Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Bagarelaget i Malmö


Basic data

Reference codeSE/MSA/01387
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lsFjehFj2q624L08uB2z93
Extra IDFRN SKRÅ
Extent
0.45 Hyllmeter 
Date
1552–1864(Tidsomfång)
Terms and conditionsNej
Finding aid
Arkivförteckning (godkänd)
Archive institutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Record creator / Origination
Bagarelaget i Malmö
Kategori: Övriga. Skrån

Content

System of arrangementArkivnr MSA/01387


















Förteckning

över

Bagarelagets i Malmö

arkiv

1496-1866
Introduction (older form)Bagarelaget i Malmö

Den äldst kända skråordning för bagarna i Malmö är av år 1430. Författningen, given av borgmästare och råd är, underligt nog, inte införd i Malmö stadsbok (Registrum ville malmöyghe). "Genbrevet" (svarsbrevet eller bekräftelsen) finns däremot införd i stadsboken som dessutom besvarades samma dag som den givna skråord-
ningen, nämligen den 28 juli. Egna arkivalier för de enskilda hantverkslagen kom inte förrän slutet av 1500-talet och början på 1600- talet. Bagarnas lagsbok är här den äldsta i Malmö. Den är från år 1552 men innehåller även enstaka uppgifterfrån år 1496.

Hantverkarna som enskilda lag (ämbeten) innebar en fast organisation med vissa garantier bl a på hantverkspro- dukter. Häri blev det en monopolställning sommissbrukades ofta. År 1526 vidtog regeringen åtgärder mot skråväsendet och förordnade, att inga köpstäder fick ha några gillen eller lag. Detta upphävande var det tydligen ingen som tog på allvar. Städerna fortsatte alltjämt med fungerande hantverksorganisationer. För Malmös del visas detta genom stadens hyllningsbrev till Christian III år 1536 där bl a bagarna medbeseglade med sina ämbetssigill. Med den ökade näringsfriheten under 1500-talet och 1600-talets första hälft drabbades kanske bagarlaget särskilt hårt av konkurrensen från fuskare. I många skrivelser till borgmästare och råd och till kungliga kansliet försökte dom göra sig hörda. För stadens invånare innebar näringsfriheten att de kunde köpa sitt bröd där det var bäst och billigast. Dock, om någon köpstad kunde bevisa, att dess näringar skulle förbättras genom något skrå, skulle man ta det i beaktelse, när så begärdes. Inte förrän år 1652 kunde bagarnas begäran stadfästas och erhöll då sin nya skråordning.

Litteratur: Malmö stads historia (1976-94); C. Nyrop, Danmarks Gilde og Lavsskraaer (1904); Konsthistoriskt lexikon under medeltiden (1956-78); Folke Lindberg, Medeltid och Vasatid (1947).
Källor: Registrum ville malmöyghe (MSA); Magistratens burskapsböcker (MSA).

Arkivförteckningen omarbetad av Staffan Gudmundsson våren 2000.

Accessibility

SecrecyNej

Control

Created08/09/1999 00:00:00
Amended17/07/2019 10:25:06