Volym

[Kommunikationer]

Linus Brodin, Västra Ämtervik, samling

Grunddata

Referenskod

SE/FAS/FA_41-1/F 1 S/12

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/7y5c6nVsUwRLLFNciYwjr3

ExtraID

Datering

1862 – 1950, u å (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Föreningsarkivet i Värmland

Innehåll

Allmän anmärkning

1. LANDSVÄGSTRAFIKEN:
Broar:
Amnabron vid Gullspång nämnd år 1304.
Arnön i Väse nämnd år 1799.
Lillnorsbron nämnd år 1654.
Frykforsen nämnd år 1663.
Filipstad, Stadsbron / 1785. Norsbron år 1790.
Filipstad Nedre bron år 1730.
Köla nämnd år 1712.
Kristinehamn, Vågbron, Storbron, av trä till 1777.
Karlstad, Västra bron, byggmästare Erich Essbiörnsson Meenlös år 1646, ombyggd sommaren 1863.
Karlstad, Östra bron, byggmästare And. Jakobsson år 1797.
Munkforsbron nämnd år 1894.
Norsbron, byggmästare Löjt. Laurell år 1869.
Nysätersbron nämnd 1652-1717-1768.
Sundsbron nämnd år 1652.
Säljebron, ombyggd år 1845.
Sundviksbron nämnd år 1868.
Säffle nämnd år 1652.
Lerbodabron nämnd år 1840.
Träfors.
Värmlandsnäs nämnd år 1775.
Varnum nämnd år 1636.
Åtorp, ombyggdes 1843
Övre Ullerud, Bäckbron färdig 1859, Färjestadsbroarna 1871, Olsätersbron 1877, Finntorpsbron 1888.
Näs och Björnebol, Värmskog nämnd år 1706.
Broar i södra Värmland se Silvings arbete om Södra Råda.
Karlstads broar se Vickens kalender.
Se Fernow.
Bilar:
Ur ett resebrev från Frankrike 1906.
Årjängs första bil 1906.
Näsbilen, mellan Ekenäs-Säffle 1910.
Urklipp om första trafiktillståndet 50-år. Innh. Flottningsinsp. Gustaf Ekström, Bomsund, Jämtland.
Urklipp om Automobiltrafiken i Värmland 1903.
Säffles första bil 1903.
Busstrafiken:
Näset startade 1922.
Gillbergalinjen startade 1922.
Säffle-Slottsbron startade 1923.
Brobilen startade 1923.
Vålberg-Karlstad startade 1922.
Diligenser:
Orientering om diligenser.
Stockholm-Göteborg över Örebro 1820.
Karlstad-Kristinehamn, Örebro 1835.
Cyklar:
Velociped utställes i Nyeds härads hushållningsgille 1878.
Filipstad, ur Filipstad och Bergslag-tidning 1869.
Arvika 1903.
Diverse om cykel.
Urklipp om velociped.
Visa författad av Elias Sehlstedt 1869.
Färjor:
Kexsundet nämnd år 1811.
Klarälven, Rudstorp i Ransäter nämnd år 1822.
Karlstad vid Sundsta nämnd år 1637.
Nilsbyfärjan.
Olsäter nämnd år 1770.
Värmskogssundet (Svinesund) nämnd år 1699.
Ransundet nämnd år 1815.
"Klara elf", Soga, Sälje, Fastnäs 1641.
Slottsbrons färja nämnd år 1797.
Olof Färjkarl nämnd år 1384.
Vägar:
Amn-Edaskog (Gullspång).
Alster 1760, 1907.
Boda (antecknat 1950). Kyrkväg. Vägen till Östmark 1920.
Bjurtjärn 1878.
Degerfors-Karlskoga 1910.
Bogen-Lekvattnet 1852.
Eda-norska gränsen. Ur Journalen 1825.
Filipstad-Brattfors 1846.
Fryksände-Lekvattnet 1825.
Grums-Värmskog. Grums-Stavnäs 1760.
Gräsmark-Sunne 1644.
Hammarön. Karlstad-Hammarön 1817-1825-1829.
Karlskogavägen 1664.
Kristinehamn-Sjöändan 1640.
Grums-Norra Fjöle 1910.
Köla 1658.
Kristinehamn, vägen söder om.
