Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Malmö stadsarkivs ämbetsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00893
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ehylTLJyZX4e4i5OUqjaME
ExtraIDMSA
Omfång
39,05 Hyllmeter 
Datering
1903 – 2013  (Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Malmö stadsarkivs ämbetsarkiv (1903)
Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00893



















Förteckning

över

Stadsarkivets i Malmö

ämbetsarkiv

1903-

























Reviderad och kompletterad 1983
av Lennart Tomner och komplet-
terad 1990, 1992 av B Arfwidsson
Bäck, 1997, 1998 av A-L Nilsson,
2001 av B Bender, 2004 av B
Angusson. Avslutat av Suzanne Sandberg 2022.
ArkivhistorikArkivbeskrivning för Malmö stadsarkivs ämbetsarkiv
1903.04.01--2014.03.31
Historik
Malmö stadsarkiv startade som modern institution den 1 april 1903. Uppdraget gällde då Rådhusrättens och magistratens arkiv men blev snart utökat till även andra statliga arkiv med huvudsaklig verksamhet i Malmö kommun. Samarbetet med staten är beslutat i föreskrift, numera SFS 2013:791 med tillhörande avtal med Riksarkivet.
Från 1940-1950-talet och med Stadga för kommunala arkivvården i Malmö från 1959, verkar även Malmö stadsarkiv som arkivinstitution för kommunala verksamheter i Malmö. Från 1945 kom Malmö stadsarkiv att organisatoriskt gå från magistraten till stadsfullmäktige/drätselkammaren. Från 1999 är stadsarkivet en del av kulturförvaltningen och kulturnämnden hanterar frågor rörande det utåtriktade uppdraget medan kommunstyrelsen fortsatt är arkivmyndighet.
Under perioden 1903-1960 var stadsarkivets läsesal och huvudsakliga arkivmagasin förlagda i rådhuset. Mellan 1960 och 1991 huserade verksamheten i det gamla Riksbankshuset norr om Petrikyrkan. Först 1991 skapades för ändamålet helt nybyggda magasinslokaler i Västra hamnen (Isbergs gata 13). Dock visade sig placeringen mindre lämplig med risker rörande vatten och en exploatering av området som gav högre hyror. Runt 2003 anpassades utrymmen i det gamla magasinet M2 på Havannagatan i Nyhamnen till arkivdepå. År 2014 flyttade stadsarkivet till Bergsgatan 20.
Personalantalet låg fram till 1970-talet till under fem tjänster. Det tillkom dock i omgångar olika beredskapsplaster som kunde stötta vid enklare arbeten. Från 1970-talet till 2010-talet flerdubblades personalantalet och vid 2014 låg det på runt 20 tjänster.
Ämbetsarkivet avslutas siste mars 2014 med anledning av att kulturförvaltningen då gick över till ett nytt ärendehanteringssystem i vilken handlingarna skulle bevaras digitalt. Samtidigt gick förvaltningen över till verksamhetsbaserad arkivredovisning. Förutom flytten till Bergsgatan samma år skedde även en omorganisation som också talar för beslutet att bryta arkivbildningen just här.
Om innehållet i arkivet och arkivets olika verksamheter
Arkivet innehåller handlingar som bildats eller inkommit till stadsarkivet fördelat på olika verksamheter. Traditionellt har verksamheten beskrivits under de tre delarna, bevara, tillgängliggöra och tillhandahålla.
Med bevaras menas att handlingar som är av intresse för arkivet inspekteras redan innan de levereras. Redan när handlingar skapas ska de hanteras på ett korrekt sätt. Efterhand levereras arkivhandlingar till stadsarkivet och då skapas leveransöverenskommelser och noteringar i liggare.
När arkiv inkommit tillgängliggörs dessa genom att arkivförteckningar, register och andra skrifter skapas för att göra arkiven allmänt kända. För Malmö stadsarkiv ligger gällande arkivförteckningar i nationella arkivdatabasen, NAD.
Det allra mest förekommande verksamheten på stadsarkivet går under tillhandahålla, att besvara förfrågningar och bemanna läsesal. Från denna verksamhet finns besöksliggare och korrespondes.
Till dessa tre delar brukar det även läggas det utåtriktade arbetet med pedagogik, föreläsningar och utställningar. Malmö stadsarkiv var pionjär i Sverige inom arkivpedagogik och har, inte minst i samarbete med Malmö kulturhistoriska förening, arbetat flitigt med att nå ut till stadens invånare i skrift, utställningar och andra arrangemang. Från stadsarkivets första arkivpedagog, Kerstin Martinsdotter, finns en serie med underlag som visar hennes verksamhet.
Till arkivet finns även underarkiv med register, kartor och annat material som antingen skapats av arkivet eller inkommit med okänd proveniens. För stadsarkivarierna A.U. Isberg och Leif Ljungberg finns särskilda samlingar som utgör egna arkivbildare.
Vid datorn
Suzanne Sandberg
Stadsarkivarie och som sådan även ämbetsarkivarie, 2023-07-04
Litteratur:
Det finns flertalet skrifter som behandlar stadsarkivets bestånd och verksamhet. Inte minst alla de artiklar och årsberättelser som återfinns i Kulturhistoriska föreningens i Malmö årsböcker, Elbogen med föregångare. I arkivvetenskapliga studier från 1954 beskriver stadsarkivarie Leif Ljungberg förteckningsinsatser från tiden före 1903. I ”Malmö hävd och handling”, Stadsarkivets jubileumsutställning från 1953, ”Stadsarkivet i Malmö – en ny era på Kockumsområdet” från 1991 och i ”Med Malmö i minnet”, från 2003 finns längre artiklar att tillgå.

Tillgänglighet

SekretessJa

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Malmö stadsarkivs ämbetsarkiv efter 2014 (SE/MSA/02008)

Kontroll

Senast ändrad2023-07-07 14:00:54