uppdelning som kom att bestå även under domsagan. Serien domböcker upphör således 1948.

Litteratur

Förutom till tryckt litteratur om staden hänvisas till redaktör P. Perssons manuskriptsamling, som förvaras i Sölvesborgs stadsbibliotek. Samlingen består dels av stadens historia i koncept och dels av excerpter ur stadsarkivet. Rådhusrätten i Karlshamn är en viktig källa till Sölvesborgs äldre historia före år 1836. Ytterligare information om äldre judicella arkiv hos Landsarkivet i Lund finns i "Domstolarnas, städernas och fängvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge" (1987, red. Elisabeth Reuterswärd)

Christian Jarnekrantz fil. kand. historia, arkivassistent
2002-06-03

Serier (145 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
#	Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serie
A	DOMBÖCKER OCH PROTOKOLL		Läsesal
A I a	Domböcker	Serien inbunden där ej annat anges. Volym 2-24 koncept.
A I b	Särskilda rådhusrättsprotokoll	Med inneliggande handlingar.
A I c	Domböcker i tullmål	Serien inbunden. Med inneliggande handlingar.
A I d	Domar och beslut i tvistemål	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A V a (Domar i tvistemål) och A V b (Beslut i tvistemål).
A I e	Domar och beslut i brottmål	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A VI a (Domar i brottmåloch A VI b (Beslut i brottmål).
A I f	Beslut i ärenden	Serien hade i tidigare förteckning signum A VII.
A I g	Domar i mål angående erkända förseelser	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A VIII.
A II aa	Uppbuds- och lagfartsprotokoll	Serien inbunden där ej annat anges. Lagfartsprotokoll ingår i serie A I a, då de ej är förda separat. Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A II b efter år 1900.
A II ab	Särskilda lagfartsprotokoll
A II ba	Inteckningsprotokoll	För nedan ej nämnda år ingår inteckningsprotokollen i serie A I a. Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A II c efter år 1900. För tiden 1933-1949 se Inskrivningsdomarens vid Sölvesborgs rådhusrätt arkiv, serie A II b, vilket förvaras i Härnösand.
A II bb	Särskilda inteckningsprotokoll
A II bc	Förlagsinteckningsprotokoll	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A II cb efter år 1900.
A II ca	Äktenskapsförordsprotokoll	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A II e efter år 1900.
A II cb	Särskilda äktenskapsförordsprotokoll
A II d	Förmynderskapsprotokoll	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A II f efter år 1900.
A II e	Bouppteckningsprotokoll	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A II g efter år 1900.
A II f	Tomträttsprotokoll
A II g	Avhandlingsprotokoll	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A II h.	Läsesal
A III a	Politi- och ekonomiprotokoll (magistratsprotokoll)	Serien inbunden där ej annat anges.Se serie A I a för de år politi- och ekonomiprotokollen ej är förda separat. Volym 1-10 samt 12 konceptprotokoll. Volym 2-18 med inneliggande handlingar.
A III b	Särskilda magistratsprotokoll
A III c	Vigselprotokoll
A IV	Notarii publici protokoll	Serien inbunden där ej annat anges. Volym 5-6 och 10 med avskrifter av inneliggande handlingar. Övriga volymer med avskrifter och original av inneliggande handlingar. Luckor 1828-1829, 1832, 1836-1837 och 1845.
A V a	Auktionsprotokoll	Serien i arkivboxar. Serien innehåller enstaka sterbhushandlingar och enstaka fastighetsauktioner. Se även serie F III c:1, F III d och F VI:1-75.
A V b	Protokoll vid fastighetsauktioner	Serien i arkivboxar. Fastighetsauktioner även i serie A V a. Med inneliggande handlingar.
A VI	Memorialprotokoll	Serien i arkivboxar.
A VII	Syneprotokoll	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A III b.
A VIII	Konkursprotokoll	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum A IV a.
B	KONCEPT OCH REGISTRATUR		Läsesal
B I	Brevkoncept (brevböcker)	Serien i arkivboxar. Enstaka brevkoncept ingår i serie F XI.
B II	Femårsberättelser
B III	Kungörelser, kallelser och anslag
B IV	Statistik	Serien i arkivboxar. Volym 5 hade i myndighetens tidigare förteckning signum B V c.
