Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Runö församling


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730547
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/9PVYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
1,24 Hyllmeter 
17 Volymer 
Datering
1755 – 1944  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Runö församling

Innehåll

Inledning (äldre form)ESTLANDSSVENSKA FÖRSAMLINGARNA

Åtskilligt av allmän karaktär har anförts beträffande de estlandssvenska församlingarna i den arkivförteckning, som gäller S:t Mikaels svensk-finska församling i Reval.

Mer eller mindre svensktalande församlingar fanns i äldre tid inom det nuvarande Estlands gränser enligt följande:

Guvernementet Ingermanland:
S:t Mikael i Narva

Guvernementet Estland:
S:t Mikael i Reval*
S:t Matthias jämte Kors,
Nuckö*
Röthel
Karusen
Pönal
Wormsö (Ormsö)*
Röicks
Pühhalep

Guvernementet Livland:
Runö*

*Arkiv finns hos Riksarkivet.

Församlingen i Narva var svensk-finsk-estnisk och den i Reval svensk-finsk. Inom det blandade Nuckö pastorat fanns det svenskspråkiga Rosleps kapell, även kallat Rickuls.

Den svenskspråkige fångpredikanten på Schlüsselburg (Nöteborg) brukar också räknas till denna krets.

Antalet svenskar var - utom på öarna och vid kusten - även i äldre tid (före 1710) obetydligt.

Endast ett fåtal svenska hushåll hade någonsin funnits i Röthel, Karusen, Pönal och Pühhalep.

I äldre tid räknades Stora Rågö till Kors och Lilla Rågö till S:t Matthias. Under 1900-talet hörde Rågöarna till S:t Mikael i Reval.

Svenskar, som tillhörde de högre samhällsskikten (adeln och det handlande borgerskapet) förtyskades. Bönder, fiskare och tjänstefolk gick över till estniska språket (Russwurm).


RUNÖ

Runö (estn. Ruhnu) ligger i Rigabukten och församlingen - även kallad S:ta Maria Magdalena - med samma namn omfattar endast denna lilla ö (elva kvadratkilometer). Församlingsmedlemmarna, som sysslade med jordbruk och fiske, var helt och hållet svenskspråkiga.

I mitten av 1800-talet hade Runö omkring 400 invånare. När befolkningen 1944 flydde till Sverige uppgick antalet till ca 300.

Till skillnad mot övriga estlandssvenska församlingar (S:t Mikael i Reval, Wormsö S:t Olaus och Nuckö S:ta Catharina) tillhörde Runö S:ta Maria Magdalena under den ryska tiden (1710-1917) guvernementet Livland.

I äldre tid var Runöpastorns närmaste överordnade Evangelisk-lutherska konsistoriet i Arensburg på Ösel. Superintendenten var tillika prost.

Runö tillhörde under självständighetstiden 1918-1944 Svenska kontraktet inom Estlands evangelisk-lutherska kyrka.


RUNÖ PASTORATS- OCH FÖRSAMLINGSARKIV

Handlingar efter Runö församling finns - förutom hos Riksarkivet - i Statliga historiska arkivet i Tartu (Dorpat).

Den del av arkivet, som finns hos Riksarkivet, innehåller handlingar från mitten av 1700-talet fram till dess att församlingen upphörde 1944. Kyrkliga längder finns från och med 1834, protokollen börjar 1896.


HÄNVISNINGAR

I förteckningen över S:t Mikaels församling finns hänvisningar som också gäller de övriga estlandssvenska församlingarna.

Landsarkivet i Visby: Grafiker Lise-Lott Österdahls samling "Runövisor"

Centrala historiska arkivet i Riga: Livländska generalguvernementets/guvernementets arkiv innehåller handlingar relaterade till den kyrkliga verksamheten.

Kontroll

Skapad1996-11-11 00:00:00
Senast ändrad2021-08-06 15:07:47