Karlskoga härad, Varnum 1708.
Karlstad-Dalsland 1657.
Karlstad, österut 1657.
Döle-Deje-Mölnbacka 1760-talet.
Letstigen i Visnum.
Lysvik 1853.
Lungsund 1779.
Mangskog 1832.
Norra och Södra Finnskoga 1831.
Stockan?-Bosjöhammar (Everts väg) Filipstad.
Sjöändan-Bergsjötorp 1890.
Sillerud 1877.
Stavnäs.
Sysslebäck-Höljes 1833-1837.
Slättne-Båstad-Höljes kyrka 1865.
Sunne-Stöpafors-Torsby 1865.
Varnum och Varnums skogsbygd 1637.
Värmskog 1636.
Åstrand-Sälje 1823.
Östmark 1862.
Nors prästgård-Gillberga 1652.
Övre Älvdalen 1837-1839.
Älvdals finnskog 1817.
Ökne i Gillberga-norska gränsen.
Lag om vägar 1604.
Lagar och förordningar 1734.
Om vägar på medeltiden.
2. SJÖTRAFIKEN:
Orientering om Båtar och Sjökaptener.
Sjön Silen:
Flora Nordmarken 1860.
Trollhättan:
"Grevinnan" 1775.
Michael von Törne 1775.
Vänern:
Carlstad, ångfartyg, Stockholm-Karlstad 1851, kapt. A.F. Jönsson.
Wermland, ångfartyg, Stockholm-Karlstad 1852, kapt. F.L. Andersson.
Carl IX, ångfartyg, Kristinehamn-Hult-Karlstad 1850, kapt. H.L. Sundevall.
Hermes, ångfartyg, Kristinehamn-Göteborg 1874, kapt. Broström.
Värmeln:
Orientering om båttrafiken på sjön Värmeln.
Varnums skärgård:
"Vålön", Kristinehamn-Vålön, kapt. Svensson.
Urklipp om ångbåten Sumpadoria, om Axel Broström 1878, om "Ett hundraårsminne" av Vänerns första båt.
Urklipp turlistor för båtarna "Clara Elf", Byelfen och Sälboda.
Orientering om sjökaptener.
Kanaler:
Orientering om Bergslagskanaler.
Bjurbäcks kanal, färdigbyggd 1857.
Norbäcks kanal.
Dalslands kanal färdigbyggd 1868.
Dejefors-Forshaga 1834.
Urklipp, Väg- och Vattenstyrel. berättelse 1862.
Forshaga-Deje 1854.
Filipstad-Sjöändan 1862.
Ur bergmästare Frans von Schéeles rapport i mars 1858 "Om Filipstads, Norbäcks och Tabergs kanaler".
Göta kanal, urklipp från Väg- och Vattenstyrel. berättelse 1862.
Karlstads kanal 1837.
Köpmannebro- Stora Lee- Östervallskog 1860.
Norsälven 1855.
Norsbäcken, orientering.
Strömsholms kanal, orientering.
Förslag om kanal mellan Hyn-Klarälven 1756.
Ur beskrivning över Kroppa pastorat av Clais Frietgaky? av år 1765.
Orientering om Båtar i allmänhet och Sjökaptener:
Fryksdalssjöarna:
Balder, segelbåt för järnfrakt.
Esaias Tegnér, byggd vid Engs Fakt. år 1851, förste och siste hjulångare.
Amalia, ångslup 1863.
Viktoria, byggd på Motala Verkstad 1867, kapten J.C. Bergström.
Rottneros, pass.ång. 1873, kapten O. Kähr.
Anders Fryxell, propellerfartyg, byggd 1861, kapten J.C. Sjöstedt.
Wålberg, ångbåt 1874.
Sundvik, ångbåt 1880.
Bergsäng, propellerångare 1875.
John Eriksson, lastångare 1852.
Utdrag ur protokoll rörande båtfärd på Fryken 1646 29/10.
Freja-katastrofen 23/7 1896.
Glafsfjorden:
Arvika, ångare 1853, kapten A.M. Sethelius.
Sjöfröken 1875, kapten A.F. Larsson.
Suhlvik 1884.
Byälven 1890, kapten And. Edgren.
Orientering om båtar i allmänhet på Glafsfjorden.
Kristinehamn:
Tidningsurklipp 1875.
Annons om Lustresa med Ångaren "Hermes" 1875.