B V	Koncept till uppgifter och förteckningar
C	DIARIER		Läsesal
C I a	Diarier över inkomna brev	Serien i arkivboxar.
C I b	Diarier över från stadsfullmäktige inkomna skrivelser
C II	Diarier över avgående brev
C III	Exekutionsdiarier
C IV	Konkursdiarier, konkursdagböcker och förteckningar över avhängiga konkurser	Serien inbunden. Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C VII a (Förteckning över anhängiga konkurser) och C VII c (Konkursdagbok).
C V	Magistratens handräckningsförteckningar
C VI	Diarier över ansökningar om boskillnad och om hemskillnad	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C I a (Boskillnadsrotel) och C I b (Hemskillnadsrotel).
C VI aa	Förmynderskapsböcker samt register och förteckningar till förmynderskapsböckerna	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning uppdelad på signum C II a (Förmynderskapsböcker), C II b (Register till förmynderskapsböckerna) och C II e (Register över förmyndare).
C VI ab	Förteckningar över förmynderskaps- och godemansbefattningar
C VI b	Böcker över gode mäns förvaltning samt förteckningar över gode män	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C II aa (Böcker över gode mäns förvaltning).
C VII a	Förteckningar över inregistrerade bouppteckningar	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C III b (Register över registrerade bouppteckningar) efter år 1900.
C VII b	Förteckningar över inlämnade ansökningar om lösöreköp
C VIII a	Böcker över fri rättegång	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C IX c.
C VIII b	Böcker över villkorligt dömda	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C VIII a.
C IX a	Dagböcker över lagsökningsmål	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C IX d.
C IX b	Dagböcker i handräckningsärenden	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C IX e.
C IX c	Dagboksblad för brottmål
C IX d	Dagboksblad för tvistemål
C IX e	Dagboksblad för ärenden
C X	Vadeböcker	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C IX k.
D	LIGGARE OCH FÖRTECKNINGAR		Läsesal
D I	Borgar- och beväringsrullor
D II	Fångförteckningar
D III	Passjournaler och passlistor
D IV	Stämningslistor	Serien i arkivboxar. Volym 3 hade i myndighetens tidigare förteckning signum C IX b och rubriken "Uppropslistor. (Stämningslistor)".
D V	Saköreslängder	Saköreslängder från spridda år ingår i serierna H I a, H I b och H IV g.
D VI	Uppbudslistor
D VII	Inteckningsbok
D VII a	Fastighetsböcker	Serien inbunden. Fastighetsböckerna innehåller uppgifter om lagfarter och inteckningar. Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum C IV d. Serien förvaras på Riksarkivet i Härnösand.
D VII b	Register till fastighetsböckerna	Serien förvaras på Riksarkivet i Härnösand.
D VII c	Inteckningsböcker
D VIII	Arkivförteckningar
D IX	Röstlängder	Volym 1-2 i arkivboxar, volym 3-26 inbundna och volym 27 i bunt. Om ej annat angives har längderna använts både för val till riksdagen och till kommunala representationer.
D X	Sjömansrullor
D XI	Förteckningar över tvistemål, brottmål och ärenden	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum D I a (Målförteckning. Tvistemål), D I b (Målförteckning. Brottmål) och D I c (Målförteckning. Ärenden)
D XII	Övriga liggare, register och förteckningar	Serien inbunden där ej annat anges. Handelsregister och förteckningar över näringsidkare har överförts till Blekinge länsstyrelse enligt SFS 1964:744.Se förteckningar över de delar av Blekinge länsstyrelses allmänna enhets arkiv respektive Blekinge landskanslis arkiv, som förvaras i landsarkivet. Nedan förtecknade kvittensböcker, postböcker etc. kan tjäna som diarier.
E	INKOMNA HANDLINGAR OCH SKRIVELSER		Läsesal
E I a	Inkomna skrivelser	Serien i arkivkartonger.
E I b	Korrespondens
E II	Inkomna skrivelser från drätselkommissionen, drätselkammaren med flera styrelser
E III	Inkomna skrivelser från stadsfullmäktige	Serien i arkivboxar.
