Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms tingsrätt 1971-1991


Grunddata

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning
Stockholms tingsrätt
1971-1991


Innehållsförteckning
Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter 1
Beskrivning av arkivbildare 2
Arkivbildare som inte ingår i förteckningen 6
Arkiveringsordning 7
Sambandet mellan arbetsuppgifter och viktigare handlingar 7
Sökingångar i arkivet 7
Domböcker och protokoll 8
Domböcker i brott- och tvistemål 8
Beslut och slutliga beslut 8
Bodelningsprotokoll 9
Utslag i lagsökningsmål 9
Vigselprotokoll 9
Äktenskapsförordsprotokoll 9
Dagböcker, förteckningar och register 9
Dagboksblad 9
Register över tvistemål, fastighetsmål och ärenden 9
Register över konkurser och konkursansökningar 10
Förteckningar och register över förmynderskapsärenden 10
Akter i mål och ärenden 10
Sekretess 10
Ärenden rörande hemliga tvångsmedel 11
Gallring 12

Bilagor 1
Beteckningar för mål, ärenden samt för domar, utslag och beslut 1
Organisationsschema från 1970 1
Skrymmande aktbilagor 1
Ljud- och bildupptagningar 1
Arkiveringsrutiner vid enheten för lagsökning och betalningsföreläggande 1
Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 264 utfärdat 1970 1
Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 754, utfärdat 1980 1
Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 935, utfärdat 1984 1
Förteckningsplan för tingsrätt 1


Stockholms tingsrätt fastställer, med stöd av 6 § arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 § 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:6), följande arkivbeskrivning för Stockholms tingsrätt 1971-1980.

Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter
Stockholms tingsrätt bildades vid den så kallade tingsrättsreformen den 1 januari 1971 i samband med att häradsrätter och rådhusrätter omvandlades till tingsrätter. Domsagan omfattade Stockholms kommun, men för vissa mål och ärenden var hela landet upptagningsområde.
Tingsrättens huvuduppgift är rättsskipning samt vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär. Rättsskipningen är inriktad på brottmål och tvistemål och verksamheten regleras främst av rättegångsbalken och processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalken. Enligt särskilda bestämmelser fungerar tingsrätten även som fastighetsdomstol för Stockholms län samt som vattendomstol. Till 1993 förekom även en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning). Rättsvården avser ett stort antal olika ärenden, exempelvis domstolsärenden, bouppteckningsärenden, konkurs- och ackordsärenden, borgerlig vigsel samt förmynderskapsärenden.
Under 1970-talet skedde en rad omorganisationer av tingsrättens avdelningar, bland annat till följd av förändringar av tingsrättsinstruktionen (1970:108) och arbetsordningen (1970:815) för Stockholms tingsrätt. Författningsändringarna var i sin tur ett resultat av den nya jordabalken inklusive införandet av inskrivningsmyndigheterna samt förändringen av fastighetsdomstolarna och den nya strukturen av vattendomstolarna. Förändringarna innebar bland annat att inskrivningsenheten 1972 bildades på avdelning 1 och att avdelning 9 och 10 utgjorde fastighetsdomstol från samma år (se kungörelse om ändring i arbetsordningen 1970:815).
Vidare innebar förordning (1975:511) och arbetsordningen fastställd i slutet av 1975 att Stockholms tingsrätt 1976 övertog Södertörns tingsrätts uppgifter som fastighetsdomstol (avdelning 9, 9A och 10) och vattendomstol (avdelning 5) samt att Sjöfartsregistret bildades vid avdelning 8 samma år.
1981-1991skedde inga större förändringar på tingsrätten, utan först 1992 utfördes en större omorganisation vilken innebar att flera avdelningar upphörde.
Totalt uppgår det förtecknade materialet till ca 3000 hyllmeter och omfattar tingsrättens avdelningar 1 till 19 inklusive Förmynderskapsavdelningen, Enheten för lagsökning och betalningsföreläggande, Aktuariekontoret samt Administrativa avdelningen. Av tingsrättens dömande avdelningar handlade avdelning 2-10 allmänna tvistemål och avdelning 11-19 allmänna brottmål. Därutöver handlade vissa av avdelningarna specialmål.
Beskrivning av arkivbildare
Nedan ges en kortfattad beskrivning av de avdelningar som ingår som egna arkivbildare i denna förteckning. Förändringar av avdelningarnas verksamhet och målfördelning beskrivs vidare i den inledande informationen för respektive arkivbildare i förteckningarna, samt i de arbetsordningar som ingår i administrativa avdelningens arkiv.