Orientering om båtar i allmänhet och om första båten "Braut Anund" 1823.
Klarälven:
Örn, ångbåt 1852.
Trysil, Mölnbacka och Qvarntorp 1875. Ägare Mölnbacka-Trysil.
Lustresa på "Clara Elf" med cigarrbåten Olof Trätälja 1837.
Nordmarkens kanal:
"Stora Le", hjulbåt, första båten 1842.
Orientering om älvar:
Fisket i Dejeforsen, stadfäst 1559.
Frykensjöarnas muddring 1851.
Gullspångsälven 1560, 1636.
Klarälven, ur Carl XI:s almanacksant. 1686.
Orientering om laxfisket i Klarälven 1282-1468.
Orientering om Norsälven.
Orientering om lastageplatser och hamnar:
Ang. malmkörning fr. Svanberg. Upptecknat år 1867.
Ang. körslor fr. Frykstad. Avskrift. 1788.
Alster och Skattkärr, lastageplats, ur Gyllenii dagbok 1639.
Järnvågen i Skattkärr 1729, 1661.
Sjöändans faktori och krog, lastageplats 1600-1800-talet.
Hults lastageplats i Visnum 1800-talet.
Karlstads gamla och nya hamn. Urklipp fr. Väg- och vattenstyrelsens berättelse 1862.
Kristinehamns nya hamn 1861.
Fryksta faktori anteckn. för år 1762 ur Emanuel Ekmans arbete.
3. JÄRNVÄGSTRAFIKEN:
Bergslagsbanan, Kils-Göteborgs Järnväg år 1873-1879. Byggmästare frih. Abraham Leijonhuvud.
Järnbanorna i Bergslagen, Forshaga mm:
Vikerns-Möckelns järnväg öppnades 1875, nedlades 1907.
Degerfors järnväg öppnad 1863.
Nora-Karlskoga järnväg öppnad 1874.
Stömtorp-Otterbäcken järnväg öppnad 1876.
Nora-Ervall järnväg öppnad 1856.
Ränkeseds järnväg, orientering, öppnad 1854, hästkraft.
Lillfors-Storfors järnväg, öppnad 1850-talet.
Östra Värmland järnväg, öppnad 1874.
Kroppa järnväg, öppnad 1854.
Kil-Fryksdalens järnväg öppnad 1912 och delen till Sunne öppnad 1913.
Lången-Yngen järnväg öppnad 1850, hästkraft.
Saxå-Yngen järnväg öppnad 1855, hästkraft.
Nordmarks-Klarälvdalens järnväg, öppnad 1915.
Orientering om sjösystemet i Östra Värmland.
Orientering om Forshaga kanal och Dejefors järnväg.
Orientering om de första järnvägarna.
Tidningsurklipp ur Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens berättelse 1862.
Förslagsritning till Kristinehamn-Sjöändans järnväg, förvaras järnvägsmuseet.
Frykstadsjärnvägen:
Notis ur "Den första Wermlandstidningen" 24/10 1849.
Invigning 13/9 1850.
Orientering över Fryksdalsbanan, initiativet och olika data.
Frykstads Jernvägsaktiebolag upplöstes 15/8 1873.
Frykstads-banan, muntliga uppgifter av Ullmans son.
Frykstads-banan, enl. Schéele, "Wermland i bilder", anteckning från 1857.
Kil-Fryksdals järnväg:
Ur protokoll hållet i Tingshuset Åmberg 8/1 1897.
Sträckan Kil-Sunne öppnades för trafik 1913.
Sträckan Oleby-Torsby öppnades för trafik 1915.
Kungl. Majts. meddelande koncession för anläggning av järnvägen Kil-Torsby 1907.
Orientering om järnvägen hämtade ur Fryksdalsbygden år 1911-1913.
Nordvästra Stambanan:
Kristinehamn förenad med stambanan 1866.
Charlottenberg-norska gränsen färdig 1865.
Arvika-Charlottenberg färdig 1867.
Kristinehamn-Karlstad färdig 1869.
Karlstad-Arvika färdig 1871.
Orientering om järnvägen fr. 1855-1870-talet.
