Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Bouppteckningsenheten

Stockholms tingsrätt 1991-2001

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2399/01/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7RYGNXHEq4wbSeWvNyn6n6
ExtraID01
Omfång
128,1 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Bouppteckningsenheten: Stockholms rådhusrätt/tingsrätt (1948 – 2001)

Innehåll

ArkivhistorikHistorik för
Bouppteckningsenheten Stockholms tingsrätt 1948 - 2001

En bouppteckning är en förteckning över en avliden persons tillgångar och skulder. I princip ska en bouppteckning förrättas så snart något mer ingripande ska göras med boet t.ex. vid dödsfall, konkurs eller äktenskapsskillnad. De bouppteckningar som har handlagts vid Stockholms tingsrätts bouppteckningsenhet är samtliga förrättade vid dödsfall.

Bouppteckningsinstitutet har anor från 1600-talet och har i huvuddrag varit oförändrat sedan 1734 års lag. Bouppteckningsverksamheten vid tingsrätterna upphörde 30 juni 2001 då verksamheten överfördes till skatteförvaltningen. För Stockholms tingsrätts del innebar det att såväl verksamheten som huvuddelen av personalstyrkan flyttade över till den lokala skattemyndigheten i Stockholm. De ca.1600 ärenden som var pågående vid datumet för överflyttandet handlades dock färdigt vid Stockholms tingsrätt.

Avdelningen har främst handlagt bouppteckningsärenden. Dessutom har ärenden angående boutredningsman handlagts t.o.m. 1998 då dessa flyttades över till en särskild rotel på tvistemålsavdelning 3. Handlingarna rörande boutredningsman från 1995 och framåt har av praktiska skäl inte skickats med till Stockholms stadsarkiv vid leveransen år 2001. Handlingarna förvaras tillsvidare på tvistemålsavdelning 3 vid Stockholms tingsrätt.

Fr.o.m. 1971 har man även handlagt förmynderskapsärenden. Dessa ärenden handlades tidigare av en egen avdelning vid Stockholms tingsrätt, Förmynderskapsavdelningen.
Arkivmaterialet har även efter övergången fortsatt att förtecknas separat i en förteckning med Förmynderskapsavdelningen som arkivbildare och ingår således inte i denna förteckning.
Några vattentäta skott har dock inte funnits mellan Bouppteckningsenheten och Förmynderskapsavdelning. Vissa handlingar från en av arkivbildarna kan därför ha kommit att ingå i handlingsbeståndet hos den andra arkivbildaren. Så är t.ex. fallet med bouppteckningsederna som fr.o.m. 1972 återfinns bland Förmyndarskapsavdelningens tvistemål. Sedan år 1995 har handlingar rörande förmynderskap och boutredningsmän arkiverats tillsammans i samma serier.

Bouppteckningsenhetens arkiv är i likhet med övriga arkiv på Stockholms tingsrätt förtecknat i tioårsperioder. Här finns arkiv för åren:

1948 - 1960
1961 - 1970
1971 - 1980
1981 - 1990
1991 - 2001

Arkivet omfattar totalt ca.540 hyllmeter handlingar varav huvuddelen består av serier med inbundna volymer. De inbundna volymerna sträcker sig i vissa fall över två tioårsintervaller. Ibland har arkivserier även bytt seriesignum mellan de olika tioårsförteckningarna. Så är fallet för t.ex. bouppteckningarna som ändrar signum från E 1 till F 2 år 1971.

En viktig sökingång till materialet är serien med årsvisa alfabetiskt ordnade dödkort, serie F 1. År 1991 ersattes de manuellt förda dödkorten av ett dataregister, BOUPP. Detta dataregister ersattes år 1999 av BORIS och de uppgifter som lagrats i BOUPP flyttades över till en ”historikdel” i det nya registret. Båda registerna återfinns under seriesignum F 3 i förteckningen för år 1991 - 2001. Till detta registerblad finns även en förståelsedokumentation.

September 2001
Arkivarien vid Stockholm tingsrätt

Birgitta Edenius



Med stöd av 6 § arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 § 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1) fastställer Stockholms tingsrätt följande


Arkivbeskrivning
Stockholms tingsrätt


Att gälla fr.o.m. 00-10-10

Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter

Stockholms tingsrätt bildades vid tingsrättsreformen den 1 januari 1971. Domsagan omfattar Stockholms kommun, men för vissa mål och ärenden är hela landet upptagningsområde.