• Administrativa avdelningen handlade frågor om tingsrättens organisation och övergripande planering, personal, budget, beredskap och säkerhet, lokaler, inredning och utrustning, remisser förfrågningar och externa skrivelser.
• Aktuariekontoren för tvistemål och brottmål hade till uppgift att lotta de inkommande målen på de dömande avdelningarna. Vilken avdelning ett tvistemål, fastighetsmål eller ärende lottades till framgår av kontorets namnregister, som alltså är gemensamt för hela tingsrätten. Aktuariekontorets arkiv innehåller också diarier över tvistemålsavdelningarnas äktenskapsförord (avdelning 2-5).
• Enheten för lagsökning och betalningsföreläggande skötte lagsökningsmål och betalningsförelägganden. Enheten tillhörde avdelning 1 fram till 1976 då den flyttades över till avdelning 2.
• Förmynderskapsavdelningen tillhörde första avdelningens bouppteckningsenhet och hade till uppgift att handlägga ärenden som rörde förmynderskap för omyndiga barn, omyndigförklaranden, adoptioner, utse gode män vid arvsskiften etc. Sådana ärenden handlades tidigare av en egen förmynderskapsavdelning vid Stockholms rådhusrätt och har även efter övergången till tingsrätt 1971 fortsatt att förtecknas separat (förutom ärendehandlingar såsom protokoll, akter, förteckningar och dagboksblad i ärenden som från 1972 ingår i bouppteckningens arkiv). Sedan förmynderskapsprotokoll slutade föras 1953 finns besluten i förmynderskapsärenden antecknade i förmynderskapsböckerna som ingår i Stockholms rådhusrätts arkiv 1948-1970.
• Avdelning 1 var indelad i tre enheter som alla behandlats som enskilda arkivbildare; inskrivningsenheten, bouppteckningsenheten med förmynderskapsärenden samt enheten för lagsökning. Från 1978 tillhörde även sjöfartsregistret avdelning 1 sedan det flyttats dit från avdelning 8. Enheten för lagsökning flyttades 1976 till avdelning 2.
• Avdelning 2 handlade allmänna tvistemål och familjerättsmål. I början av 1976 förändrades avdelningsindelningen vilket medförde att avdelningen slutade att handlägga familjerättsmål och mellan 1976 och 1980 handlade tvistemål om mindre värden och allmänna tvistemål. Enheten för mål i lagsökning och betalningsföreläggande tillhörde avdelning 2 under 1976-1980 men är förtecknad som en egen arkivbildare.
• Avdelning 3 och 4 handlade allmänna tvistemål och familjerättsmål. När avdelning 5 blev vattendomstol 1976 bildade avdelningarna 3, 4 och 5 de två nya avdelningarna 3 och 4.
• Avdelning 5 1971-1976 handlade förutom allmänna tvistemål även familjerättsmål fram till 1976 då avdelningen blev vattendomstol.