Stationsinspektor vid:
Arvika, Boda, Edane, Brunsberg, Charlottenberg, Karlstad, Skattkärr.
Stationsföreståndare vid:
Brunsberg, Fagerås, Väse, Åmot, Ölme.
Stinsar vid:
Arvika, Kristinehamn, Ottebol.
Urklipp fr. "Fäderneslandet" 1866-1867, Värmland 1866, Järnvägsöppningen 1865, Christinehamns Allehanda 1871, Järnvägsstationen i Arvika 60 år 1926, Filipstads och Bergsl. Tidning 1866, Om uniformer 1874, Invigningen 1871.
Tidtabeller från 1878, 1892.
Den första annonsen, införd i Christinehamns Allehanda 1866.
Nordmarks-Klarälvens järnväg:
Aktiebolag bildades 1880.
Linjen fram till Karlstads Östra, färdig 1904.
Sista banbiten Karlstad-Skoghall färdig 1915.
Filipstad-Nordmarken öppnades 1876.
Skymnäs-Munkfors 1890.
Järnvägen Elfbrohyttan, invigdes 1873.
Karlstad-Munkfors omlades till elektrisk drift 1920.
Västra Värmlands järnväg:
Nordmarkens järnväg öppnades 1928.
Tidningsurklipp rörande Västra Värmlands järnvägsfrågor 1921.
Tidningsurklipp Arvika Billingsfors-banan 1921.
Östra Värmlands järnväg Mora-Vänern:
Mora-Vänerns järnväg, öppnades 1889.
Orientering om järnvägen.
Sjöändan-Kristinehamn:
Öppnades 1850.
Orientering om järnvägen.
Östra Värmlands järnväg försåldes år 1886 till Mora-Vänerns bolag.
Bandelen Kristinehamn-Nässundet-Storfors öppnades för allmän trafik 1875.
Bandelen Storfors-Gammalkroppa, öppnades för godstrafik 1875.
Tidningsurklipp rörande Viken-Möckelns järnväg 1874.
Tidtabeller för Östra Värmlands Jernväg från 1875, 1878.
Diverse förslag till Järnvägar som aldrig byggdes:
Järnväg mellan Gunnarskog-Torsby.
Järnväg till Slättne, ur Fryksdalsbygden 6/3 1913.
Järnväg mellan Värmeln-Vänern, notis i N.V.T. 15/8 1855.
Orientering om järnvägen Stockholm-Göteborg.
Tidningsurklipp, "Efterspel till Gunnarskogs järnvägsfråga" 11/4 1922.
Tidningsurklipp, Järnvägsfrågan i Gunnarskog.
Stinsar vid olika järnvägsstationer:
Arvika:
Rundberg, Rudolf 1867-1878.
Silversvan, L.F.R.E. 1876-1896.
Vållgren, G. Robert 1873-1875.
Wahlgren, Victor P. 1897-1902.
Abrahamsson, T.D.J.A. 1902-1906.
Björneborg:
Hallbom, Carl ---1868.
Krogh, Carl Oscar 1880---.
Charlottenberg:
Bergman, Carl Henrik 1867---.
Klinckowström, R.M. 1892---.
Degerfors:
Örtendahl, Ivan Albin 1867---.
Thelin, Aug. Vil. 1875---.
Filipstad:
Wallentin, Magnus.
Halén, S.
Högström, Oscar Arvid.
Berg, Johan Gustaf.
Fallqvist, Peter Below.
Fryksta:
Lundstedt, Carl E. 1875.
Grums:
Gillgren, Claes Adolf 1903-1909.
Karlstad:
Pahnke, Aug. Edv. 1892---.
Kil:
Pettersson, Per Aug. 1874---.
Kristinehamn:
Nylander, Sven M. 1873---.
Nymansson, Carl Johan, före Nylander.
Magnell, G.R. 1866.
Lindblom, Johan W. 1888---.
Nässundet:
Öhman, Johan Julius.
Ottebol:
Nettelbladt, Hj. Aug. 1867---.
Wikström, Johan Alf. 1875.
Storfors:
Hedstrand, Adolf 1901.
Åmot:
Schauman, Fridolf Leonard 1867.
Ekendahl, Georg Gerhard 1882.
Ölme:
Berglund, Carl Gustaf 1913-1917.

Kontroll

Skapad	2015-06-26 13:13:26
Senast ändrad	2024-09-27 12:56:03