Stockholms tingsrätt består av 10 dömande avdelningar. Avdelningarna benämnda 2, 3, 4, 6, 7, 9, 10 är tvistemålsavdelningar och har adress Fleminggatan 14. De tre brottmålsavdelningarna 11, 12 och 13 är inrymda i Rådhuset. Målens fördelning på de olika avdelningarna framgår närmare av tingsrättens arbetsordning. Till tingsrätten hör även en ärendeavdelning, avdelning 1. Denna består av en sjöfartsregistermyndighet, en inskrivningsmyndighet samt en bouppteckningsenhet. De två senare kommer att försvinna från tingsrätten den 1 juli 2001. Troligen kommer även sjöfartsregistret att försvinna den 1 december 2001.

Vid Stockholms tingsrätt finns även en administrativ avdelning. Den består av ett kansli, en IT-enhet samt personal- och ekonomienhet. Dessutom finns två samordningskanslier, ett för tvistemål och ett för brottmål, samt två aktuariekontor som även dessa är uppdelade på tviste- respektive brottmål.

Se vidare bifogade organisationsscheman, bilaga 1a och 1b.

Tingsrättens huvuduppgift är rättskipning inriktad på brottmål och tvistemål. Därtill har även knutits vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär. Verksamheten regleras främst av rättegångsbalkens regler samt processuella bestämmelser i äktenskapsbalken och föräldrabalken. Handläggningen av mål och ärenden regleras även av förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol.

Enligt särskilda bestämmelser är tingsrätten på följande sätt specialdomstol:

Avdelning 10 fungerar som fastighetsdomstol för Stockholms län, se lagen (1969:249) om domstolar i fastighetsmål.

Avdelning 4 fungerar som sjörättsdomstol för enligt 21 kap. sjölagen (1994:1009), se förordningen (1975:931) om sjörättsdomstolar.

Avdelning 9 fungerar som miljödomstol enligt miljöbalken för Stockholms-, Uppsala, Gotlands- och Västmanlands län samt delar av Gävleborgs-, Jämtlands-, Dalarnas-, Södermanlands-, Örebro-, Västra Götalands- och Östergötlands län, se förordning (1998:1323) om miljödomstolarnas domkretsar.

Sedan den 1 januari 1994 prövar tingsrätten överklaganden av beslut från kronofogdemyndigheten i Stockholms län, se 18 kap 1 § utsökningsbalken. Till utgången av år 1991 förekom även en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning).

Till utgången av år 1998 fanns även en vattendomstol vid tingsrätten. Denna ersattes sedan av miljödomstolen.

Tingsrätten handlägger därutöver specialmål såsom konkurrens- och marknadsföringsmål på avdelning 4, patenträttsliga mål på avdelning 7 samt tryckfrihets- och yttrandefrihetsrättsliga mål på avdelning 6.


Tingsrättens rättsvård avser ett stort antal ärenden av skiftande karaktär:

Domstolsärenden, se lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden. Exempel på sådana är adoption, dödande av förekommen handling och ärenden enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift.

Konkursärenden, se konkurslagen (1987:672).

Ärenden rörande borgerlig vigsel, se förordningen (1987:1019) med närmare föreskrifter om vigsel som förrättas av domare eller särskilt förordnad vigselförrättare.

Bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken.

Till utgången av juni 1995 förekom även förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen. Tingsrättens kvarvarande handläggning av förmynderskapsfrågor sker därefter som domstolsärenden.






Arkivering och registrering av viktigare typer av handlingar

Mål som inkommer till tingsrätten registreras av aktuariekontoren antingen som brott-, tviste- eller fastighetsmål, -B, -T, F-mål. Alla handlingar i ett mål förs sedan samman till en akt som innehåller såväl inkomna som av tingsrätten upprättade handlingar. Inkomna handlingar kan t.ex. vara stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekommer, t.ex. brottmålens förundersökningsprotokoll samt kriminalregisterutdrag. Exempel på upprättade handlingar är protokoll, kallelser och förelägganden av olika slag samt tingsrättens domar och beslut. Även handlingar i domstolsärenden samt flertalet övriga ärenden, såsom konkursärenden, förs samman i akter.