• Avdelning 5 1981-1986 Handlingarna utgörs av allmänna tvistemål som handlades på avdelning 5, vattendomstolen under 1981-1986. Vattendomstolen har förtecknats i egen arkivförteckning och handlingarna förvaras på Nacka tingsrätt sedan 2007 (anmärkning 2009-02-14).
• Avdelning 6 handlade förutom allmänna tvistemål även mål och ärenden i konkurser, ackord och utmätningseder men även tvistemål och ärenden angående bolag, stiftelser, banker och försäkringsrörelser samt kallelser av okända borgenärer och lösöreköpsavhandlingar.
• Avdelning 7 handlade förutom allmänna tvistemål även mål om immaterialrätt.
• Avdelning 8 handlade förutom allmänna tvistemål även tryckfrihetsmål och mål och ärenden angående sjölagen. 1976 bildades Sjöfartsregistret vid avdelning 8 för att 1978 flyttas till avdelning 1. Fram till år 1974 handlade avdelning 8 hemliga ärenden (HÄ). Se vidare information under rubriken Sekretess.
• Avdelning 9 handlade förutom allmänna tvistemål även tvister om hyra och arrende. Avdelningen fungerade även som fastighetsdomstol från 1972 och handlade tvistemål och ärenden om bostadsrätt samt om tvångsförvaltning av bostadsfastighet. När Stockholms tingsrätt övertog Södertörns tingsrätts uppgifter som fastighetsdomstol 1976 fördelades funktionerna mellan avdelning 9 och 10. Under en övergångstid av ett år handlades överflyttade mål från Södertörns tingsrätt av extraavdelningen 9A.
• Avdelning 9A var extraavdelning 1976-1977 och handlade överförda fastighetsmål från Södertörns tingsrätt. När Stockholms tingsrätt övertog Södertörns tingsrätts uppgifter som fastighetsdomstol bildades extraavdelningen för att avlasta avdelning 9 och 10.
• Avdelning 10 handlade förutom allmänna tvistemål även expropriationsmål under 1971 samt fungerade från 1972 som fastighetsdomstol och handlade övriga mål rörande fastighetsdomstolen som inte handlades av avdelning 9. När Stockholms tingsrätt övertog Södertörns tingsrätts uppgifter som fastighetsdomstol 1976 fördelades funktionerna mellan avdelning 9 och 10.
• Avdelning 11-13 och 15 handlade allmänna brottmål. Avd 13 handlade mål om brott mot rikets säkerhet från 1975. Se vidare information under rubriken Sekretess.
• Avdelning 14 handlade förutom allmänna brottmål även militär- och tullmål.
• Avdelning 16 handlade förutom allmänna brottmål även narkotikamål. Avdelningen handlade också säkerhetsärenden (SÄ). Se vidare information under rubriken Sekretess.
• Avdelning 17 handlade förutom allmänna brottmål även skattemål.
• Avdelning 18 handlade förutom allmänna brottmål även ungdomsmål.
• Avdelning 19 handlade trafikmål och bötes- och bötesförvandlingsmål samt även tvistemål under perioderna 1972-1977 (bolagsmål) och 1979-1980 (familjerättsmål).