E IV	Handräckningsskrivelser och missiv	Serien i arkivboxar. Lucka 1835-1836. Se även serie F VII.
E V	Övriga inkomna skrivelser	Serien i arkivboxar. Enstaka inkomna skrivelser ingår i serie F XI. Volym 3 hade i myndighetens tidigare förteckning signum E III (Överrätters domar och utslag). Överrätters domar och utslag 1948-1949, gallrade enligt KK 1953:716.
F	INNELIGGANDE HANDLINGAR AKTER		Läsesal
F I a	Inneliggande handlingar	Serien i arkivboxar. Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum G I a efter år 1900.
F I b	Inneliggande handlingar till domböckerna	Se serie F I a, samt serierna A I a, A III a och A VI.	Läsesal
F I ba	Akter i tvistemål	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum H I.
F I bb	Akter i brottmål	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum H II.
F I bc	Akter i ärenden	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum H III.
F I c	Inneliggande handlingar till politi- och ekonomiprotokollen (magistratsprotokollen)	Serien i arkivboxar. Se även serierna F I a och A I a.
F I d	Handlingar angående boskillnader
F I e	Handlingar rörande fri rättegång	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum F IX c.
F I f	Handlingar rörande villkorligt dömda	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum F VIII a.
F I g	Handlingar i lagsöknings- och handräckningsmål	Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum F IX d (Handlingar i lagsökningsmål) och F IX e (Handlingar i handräckningsmål).
F II a	Inneliggande handlingar till småprotokollen samt förmyndarräkningar	Serien i arkivboxar. Spridda inneliggande handlingar förekommer även i serier A II aa, A II ab, A II bb, A II bc, A II ca, A II cb, A II d. Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum G II a (Inneliggande handlingar till småprotokollen) samt F II a (Förmyndarräkningar) efter år 1900.
F II b	Uppgifter rörande förmyndares och gode mäns förvaltning
F III a	Bouppteckningar	Serien inbunden. Volym 1-4 dessutom kapslad. Serien innehåller förteckningar över inregistrerade bouppteckningar vid början av varje år i volym 1-6.
F III b	Bouppteckningar Supplementserie
F III c	Arvskiften	Se även serie F III d.
F III d	Sterbhushandlingar	Serien i arkivboxar. Serien innehåller även dupletter av bouppteckningar, arvskifteshandlingar och auktionsprotokoll.
F III e	Uppgifter om dödsfall
F IV	Burskapshandlingar	Serien i arkivboxar.
F IX	Passhandlingar	Serien i arkivboxar.
F V a	Handlingar angående riksdagsmannaval
F V b	Handlingar till röstlängderna	Serien i arkivboxar.
F VI a	Konkurshandlingar	Serien i arkivboxar. Häri även årsstämningar å okända borgenärer, spridda år, konkursprotokoll 1888-1949 samt auktionsprotokoll, spridda år. Serien hade i myndighetens tidigare förteckning signum F VII a och rubriken "Konkursakter" efter år 1900.
F VI b	Konkurshandlingar. Supplementserie
F VI c	Årsstämning å okända borgenärer
F VII	Utmätningshandlingar	Volym 1-13 i arkivboxar, volym 14 inbunden. Utmätningshandlingar ingår även i serie H IV f. Serien fortsätter i stadsfogdens i Sölvesborg arkiv, serie E II.
F VIII a	Yrkes- och näringsanmälningar	Serien har överförts till Blekinge länsstyrelse enligt SFS 1964:744. Se förteckning över den del av Blekinge landskanslis arkiv som förvaras i landsarkivet.	Läsesal
F VIII b	Anmälningar till handelsregistret	Serien överförd till Blekinge länsstyrelse enligt SFS 1964:744. Se förteckning över den del av Blekinge landskanslis arkiv som förvaras i landsarkivet.	Läsesal
F X	Inprotokolleringar
F XI	Övriga inneliggande handlingar
G	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR		Läsesal
G I	Handlingar angående stadens jordar och tomter	Serien i arkivboxar.
G II	Handlingar angående brandväsende och brandförsäkringar
G III	Handlingar angående hantverk, näringar och gästgiverier	Serien i arkivboxar.