Kronologiska dagböcker förs för mål och ärenden. I dessa registreras de handlingar som successivt tillförs akten.

Inkomna bouppteckningar sammanförs i en särskild serie i kronologisk ordning efter inregistreringsdag. Även vigselprotokoll sammanförs i en speciell kronologisk serie och binds in.

Domar och särskilt uppsatta beslut binds årligen in i domböcker. Från och med år 2000 binds även beslut som inte har satts upp särskilt in i speciella böcker.


Hos tingsrätten förvarade arkiv

Förutom det egna arkivet förvarar tingsrätten i centralarkivet:

Stockholms rådhusrätts arkiv ca.1948 - 1970
Magistratens och sammanfällda rådhusrätten arkiv 1911 - 1964
Södertörns tingsrätt- fastighetsdomstolen 1972 - 1976

På avdelning 9, miljödomstolen förvaras äldre vattendomstolsmaterial från:

Österbygdens vattendomstol 1919 - 1971
Söderbygdens vattendomstol 1920 - 1959
Mellanbygdens vattendomstol 1919 - 1932
Södertörns vattendomstol 1972 - 1976


Sökingångar till arkivmaterialet

Varje avdelning på tingsrätten är ur arkivsynpunkt en egen arkivbildare, och handlingarna hålls separerade från varandra. Undantag är vissa gemensamma register.

Tingsrätten använder det av domstolsverket framtagna mål- och ärendehanteringssystemet MÅHS för registrering av samtliga förekommande mål och ärenden vid de dömande avdelningarna. Registreringen sker i två separata databaser för brottmål respektive tvistemål.

Bouppteckningsenheten registrerar med hjälp av ett eget dataprogram kallat BORIS. För tidigare år finns pappersregister.

Administrativa ärenden diarieförs sedan år 1996 med stöd av dataprogrammet ÄHS. Huvuddelen av diarieföringen sker vid lagmannens kansli. Tidigare fördes manuellt diarium och till detta saknas hjälpregister.

Tvistemål, konkurser samt ärenden kan återsökas i MÅHS-databasen fram till fem år efter avgörandeåret. Därefter gallras uppgifterna och tas ut på papper i form av alfabetiska sökregister. I centralarkivet finns även alfabetiska sökregister för samtliga år innan MÅHS infördes. Uppgifterna i MÅHS-databasen för brottmål lagras i två år efter avgörandeåret och gallras därefter. Inga sökregister tas ut, och inga sökregister finns för tidigare år.

Samtliga arkivhandlingar ordnas systematiskt i en arkivförteckning.


Gallringsregler

Gallring sker med stöd av riksarkivets beslut och föreskrifter. Lokala gallringsbeslut är tagna med stöd av riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (RA-FS 1991:6)

De viktigaste gallringsföreskrifterna är RA-MS 1998-56 och 1998:57 med ändringar år 1999. Dessa föreskrifter styr tingsrättens gallring av materialet i mål- och ärendeakter. Gallringstiden är fem år efter avgörandeår för materialet i brottmålsakterna och tio år för övriga akter.

Uppgifterna ur ADB-register gallras med stöd av förordningen (1998:104) om registerföring vid allmänna domstolar med hjälp av automatisk databehandling. Gallringstiden är två år efter avgörandeår för brottmål och fem år för övriga mål och ärenden.

Förekommande gallringsbeslut ingår som bilagor till arkivförteckningen.


Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess

Tingsrättens arkiverade handlingar är allmänna handlingar. Dessa är med ett fåtal undantag offentliga. Uppgifter om förekommande sekretess framgår i domar och beslut av notering på dagboksblad respektive aktomslag.


Ansvar

Under lagmannen finns en särskild arkivansvarig. Det är kanslichefen.

För tingsrättens centralarkiv ansvarar arkivarien.

Inom varje avdelning finns ett närarkiv. För närarkivet ansvarar arkivarieföreståndaren.

För arkivhandlingar rörande mål och ärenden om rikets säkerhet ansvarar chefsrådsmannen på avdelning 13.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms län

Kontroll

Skapad2012-01-02 14:56:12
Senast ändrad2016-08-29 11:45:25