Arkivbildare som inte ingår i förteckningen
Följande arkivbildare inom Stockholms tingsrätt från samma period ingår inte i denna förteckning:

Bouppteckningsenheten
Boppteckningsenheten vid tingsrättens första avdelning upphörde 2001 då verksamheten överfördes till skatteförvaltningen och arkivet har levererats till Stockholms stadsarkiv. Från och med 1971 handlade bouppteckningsenheten även förmynderskapsärenden, vilka dock har förtecknats separat med Förmynderskapsavdelningen som arkivbildare.

Fastighetsdomstolen, Södertörns tingsrätt
Den 1 juli 1976 överfördes Södertörns fastighetsdomstol till Stockholms tingsrätt enligt förordning (1975:1285) om ändring i kungörelsen (1971:549) om fastighets¬domstol. Förteckningen omfattar handlingar till avslutade mål från Södertörn vid övergången till Stockholms tingsrätt. Handlingarna har endast lånats in av Stockholms tingsrätt och förvaras sedan 2007 på Stockholms stadsarkiv.

Inskrivningsärenden
Till tingsrättens första avdelning hörde från och med 1972 en inskrivnings-enhet. Enheten upphörde 2001 då verksamheten rörande fastigheter flyttades över till inskrivningsmyndigheten vid Norrtälje tingsrätt och arkivet 1972-2001 levererades till landsarkivet i Härnösand. Inskrivningsärenden rörande luftfartyg handlades från 1956-2005 vid rådhusrätten/tingsrätten. Handlingarna lånades därefter ut till Luftfartsstyrelsen för en period om 10 år (2005-2015). Därefter förväntas de överlämnas till Stockholms stadsarkiv (anmärkning 2009-02-14)

Sjöfartsregistret
1976 bildades Sjöfartsregistret vid tingsrättens avdelning 8 för att 1978 flyttas till avdelning 1. Den 1 december 2001 överlämnades sjöfartsregistret till Sjöfartsverket i Norrköping och öppna ärenden införlivades med sjöfartsverket enligt RA-MS 2001:34. Handlingar till avslutade mål har överlämnats till Sjöfartsverket.

Vattendomstolen
Den 1 juli 1976 flyttades vattendomstolen från Södertörns tingsrätt till avdelning 5 vid Stockholms tingsrätt enligt förordning (1975:1286) om ändring i kungörelsen (1971:550) om vattendomstol. Vattendomstolen vid Stockholms tingsrätt, med dess föregångare, Österbygdens vattendomstol och vattendomstolen vid Södertörns tingsrätt arkiv har genom RA-MS 2007:29 överlämnats till Nacka tingsrätt.

Arkiveringsordning
Arkiveringsordningen på tingsrätternas har styrts av Protokollskungörelsen för de allmänna domstolarna, SFS 1971:1066. I denna har angetts hur akter, dagböcker och avgöranden i mål och ärenden ska numreras och ordnas. I viss mån har den också styrt gallring av mål och ärenden. I protokollskungörelsens 29 § reglerades också särskilda register över brottmål. Protokollskungörelsen ersattes 1996 med Förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol.

Sambandet mellan arbetsuppgifter och viktigare handlingar
Mål som inkom till tingsrätten registrerades av aktuariekontoren antingen som brott-, tviste- fastighets- eller vattenmål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt innehållande såväl inkomna som av tingsrätten upprättade handlingar. Även handlingar i domstolsärenden samt flertalet övriga ärenden registrerades och fördes samman i akter.
För mål och ärenden fördes kronologiska dagböcker med anteckningar om alla handlingar som successivt tillfördes akten.
Domar och särskilt uppsatta beslut samt utslag i lagsökningsmål bands in i kronologisk ordning. Se bilaga 1 för en översikt över beteckningar för mål och vissa ärenden samt domar, slutliga beslut och utslag.

Sökingångar i arkivet
Varje avdelning har förvarat sitt eget arkiv och har därför hanterats som egna arkivbildare, så med undantag från vissa gemensamma register hålls handlingarna åtskilda per avdelning. Eftersom flera olika avdelningar kan handlägga samma typer av mål kan återsökningen ofta försvåras om uppgift om dömande avdelning saknas Aktuariekontoret ansvarade för lottningen av målen och i deras namnregister framgår vilken avdelning ett tvistemål, ärende eller fastighetsmål har lottats till. Register över brottmål har däremot gallrats enligt Protokollkungörelsen SFS 1976:820 29§. Det innebär att det i princip är omöjligt att återsöka ett brottmål utan uppgifter om vilket år brottmålet inleddes samt nummer på mål eller dom.
Handlingarna har förtecknats enligt förteckningsplanen för tingsrätts- och inskrivningsmyndighetens arkiv fastställd av riksarkivet 1972. Handlingarna har tidigare förtecknats i 10-årsperioder 1971-1980 samt 1981-1991, men för att underlätta återsökningen har handlingarna förtecknats som en längre sammanhängande period i samband med att förteckningarna registrerats elektroniskt.
Nedan beskrivs översiktligt viktigare handlingstyper och sökingångar. Sökingångar för respektive serie finns även beskrivet i anmärknings-kolumnerna i respektive förteckning eller i den inledande informationen för varje avdelning.