G IV	Handlingar angående brännvinsbränning samt försäljning och utskänkning av rusdrycker och alkoholfria drycker	Serien i arkivboxar.
G V	Handlingar angående tjänster och ämbeten samt kommunala förtroendesysslor
G VI	Handlingar angående skatter och onera
G VII	Handlingar angående skolväsen
G VIII	Övriga ämnesordnade handlingar	Serien i arkivboxar.
H	RÄKENSKAPER		Läsesal
H I a	Kronoräkenskaper	Volym 1-3 i arkivboxar och volym 4-84 inbundna I serien ingår verifikationer samt utslag och anmärkningar av skilda slag. specialräkningarr och handlingar till kronoräken- skaperna 1766-1869, spridda år, samt 1898-1906, spridda år, mantalslängder 1813-1906, taxeringslängder 1813-1906, kronouppbördsböcker 1772-1855, spridda år, kronouppbördslängder 1840-1869, spridda år, kronoskatterestlängder 1823-1906, spridda år, samt bötesredogörelser 1884..
H I b	Specialräkningar och handlingar till kronoräkenskaperna	Serien i arkivboxar.
H II a	Mantalslängder	Serien i arkivboxar. Även bevarade konceptlängder redovisas i denne serie. Jämför även mantalslängder i Blekinge läns landskontors arkiv, där vissa kompletterande längder ingår.
H II b	Mantalsuppgifter	Serien i arkivboxar.
H III a	Taxeringslängder	Serien fortsätter efter 1906 i kronokassörens i Sölvesborg arkiv, serie G II.
H III b	Taxeringslängder till stadsskatterna
H IV a	Kronouppbördsböcker, huvudserie	I många fall ingår avskrifter av uppbördsboken i H I a för perioden 1840-69, även då original finns. Genomdragna originalexemplar har efter kontroll i landskontoret i vissa fall kvarstannat där. Dessa original har vid ordningsarbete 1976 överförts från Blekinge landskontor till rådhusrättens och magistratens arkiv.
H IV b	Kronouppbördslängder, avskrifter	Längderna upptar endast slutsummorna.
H IV c	Uppbördslängder för stadsskatterna
H IV d	Kronoskatterestlängder	Kronorestlängder ingår även i serierna H I a och H I b.
H IV e	Restlängder för stadsskatterna	Se serie H V.
H IV f	Auktionsrestlängder	Serien i arkivboxar. Häri ingår vissa till restlängderna hörande räkenskaper och utmätningshandlingar.
H IV g	Bötesredogörelser	Serien inbunden.
H IV h	Bötesförteckningar	Serien fortsätter i kronokassörens i Sölvesborg arkiv, serie G VI b.
H IV j	Restlängder å bötesmedel	Ingår i serie H I a för spridda år. Se även serie H IV g.
H V	Stadsräkenskaper
H VI	Auktionssammandrag
H VII	Auktionsräkenskaper
H VIII	Redovisningshandlingar för särskild bevillning
H IX	Poliskassans redovisningshandlingar
H X	Övriga räkenskaper	1907- Kassajournaler jämlikt förordningen om fri rättegång och kassajournaler angående utbetalda medel har varit föremål för gallring enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 75 den 9 november 1963. Redovisningar över stämplar och stämpelmedel har varit föremål för gallring enligt RA 935.
J	Statistiska uppgifter	Serien i arkivboxar.
K	HANDLINGAR MED FRÄMMANDE PROVENIENS		Läsesal
K I a	Handlingar med främmande proveniens	Serien i arkivboxar. Handlingarna är placerade årsvis. De olika arkivbildarna har ej utskiljts. Serien består huvudsakligen av utslag och resolutioner från olika myndigheter och domstolar, utdrag ur domstolsprotokoll, räkenskaper av skilda slag samt boutredningshandlingar.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR		Läsesal
Ö I	Formulär	Serien i arkivboxar där ej annat anges. I volym 1 och 3-5 är handlingarna placerade årsvis och de olika arkivbildarna har ej urskiljts. dessa volymer består huvudsakligen av utslag och resolutioner från olika myndigheter och domstolar, utdrag ur domstolsprotokoll, räkenskaper av skilda slag samt boutredningshandlingar.

Success! You have made an order!

An error ocurred!