Domböcker och protokoll
Domböcker i brott- och tvistemål
Domböckerna är inbundna efter datum för avgörande och sökning kan ske efter år och domsnummer, vilket söks genom dagboksbladen eller namnregister över tvistemål. Vissa domböcker innehåller även en inledande förteckning över avgjorda mål det aktuella året, alfabetiskt sorterad på tilltalad och i vissa domböcker i brottmål ingår även slutliga beslut.
Beslut och slutliga beslut
Ett beslut avser inte huvudfrågan i ett mål utan mer formella frågor såsom avgöranden av frågor som uppstår i samband med handläggningen av ett mål, medan ett slutligt beslut är ett beslut genom vilket rätten, utan att meddela dom, slutligen avgör ett mål eller ärende. Slutliga beslut i brottmål är ofta inbundna med domarna i domböckerna medan slutliga beslut i ärenden ofta ingår i serien akter i ärenden.

Bodelningsprotokoll
En bodelning är en delning av giftorättsgods mellan makar eller mellan en make och den andres arvingar. Protokollen upprättas under äktenskapet och avgör hur boet är delat. Protokollen är kronologiskt ordnade med bilagda bodelningshandlingar undertecknade av makarna. Sökning sker genom aktuariekontorets diarier över bodelningsärenden.

Utslag i lagsökningsmål
Ett lagsökningsmål är en enklare form av skriftlig process för att få betalning för fordran grundad på skuldebrev eller andra skriftliga fodringsbevis. Ett utslag i lagsökningsmål motsvarar dom och fastställer hur mycket gäldenären ska betala till borgenären.

Vigselprotokoll
Vigselprotokollen är inbundna i kronologisk ordning och söks genom register. Vigselprotokollen ingår i den administrativa enhetens arkiv.

Äktenskapsförordsprotokoll
Är ett avtal mellan makar eller blivande makar där egendomsförhållandena regleras mellan giftorättsgods och enskild egendom. Protokollbanden inleds med ett alfabetiskt register efter makens namn och sökning kan även ske genom aktuariekontorets diarier över äktenskapsförord.

Dagböcker, förteckningar och register
Dagboksblad
Dagboksbladen är sorterade i målnummerordning efter målets inkommandeår. Dagböcker finns även för ärenden, konkursmål etc och ger uppgifter om dom- eller protokollsnummer, inkommande och utgående handlingar, parter samt datum för avgörande. I dagboksbladen framgår även om en akt har blivit gallrad.
Register över tvistemål, fastighetsmål och ärenden
Aktuariekontorets alfabetiska register över kärande (sökande) i mål ger uppgift om mål- och ärendenummer och dömande avdelning för sökning i dagboksblad och akter. Här finns även uppgifter om svarande, sak, inkomstdatum, avgörandedatum samt nummer på dom eller beslut. Registren för 1970-talet är avställda i tidsperioderna 1971-1975 och 1976-1982.
Register över konkurser och konkursansökningar
Innehåller alfabetiskt register ordnat efter gäldenärens namn över samtliga konkursansökningar, det vill säga både de ansökningar som resulterade i ett konkursbeslut och de som avskrivits. Här finns uppgift om datum för konkurs-ansökan, konkursärendenummer samt eventuellt datum för konkursbeslut. Om konkursen avskrivits, finns eventuellt hänvisning till tvistemålsnummer om ärendet har blivit överflyttat. Med hjälp av ärendenummer söks dagboksblad och akter i konkursmål.

Förteckningar och register över förmynderskapsärenden
Förteckningarna är inbundna i ärendenummerordning och ger uppgift om vem ärendet angår, vad ärendet gäller samt avgörandedatum och eventuella övriga anmärkningar. Registren är inbundna alfabetiskt med uppgift om ärende-nummer. Förteckningarna och registren används för att söka dagboksblad och akter i förmynderskapsärenden (benämndes fram till 1960 förmynderskaps-protokoll), medan besluten finns antecknade i förmynderskapsböckerna som ingår i Stockholms rådhusrätts arkiv 1948-1970.

Akter i mål och ärenden
Alla handlingar i ett mål eller ärende förs samman till en akt som innehåller såväl inkomna som upprättade handlingar. Inkomna handlingar kan exempelvis vara stämningsansökningar och andra handlingar från parterna. Exempel på upprättade handlingar är protokoll, kallelser och förelägganden av olika slag. Beroende på typ av mål kan särskilda vittnesförhör eller rättspsykiatriska undersökningar även ingå. Akterna är arkivlagda på det år ett mål blev instämt samt efter målnummer.

Sekretess
Handlingarna är med ett fåtal undantag offentliga. Uppgifter om förekommande sekretess enligt Lag (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar och Sekretesslag (1980:100) framgår i första hand av domen samt av notering på aktomslag. I enstaka fall framgår uppgift om förekommande sekretess av volymanmärkning och volymetikett, men detta är bara i absoluta undantagsfall. Normalt är det en stämpel på aktomslaget som ger första indikationen på om sekretess finns i målet. I de flesta fall ligger sekretesshandlingar i förslutna kuvert i akten.
Uppgift om sekretess ska normalt framgå av domen. Handlingar som varit sekretessbelagda under målets gång är inte sekretessbelagda om det inte beslutats i domen.

Ärenden rörande hemliga tvångsmedel
Dessa ärenden finns kvar på Stockholms tingsrätt tills vidare efter samråd med Stockholms stadsarkiv (anmärkning 2009-02-14).
Sekretess råder för ärendegruppen genom 10 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, samt från 1980 genom 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100). Med stöd av 6 § sekretessförordningen (1980:657) tillämpas inte föreskriften i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100).
Denna ärendegrupp utgörs av ärenden rörande telefonavlyssning, telefonövervakning, kameraövervakning, kvarhållande av post och postöppning och betecknas HÄ samt SÄ.
Efter ansökan från säkerhetspolisen fattar Stockholms tingsrätt det formella beslutet rörande hemliga ärenden (HÄ). Sedan 1964 kommer dessa ansökningar från säkerhetspolisen in via åklagaren. T.o.m. år 1974 handlades dessa ärenden av avdelning 8. Från 1975 handlades dessa ärenden av avdelning 13.
Ett säkerhetsärende (SÄ) har ofta koppling till ett ej sekretessbelagt mål eller ärende vid Stockholms tingsrätt. Hänvisningar mellan målen finns endast i undantagsfall. 1970-1991 handlades dessa ärenden av avdelning 16.

Gallring
Gallring har skett med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 264 utfärdat 1970, RA-MS 754 utfärdat 1980 samt RA-MS 935 utfärdat 1984. Vidare har lokala beslut upprättats genom dnr. 3203/T 32/80 samt, adm. 1.6, dnr 1989/444.
Vissa handlingar i tingsrättens arkiv har gallrats med stöd av ovan nämnda gallringsföreskrifter efter att de redovisats i tidigare arkivförteckning, detta gäller främst minnesböcker. Den ursprungliga arkivförteckningen för handlingarna 1971-1980 har någon lyckats gallra, så den ursprungliga proveniensen för handlingarna kan inte längre spåras (anmärkning 2009-02-14)


Arkivbeskrivningen är upprättad i februari 2007 av Elin Persson och Annica Waltersson, projektanställda arkivarier vid Stockholms tingsrätt
Arkivbeskrivningen har därefter reviderats av Jenny Bäckström i samband med att handlingarna för 1981-1991 överlämnats till Stockholms stadsarkiv 2009

Bilagor (se pappersförteckningen)
Beteckningar för mål, ärenden samt för domar, utslag och beslut
Organisationsschema från 1970
Efterfrågade mål
Skrymmande aktbilagor
Ljud- och bildupptagningar
Arkiveringsrutiner vid enheten för lagsökning och betalningsföreläggande
Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 264 utfärdat 1970
Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 754, utfärdat 1980
Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 935, utfärdat 1984
Förteckningsplan för tingsrätt

Ämnesord

Kontroll

Skapad2012-09-18 11:18:47
Senast ändrad2024-02-28 09:16:43